Gymnasieskola

Den här artikeln handlar om den nutida skolformen i Sverige. För etymologi och motsvarigheter i andra länder, se Gymnasium. För för svenska gymnasier före 1970, se Gymnasium (Sverige).

Hersby gymnasium är en svensk gymnasieskola.

En gymnasieskola är en avgiftsfri och frivillig sekundärutbildning i Sverige för ungdomar som har gått ut grundskolan. För dem som passerat tonåren finns gymnasieutbildning inom ramen för kommunal vuxenutbildning. 1971 infördes gymnasieskolformen i Sverige genom att de tidigare skolformerna gymnasium, fackskola och yrkesskola slogs samman då 1970 års läroplan (Lgy 70) trädde i kraft. I vardagligt språkbruk används ordet gymnasium fortfarande om gymnasieskolan. Studentexamen – det vill säga den formella prövningen efter gymnasiestudier för att avgöra höghet till universitetsstudier – avskaffades 1969 i Sverige, men har fortsatt att användas både som begrepp och som firande av avslutade gymnasiestudier.

Många gymnasieutbildningar är huvudsakligen förberedande för högre studier, men det finns även de som huvudsakligen är yrkesutbildningar. Slutbetyg från gymnasieskolan krävs för tillträde till högskoleutbildning. Detta kriterium kallas också högskolekompetens. Alla gymnasielinjer ger grundläggande behörighet för högskolestudier.

Från 1 juli 1994 reglerades den svenska gymnasieskolan av Lpf 94 (läroplan för de frivilliga skolformerna). Det finns 17 nationella program som alla löper under 3 år. I november 2011 presenteras den nya läroplanen för gymnasieskolan, som utgår från den nya skollagen. Den nya läroplanen gäller för elever som påbörjar sina studier på gymnasieskolan från höstterminen 2011.

Under 1970-talet blev Sverige alltmer ett land, där de flesta genomgick gymnasieutbildning. Under 1950-talet tog 5 % av en årskull studenten, 1960 hade siffran stigit till 10 &%, 1970 till 30 %. 1980. slutfördes gymnasieutbildningen av 85 %, och 1990 var siffran samma som 1980. År 2000 hade siffran dock sjunkit något, till 80 %.

Gymnasieskolans utformning

Läroplansförändringarna har varit många. Den nu gällande läroplanen, GY2011, infördes 2011. Elever som redan börjat med gamla läroplanen kommer att ha kvar den, vilket gör att de som började 1:an på gymnasiet 2011 är de första som går efter den nya läroplanen. Varje utbildning består av 2 500 poäng som är fördelade på ett stort antal olika kurser. Det finns ett antal kärnämneskurser som läses på alla program. Dessutom finns speciella karaktärsämnen för varje program och inriktningsämnen för varje inriktning. Alla gymnasieelever får själva välja vad 300 av dessa poäng ska innefatta (kärnämnet individuellt val), och på vissa program är ännu större andel av poängen valbara. Alla kurser i gymnasieskolan betygsätts enligt skalan A, B, C, D, E och F. För att man ska få ett slutbetyg krävs minst 2500 poäng med A, B, C, D, E och/eller F varav max 250 poäng får vara med betyget F.

I vissa gymnasieskolor upprättas studiekontrakt mellan eleven och gymnasieskolan. De innehåller dels frågor som rör hur eleven ska hantera sjukfrånvaro och dels vissa åtaganden från båda sidor. Dessa åtaganden innebär bland annat att eleven förutsätts frivilligt gå med på att bevisa sin oskuld till misstänkt narkotikabrott. Studiekontrakten går, i vissa fall, längre än vad lagen gör.

Nationella gymnasieprogram enligt Skolverkets läroplan 2011

I Sverige finns 18 nationella gymnasieprogram.

Se även

• Folkhögskola
• Meritpoäng
• Spetsutbildning

Externa länkar

• Skolverket
• Gymnasium.se – förteckning över de svenska gymnasieskolorna

Företrädare: Grundskola

Utbildning i Sverige 16–19 år

Efterträdare: Högskola/Universitet