Purpureufonia

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Guttaramaeufonia)
Purpureufonia
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Hane
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFinkar
Fringillidae
SläkteEuphonia
ArtPurpureufonia
E. violacea
Vetenskapligt namn
§ Euphonia violacea
Auktor(Linné, 1758)
Utbredning
Synonymer
Guttaramaeufonia

Purpureufonia[2] (Euphonia violacea) är en sydamerikansk fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Purpureufonian är en rätt liten (10 cm) eufonia med relativt kraftig näbb. Hanen är glansigt blåsvart undan med gyllene panna och undersida. Hona och ungfågel är istället olivgrön ovan och gröngul under. Sången är en varierad blandning av musikaliska toner, tjatter, härmningar och gnisslingar.

Hona.
Ung hane.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Purpureufoniadelas in i tre underarter med följande utbredning:[3]

  • Euphonia violacea violacea – förekommer i tropiska Guyanaregionen och norra Brasilien
  • Euphonia violacea rodwayi – förekommer i tropiska östra Venezuela (från Sucre till norra Amazonområdet) samt på Trinidad
  • Euphonia violacea aurantiicollis – förekommer i östra Paraguay sydöstra Brasilien och nordöstra Argentina (Misiones)

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare behandlades släktena Euphonia och Chlorophonia som tangaror, men DNA-studier visar att de tillhör familjen finkar, där de tillsammans är systergrupp till alla övriga finkar bortsett från släktet Fringilla.[4]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Purpureufonian förekommer i skog, ungskog, kakaoplantage och citrusodlingar. Dessa sociala fåglar lever av små frukter, ibland nektar, sällsynt även insekter. Häckning är konstaterad mellan januari och augusti, men mestadels maj-juli, i Trinidad, november till april i Surinam och oktober i Brasilien. Den bygger ett klotformat bo på en sandbank eller stubbe eller i ett trädhål. Honan ruvar tre till fyra rödfläckiga vita ägg.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal på grund av avskogning, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ganska vanlig.[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • ffrench, Richard (1991). A Guide to the Birds of Trinidad and Tobago (2nd). Comstock Publishing. ISBN 0-8014-9792-2 
  • Hilty, Steven L (2003). Birds of Venezuela. London: Christopher Helm. ISBN 0-7136-6418-5 
  • Hilty, S. (2018). Violaceous Euphonia (Euphonia violacea). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61791 4 november 2018).

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Euphonia violacea Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Zuccon, Dario; Prŷs-Jones, Robert; Rasmussen, Pamela C.; Ericson, Per G.P. (2012). ”The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 62 (2): sid. 581-596. doi:10.1016/j.ympev.2011.10.002. http://www.nrm.se/download/18.9ff3752132fdaeccb6800010935/Zuccon%20et%20al%202012.pdf. 
  5. ^ Stotz, D.F., Fitzpatrick, J.W., Parker, T.A. and Moskovits, D.K. 1996. Neotropical Birds: Ecology and Conservation. University of Chicago Press, Chicago.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]