Gustav Kinell
Erik Gustav (eller Gustaf) Kinell, född den 21 april 1847 i Västervik, död den 25 februari 1935 i Stockholm, var en svensk militär och propagandist för eldbegängelse.
Kinell blev underlöjtnant vid fortifikationen 1868, löjtnant 1873 och kapten 1884. Han var avdelningschef vid fortifikationsstabens huvudstation 1884–1891 och chef för Göta ingenjörbataljon 1898–1903. Kinell blev major i armén 1896 och vid fortifikationen 1897 samt överstelöjtnant i armén 1901. Han var major i fortifikationens reserv 1903–1912 och extra lärare i matematik vid Navigationsskolan i Malmö 1903–1910 samt ledamot i styrelsen för Tekniska elementarskolan i Malmö 1908–1910. Kinell nedlade ett betydande arbete inom Svenska Eldbegängelseföreningen, tillhörde dess centralstyrelse 1912–1929, var 1915–1929 dess ordförande och blev 1929 ordförande i föreningens Stockholmsavdelning och föreningens hedersledamot. Han blev riddare av Svärdsorden 1889. Kinell är gravsatt vid Norra krematoriet på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Erik Gustaf Kinell i Otto Bergström, Svenskt porträttgalleri (1902), volym VII:4. Arméns officerare och civilstat: Tredje arméfördelningen samt Kungl. Vermlands regemente
- Kinell, Erik Gustaf i Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri (1913), volym XXVI. Register
- Riddare av Kungl. Svärdsorden i Sveriges statskalender 1931bih
- Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 418
- Sveriges dödbok 1901–2013
- Kinell, Erik Gustaf på SvenskaGravar.se
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Porträtt av Erik Gustaf Kinell, löjtnant vid Fortifikationen. Se även bild AMA.0021844.” (på engelska). digitaltmuseum.se. https://digitaltmuseum.se/021016952836/portratt-av-erik-gustaf-kinell-lojtnant-vid-fortifikationen-se-aven-bild. Läst 20 december 2018.