Gyllensparv

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gyllensparv
Status i världen: Starkt hotad[1]
Gyllensparv (hanne)
Gyllensparv (hanne)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Fältsparvar
Emberizidae
Släkte Emberiza
Art Gyllensparv
E. aureola
Vetenskapligt namn
§ Emberiza aureola
Auktor Pallas, 1773
Hitta fler artiklar om fåglar med

Gyllensparv (Emberiza aureola) är en fågel i familjen fältsparvar.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Gyllensparven häckar i nordöstra Europa och norra Asien och då särskilt i Sibirien ända till Stilla havet. Den är en långflyttare som övervintrar i Sydostasien, Indien och södra Kina. Det västligaste häckningsbeståndet finns i Finland där den ses sporadiskt i igenväxande buskmarker nära vatten. Här varierar antalet från år till år. En känd häckningslokal är i Liminkaviken, söder om Uleåborg där arten påträffas glest kolonivis. En individ ringmärkt i Finland återfanns i Thailand.[2] Den är en sällsynt gäst i övriga Västeuropa. Sedan slutet av 1950-talet har ett 30-tal fynd gjorts i Sverige.[3]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Gyllensparven beskrevs taxonomiskt första gången 1773 av Peter Simon Pallas.

Den delas upp i två underarter:[4]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Hona fotograferad vid Bajkalsjön i juni.
Emberiza aureola

Gyllensparven är 13,5-15,5 cm, det vill säga lika stor som en sävsparv, men med längre näbb. Undre näbbhalvan är skär medan näbbryggen är gråaktig. En adult hane har svart ansikte och kastanjebrun hjässa, rygg och övergump. Undersidan är klargul med ett tvärgående brunt band runt bröstet. Den har ett kraftigt vitt vingband och de två yttersta stjärtpennorna är vita. Honan påminner om en blek gulsparvshona med ett ljust tydligt ögonbrynsstreck och vingband. Dessutom har honan en nästan enfärgat gulvit undersida, med en längdstreckning endast på sidorna. Juvenilerna liknar honan. Sången liknar en sävlig ortolansparv med en stigande tonhöjd mot slutet.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Den anländer till häckplatserna mest under juni, flyttar bort i juli-augusti. Häckningen sker i öppna buskområden, ofta nära vatten. Boet ligger lågt i buskar eller i tät vegetation, vanligen 1/2-1 meter över marken och består av torrt gräs och hästtagel. Den lägger i genomsnitt 4-6 ägg. Ungarna matas med insekter medan adulta fåglar livnär sig av både insekter och frön.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2013 Emberiza aureola Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ Euring Newsletter (2001) Finnish Ringing Scheme: Recoveries, Vol.3
  3. ^ Fynddata Gyllrnsparv, Club300, läst 2012-12-17
  4. ^ Clements Checklist version nov. 2008 (exceldokument), www.birds.cornell.edu, läst 2009-10-30

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]