Gyllingar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gyllingar
Sommargylling (Oriolus oriolus kundoo)
Sommargylling (Oriolus oriolus kundoo)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Gyllingar
Oriolidae
Vetenskapligt namn
§ Oriolidae
Auktor Linné, 1758
Släkten
Svartnackad gylling (Oriolus chinensis)
Svartnackad gylling (Oriolus chinensis)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Gyllingar (Oriolidae) är en familj bland gamla världens tättingar.

Utbredning och taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Familjen omfattar de båda släktena egentliga gyllingar (Oriolus) och gröngyllingar (Sphecotheres) där den senare omfattar den enda arten Sphecotheres viridis (som av vissa taxonomer visserligen delas upp i tre arter[1]).[2] Det finns ett antal förslag på att dela upp släktet Oriolus i fler släkten, och exempelvis kan man i litteraturen ibland återfinna de svarthuvade afrikanska arterna i släktet Baruffius. Familjen finns utbredd i Afrika, Europa och Asien söderut till Australien. De få arter som häckar i tempererade områden är alla flyttfåglar, men även vissa tropiska arter gör säsongsbundna förflyttningar.

Utseeende och anatomi[redigera | redigera wikitext]

De är mellanstora tättingar som mäter mellan 20 och 30 cm på längden, och där honan är bara något mindre än hanen.[2] Deras näbb är något nedåtböjd och, undantaget hos gröngyllingarna, jämnlång med huvudet. Näsborrarna är halvtäckta av en hornartad hinna.[3] Stjärten är medellång och har en rak avslutning. Tarsen är inte längre än mellantån med klo.[3] Merparten av arterna har färggranna fjäderdräkter, men honorna bär oftast dovare färger.

Beteende[redigera | redigera wikitext]

Biotop och föda[redigera | redigera wikitext]

Familjen förekommer i skogsbiotoper och tenderar att söka sin föda bland trädkronorna.[2] Många arter klarar av att leva i öppen skogsmark, medan vissa bara återfinns i slutna skogsbiotoper. De är allätare, men huvudfödan utgörs av frukt, bär och leddjur.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

De lever i monogama förhållanden, häckar i revirhävdande par (Sphecotheres viridis häckar dock i löst sammansatta kolonier).[2] Boet placeras ibland nära mer aggressiva fågelarter, såsom törnskator, arter i släktet Philemon eller arter i familjen Dicruridae, vilket ger ett visst mått av extra skydd mot predatorer. Gyllingarnas bon består av ett djupt, skålformat vävt rede, som är upphängt liksom en hängmatta från en gren. De lägger vanligtvis två till tre ägg, men så många som sex har observerats.

Arter[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  2. ^ [a b c d] Walther B. & P. Jones (2008) "Family Oriolidae (Orioles and Figbirds). Excerpt from upcoming book. Handbook of the Birds of the World. Volume 13 Accessed: 11 april 2008.
  3. ^ [a b]
    Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.

Källor[redigera | redigera wikitext]