Gustav Hedenvind-Eriksson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hedenvind ror på Hotagssjön i Jämtland på 1950-talet.
Hedenvind i dörren till sin stuga på Kyrknäset i Hotagen, Jämtland, på 1950-talet.
Hedenvind på 1920-talet.

Gustav Hedvin Hedenvind-Eriksson, född 17 maj 1880 i byn Gubbhögen, Alanäs socken, numera i Strömsunds kommun i norra Jämtland, död 17 april 1967 i Abrahamsberg, Stockholm,[1] begravd på Skogskyrkogården,[2] var en svensk författare.

Hedenvind var den store pionjären för de svenska arbetarförfattarna och skrev bland annat om skogsarbetarnas och rallarnas liv och arbete. Han hade själv arbetat som skogsarbetare, flottare, rallare och jordbrukare, och besökte som sjöman många utländska städer. Hedenvind tillhörde under sina yngre år den frihetliga socialismen och många av sina alster skrev han då för tidningen Brand. Han debuterade 1910 med romanen Ur en fallen skog som handlar om de svenska skogsbolagens plundring av en gammal bondebygd och hur det påverkar människorna där. I sin självbiografi Med rallarkärra mot dikten beskriver han en autodidakts bildningsväg. Under 1980-talet dramatiserades Hedenvinds debutroman och romanen Silverskogen sydväst om månen av teateramatörer från hans hemtrakter i norra Jämtland, och i samband med detta bildades även författarsällskapet Hedenvindsällskapet år 1984. Det litterära priset Hedenvind-plaketten delas sedan 1980 varje år ut till en författare som skriver i hans anda.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hedenvind var den äldste sonen på ett bondehemman i byn Gubbhögen, där fadern även var timmerdrivare och handelsman. Han lämnade hemmet och hembygden redan i femtonårsåldern efter ett stort slagsmål med fadern, som inte accepterade hans läslust och hans försök att utveckla sin begåvning, både i skrift och musikaliskt som fiolspelman. "Spelmän är fyllhundar och horkarlar!" sammanfattade fadern, och slog sönder Hedenvinds egenbyggda fiol. Han blev sedan en kringflackande skogsarbetare och anläggningsarbetare under många år. Ett avbrott i arbetet inträffade när han själv lyckades finansiera en kurs på Birka folkhögskola 1903–04, som kom att inspirera honom, inte minst genom de personliga kontakerna där.

Han debutbok Ur en fallen skog (1910) handlar om de genomgripande samhällsförändringarna i hans jämtländska hemtrakter under de stora och ofta hänsynslösa skogsexploateringarna i Norrland under andra halvan av 1800-talet. Han riktade i boken skarp kritik mot de svenska skogsbolagens framfart, men även mer romantiska inslag ingår i handlingen. Brytningen mellan bondesamhälle och industrialism gestaltas även i Vid Eli vågor (1914), en roman som inspirerades av hans arbete som vattenrallare vid det stora kraftverksbygget i nedre Dalälven vid Älvkarleö. Elivågor syftar på den fornnordiska mytologin och isfloderna i skapelseberättelsen. Första världskriget gav upphov till en expressionistisk period i hans författarskap med symboliska berättelser där hans tro på evolutionen fördjupades, särskilt i kortromanerna Tiden – och en natt (1918), En dröm i seklets natt (1919) och Tidens offerväsen (1920) där miljön är nordskandinavisk. Järnets gåta (1921), som också hör till hans symbolistiska period, handlar på ett plan om människor i början av järnåldern, men på ett annat plan om industrialiseringens följder och dess samband med världskriget och klasskampen. Under den följande mer realistiska och optimistiska perioden skrev Hedenvind "rallartrilogin" De förskingrades arv (1926), Det bevingade hjulet (1928) och På friköpt jord (1930), som berättar om livet och solidariteten i ett rallarlag.

Trots att han utgivna böcker värderades högt av många kritiker, och särskilt av de yngre arbetarförfattarna, kunde Hedenvind inte leva på sitt författarskap. En riksinsamling genomfördes på initiativ av dessa inför hans 50-årsdag 1930, och för de insamlade pengarna köpte Hedenvind en mindre bondgård till sig och sin familj, gården Skäggetorp i Taxinge, öster om Mariefred i Södermanland. Under åren på Skäggetorp skrev han bland annat En bondes dagbok (1937) som innehåller inslag om de kooperativa strävandena bland svenska bönder. Han tvingades efter en olyckshändelse lämna gården i slutet av 1930-talet och flyttade med sin familj till ett hus söder om Stockholm.

Ett mycket produktivt skede i Hedenvinds författarskap var 1940-talet, med hans jämtlandsberättelser Jämtländska sagor: Jamtristningar (1941), Sagofolket som kom bort (1946) och Jorms saga (1949), med berättelser och sägner från gamla tider i norra Jämtland som han hört som barn av sin morfar och andra berättare i hemtrakterna. Dessa jämtlandssagor avslutades senare med Gismus jägares saga (1959). Under decenniet skrev han också sin numera klassiska självbiografi Med rallarkärra mot dikten (1944) om en autodidakts bildningsväg. Boken skrevs på uppmaning av hans förste biograf, Örjan Lindberger, och hans vänner bland de yngre arbetarförfattarna. Han skrev senare ytterligare två självbiografiska böcker, men då mera episodiskt och reflekterande; Befrielse: den morgon som bidar bortom natten (1958) och Gudaträtan och proletärdiktaren (1960).

Hedenvind återvände under 1950-talet till debutbokens motiv och miljöer under "trävarutiden", men nu till dess första skede under 1850-talet och framåt, där han berättade om hur seder, bruk och värderingar förändrades hos den norrländska bondebefolkningen. Han anknöt som alltid typiskt "hedenvindskt" till både folksagor, Eddan, och bibliska berättelser. Denna romankvartett består av böckerna Silverskogen sydväst om månen (1950), Guld och mjöl (1951), Snöskottning i paradiset (1952), samt den mer fristående Gästabudet (1951). De är skrivna med en stor portion humor och ett drastiskt bildspråk, med många insprängda skrönor som han hört berättas vid elden i skogskojorna under tiden som skogsarbetare.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Ur en fallen skog, 1910
  • Branden, 1911
  • Från öde gårdar, 1913
  • Vid Eli vågor, 1914
  • Tiden och en natt, 1918
  • En dröm i seklets natt, 1919
  • Tidens offerväsen, 1920
  • Järnets gåta, 1921
  • Orions bälte, 1924
  • De förskingrades arv, 1926
  • Det bevingade hjulet, 1928
  • På friköpt jord, 1930
  • Rälsläggarens berättelser, 1935
  • En bondes dagbok, 1937
  • Jämtländska sagor, 1941
  • Det stora rusthållet, 1943
  • Med rallarkärra mot dikten, 1944 (självbiografi)
  • Skörden mognar, 1944
  • Sagofolket som kom bort, 1946
  • Jorms saga, 1949
  • Silverskogen sydväst om månen, 1950
  • Guld och mjöl, 1951
  • Gästabudet, 1951
  • Snöskottning i paradiset, 1952
  • Boccaccios kock, 1954
  • Med dikten mot befrielse, 1955
  • Befrielse, 1958
  • Gismus jägares saga, 1959
  • Gudaträtan och proletärdiktaren, 1960
  • På minnets älv, 1961

Referens[redigera | redigera wikitext]

  • Svensson, Conny (1973). Gustav Hedenvind-Eriksson: en bibliografi. Meddelanden, utgivna av Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala, 0346-6817 ; 6. Uppsala. Libris 7746125. ISBN 91-85178-01-2 

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009. Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Hittagraven.stockholm.se: Skogskyrkogården, kvarter 39, gravnummer 368, sökning 9 juni 2012

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Bosson Holmberg, Margot (1993). ”Gustav Hedenvind-Eriksson: en jämtländsk rese i den svenska litteraturen”. Jämten (Östersund : Jamtli/Jämtlands läns museum, 1906-) "1994 (87),": sid. 86-94. ISSN 0348-9825. ISSN 0348-9825 ISSN 0348-9825.  Libris 2331819
  • Furuland, Lars; Svedjedal, Johan (2006). Svensk arbetarlitteratur. Skrifter utgivna av Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala, 0349-1145 ; 49 Årsbok för Arbetarnas kulturhistoriska sällskap, 1400-3392 ; 2006. Stockholm: Atlas. sid. [125]-139. Libris 7777513. ISBN 91-89044-15-0 
  • Godin, Stig-Lennart (1994). ”Gustav Hedenvind-Erikssons rotlöse anläggningsarbetare.”. Klassmedvetandet i tidig svensk arbetarlitteratur (Lund : Lund Univ. Press, 1994) "4),": sid. 153-175.  Libris 2195593
  • Pitkänen-Koli, Taina (1987). Hedenvind i tiden: en kvantitativ studie av Gustav Hedenvind-Erikssons litterära språk = Hedenvind in his time : a quantitative study of Gustav Hedenvind-Eriksson's literary language. Skrifter / utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, 99-0425656-X ; 19. Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Univ. Libris 7402566. ISBN 91-506-0613-1 
  • Rallarros [tidskrift] (1985:2-3) Temanummer om Gustav Hedenvind-Eriksson.
  • Svensson, Conny (1974). Idé och symbol: studier i fem romaner av Gustav Hedenvind-Eriksson (1918-1924). Staffanstorp: Cavefors. Libris 7401832. ISBN 91-504-0338-9 
  • Öhman, Anders (2004). De förskingrade: Norrland, moderniteten och Gustav Hedenvind-Eriksson. Stehag: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 9421662. ISBN 91-7139-643-8 (inb.) 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]