Gustaf Gustafsson af Vasaborg

Gustaf Gustafsson af Vasaborg
Gustaf Gustafsson af Vasaborg
	Titlar
	Administratör av stiftet Osnabrück
Tidsperiod	1634
	Guvernör i Estland
Tidsperiod	1645
	Friherre af Vibyholm
Tidsperiod	1646
	Greve af Nystad
Tidsperiod	1646
	Svenskt riksråd
Tidsperiod	1646
	Militärtjänst
I tjänst för	Sverige
Tjänstetid	1633 - 1653
Grad	Överste
	Personfakta
Personnamn	Gustaf Gustafsson
Född	24 april 1616; Stockholm
Utbildning	1626
Alma mater	Uppsala universitet
Död	25 oktober 1653; Wildeshausen
Begravd	Riddarholmskyrkan
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	Vasaborg, den sista oäkta grenen av Vasaätten
Far	Gustav II Adolf
Mor	Margareta Slots
	Familj
Make/maka	Anna Sofia Wied-Runkel
Barn	Kristina af Wasaborg och Gustaf Adolf af Wasaborg
	Gustaf Gustafsson av Wasaborgs gravkor med hans vapensköld i Riddarholmskyrkan
	Heraldiskt vapen
	;
	Vapen för ätten af Wasaborg, där vasen bär en bastardsträng

Gustaf Gustafsson, född 24 april 1616 i Stockholm, död 25 oktober 1653 i Wildeshausen, Bremen^[1] var en svensk friherre, greve och riksråd, 1646 greve med bland annat Nystad i Finland som grevskap. Gustafsson af Wasaborg var utomäktenskaplig son till kung Gustav II Adolf och Margareta Slots, och växte upp hos sin farbror, friherre Carl Carlsson Gyllenhielm som själv var utomäktenskaplig son till kung Karl IX.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

I november 1626 inskrevs han vid Uppsala universitet.^{[källa behövs]} 1630 blev han student i Wittenberg, där han uppmärksammades och blev rector illustris och höll en oration med anledning av den svenska segern i slaget vid Breitenfeld. Vid Gustav II Adolfs död fick han Axel Oxenstierna som förmyndare. 1633 lämnade han rektoratet i Wittenberg och anslöt sig till svenska armén där han blev överste för ett livländskt regemente och kommendant i Osnabrück. Han deltog i slaget vid Nördlingen där han utmärkte sig, om än mera för sitt mod än sin skicklighet. I enlighet med faderns testamende blev han 1634 postulerad administrator i stiftet Osnabrück. År 1637 adlades han Vasaborg och fick Vibyholms kungsgård, Saaris^{[särskiljning behövs]} gods med flera gods i Finland. 1641 utträdde han ur armén efter att på grund av sitt häftiga humör ha kommit i konflikt med sina officerare, och återvände till Osnabrück. Då Osnabrück fick avträdas i Westfaliska freden erhöll han i stället stiftet Wildeshausen och en kontant ersättning på 80.000 daler kopparmynt. 1645 blev han guvernör av Estland.^[2]

Gustaf Gustafsson upphöjdes 1646 till friherre till Vibyholm, och år 1646 utnämndes han till greve af Nystad och introducerades på Riddarhuset 1647.

År 1649 sökte han befattningen som riksamiral efter Carl Carlsson Gyllenhielms avsked, men fick nej och begav sig till Tyskland. Han kom på kant med drottning Kristina och bosatte sig år 1652 i Oldenburg.

Gustaf Gustafsson avled vid 37 års ålder den 25 oktober 1653 i Wildeshausen, men är gravsatt i Riddarholmskyrkan i Stockholm.

Hans gren av Vasaätten utslocknade år 1777 med hans sondotter Henrietta Polyxena af Vasaborg