Guvernementet Livland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Guvernementet Livland
Лифляндская губернiя
Guvernement i Kejsardömet Ryssland
Livonian colours.svg
Flagga
Лифляндская губерния.png
Symbol
Land  Ryssland
Huvudstad Riga
Area 47 029 km²
Folkmängd 1 295 231 (1897)
Befolkningstäthet 28 invånare/km²
Idag del av: Estland, Lettland
Livland och dess kretsindelning: (1) Walk, (2) Wenden, (3) Werro, (4) Wolmar, (5) Pernau, (6) Riga, (7) Fellin, (8) Arensburg och (9) Dorpat.
Livland och dess kretsindelning: (1) Walk, (2) Wenden, (3) Werro, (4) Wolmar, (5) Pernau, (6) Riga, (7) Fellin, (8) Arensburg och (9) Dorpat.

Guvernementet Livland var ett guvernement i Kejsardömet Ryssland, 1721-1918.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Guvernementet begränsades i norr av Estland, i öster av sjön Peipus, som skiljde Livland från guvernementet Sankt Petersburg, och guvernementet Pskov, i sydöst av Vitebsk, i sydväst av Kurland och i väster av Rigaviken. Det hade en areal på 47 029 km2, varav 2 876 km2 kom på öarna (Ösel, Moon, Kynö, Runö m. fl.).

Befolkning och sociala förhållanden[redigera | redigera wikitext]

Invånarnas antal uppgick 1897 till 1 295 231. Största delen var ester, i norra delen (40 procent), och letter, i södra delen (43,4 procent) samt tyskar (7,6 procent), vilka utgjorde adeln och städernas borgerskap, ryssar (omkring 5,4 procent), polacker (1,2 procent) och judar (2 procent). Liverna, vilka gett sitt namn åt landet, hade uppgått i letterna. Språkgränsen emellan ester och letter gick från Salis över Rujen, Walk och Rauge till Marienburg. Med avseende på religionen var 1897 79,8 procent protestanter, 14,3 procent rysk-ortodoxa (dock till en betydlig del raskolniker), 2 procent judar, 2,3 procent romerska katoliker.

Undervisningsspråket var i alla skolor, även de privata sedan 1887 ryska och den ryska regeringen arbetade på en russifiering av Livland liksom av de andra Östersjöprovinserna. 1835 infördes den ryska lagboken och 1867 och 1885 påbjöds det ryska språkets användning i stället för det tyska.

Bönderna ägde endast 15 procent av landets jord, adeln (tyskarna) det övriga. Livegenskapen upphävdes 1819, och bönderna erhöll frihet till sina personer, även de kvarstod under godsägarnas jurisdiktion. Sedan 1849 hade det arbete de måste göra åt godsägarna småningom, dock ej fullständigt, blivit avlöst med penningar, och bönderna erhöll rätt att friköpa sina jordlotter.

Förvaltning[redigera | redigera wikitext]

I spetsen för Livlands förvaltning stod en guvernör. (Före 1876 hade ryska Östersjöprovinserna en gemensam generalguvernör, som residerade i Riga.) Från Livlands överdomstol (Hofgericht) i Dorpat vädjades till senaten i Petersburg.

De i Livland stationerade trupperna löd under generalguvernören i Vilnas överkommando. Den lutherska kyrkan står under livländska konsistoriet i Riga.

Guvernementet indelades i 9 kretsar: Riga, Wolmar, Wenden, Walk, Dorpat, Pernau, Fellin, Werro och Arensburg.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Livland, 1904–1926.