Hälsinge regemente

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 60°40.125′N 17°7.177′Ö / 60.668750°N 17.119617°Ö / 60.668750; 17.119617

Hälsinge regemente
(I 14, I 14/Fo 49, I 14/Fo 21)
Gävleborgsgruppen vapen.svg
Datum 1630–1997
Land Sverige Sverige
Lojalitet Försvarsmakten
Försvarsgren Armén
Typ Infanteri (1630–1994)
Försvarsområde (1994–1997)
Storlek Regemente
Ingående delar Gästrikebrigaden (1949– 1994)
Hälsingebrigaden (1949–1992)
Del av Milo Ö (1942–1982)
Milo NN (1982–1993)
Milo N (1993–1997)
Förläggningsort Gävle
Motto "Fasthet, Förmåga, Förtroende"
Färger Svart och vitt          
Marsch "Marcia militaris" (Schmidt)[1]
Segernamn Novgorod (1611)
Warszawa (1656)
Fredriksodde (1657)
Tåget över Bält (1658)
Lund (1676)
Landskrona (1677)
Narva (1700)
Düna (1701)
Malatitze (1708)
Jakobstadt (1704)
Gemäuerthof (1705)
Gadebusch (1712)

Hälsinge regemente, I 14, I 14/Fo 49 och I 14/Fo 21 var ett svenskt infanteriförband inom Försvarsmakten som verkade i olika former mellan åren 1630 och 1997. Förbandet var förlagt till Gävle i Gästrikland.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Regementet härstammar från de "norrlandsfänikor" som organiserades i Hälsingland och Gästrikland på 1550-talet och 1560-talet. År 1615 organiserades dessa enheter av Gustav II Adolf tillsammans med andra fänikor från Medelpad, Ångermanland och Västerbotten till Norrlands storregemente där elva av totalt 24 kompanier rekryterades från Hälsingland och Gästrikland. Norrlands storregemente bestod av tre fältregementen. Någon gång runt 1624 splittrades storregementet permanent till tre mindre regementen av vilka ett fick namnet Hälsinge regemente 1630.[2]

Regementet fick namnet "Kungliga Hälsinge Regemente". Varav soldaterna sammanfördes från Norduppland, Gästrikland, Hälsingland och Medelpad. Regementet kom att delta i många strider ute i Europa.

1600-1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Kungliga Hälsinge regemente var ett av ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som nämns i 1634 års regeringsform. Regementet kallades också Joakim Brahes regemente efter den första befälhavaren Joakim Brahe. 1682 blev regementet indelt, och det bestämdes det att regementet skulle bestå av två kompanier i Gästrikland och sex i Hälsingland, med totalt 1200 korpraler och meniga. Det vapenövades från 1689 på mötesplatsen Mohed utanför Söderhamn i Hälsingland.

Regementet gavs beteckningen I 14 (Infanteriregemente 14) år 1816. I samband med detta började man använda Hälsingebocken som en symbol för regementet som fanns på de olika fanor som I 14 använde.

1900-2000-talet[redigera | redigera wikitext]

1904 bestämde riksdagen att Hälsinge regementet skulle flytta till Gävle, 1905 beslutade stadsfullmäktige i Gävle att upplåta mark gratis vid Kungsbäck. Arkitekten Erik Josephson från arméförvaltningen fick i uppdrag att rita kasernerna och byggnaderna för regementet. År 1909 vid nyår flyttade Hälsinge regemente in till de nya kasernerna i Kungsbäck i utkanten av Gävle i ritade av arkitekten Erik Josephson. Året därpå anlades Regementsparken in till Hälsinge Regemente. Samt uppfördes Soldathemmet med Soldatkyrkan som har en förminskad kopia av Ljusdals kyrkas stapel.

1973 sammanslogs regementet med Gävleborgs försvarsområde (Fo 49) och bildade ett försvarsområdesregemente med beteckning I 14/Fo 49. 1982 återgick regementet till vara ett kaderorganiserat förband inom Nedre Norrlands militärområde (Milo NN), efter att tillhört Östra militärområdet (Milo Ö) mellan åren 1966 och 1982. Genom denna organisationsförändring återfick även försvarsområdet sin ursprungliga beteckning, Fo 21. Regementets nya förbandsbeteckning blev således I 14/Fo 21. Detta för att följa övriga förbandsnumrering inom militärområdet.

Genom försvarsbeslutet 1992 upphörde 1993 grundutbildningen av värnpliktiga vid regementet samt dess två brigader, Hälsingebrigaden (IB 44) och Gästrikebrigaden (IB 14). Regementet reducerades till att endast omfatta en försvarsområdesstab. Fram till dess hade man utbildat cirka 1000 värnpliktiga varje år. Huvuddelen av lokalerna lämnades 30 juni 1994. Kvar fanns endast försvarsområdets uppgifter, fast i en mindre omfattning. Bemanningen minskades från dryga 400 personer till 32 officerare, 20 civilanställda och ett 25-tal värnpliktiga. Efter att den militära grundutbildningen upphört och att kasernerna blivit överflödiga såldes de till Akademiska Hus, totalrenoverades mellan åren 1995–1996 och utgör idag campus för Högskolan i Gävle.

Genom försvarsbeslutet 1996 avvecklades regementet i sin helhet den 27 november 1997 vilket innebar i praktiken att Fo 21, Depå och HV/Friv avvecklades. Dalregementet övertog ansvaret för Gävleborgs försvarsområde (Fo 21) och integrerade det i Kopparbergs försvarsområdet (Fo 53) vilket bildade ett nytt "StorFo" (stor-försvarsområde) som underställdes C I 13/Fo 53 (Öv. Rolf Dahlström).

Genom försvarsbeslutet 2000 överfördes år 2000 Gävleborgsgruppen till Mellersta militärdistriktet. Byggnaderna som behölls inom det före detta kasernområdet var byggnad 64, Frivillighuset (dåvarande HV/Friv-avd inom Fo 21) och gamla SFD där idag Gävleborgsgruppen är lokaliserad och utbildar soldater för hemvärnet samt HV/Insatspluton i Hälsingland och Gästrikland. Gävleborgsgruppen är även fanbärare för Hälsinge regemente.

Som ett resultat av försvarsbeslutet 2004 utgör idag Gävleborgsgruppen tillsammans med Dalregementsgruppen två av tre stycken utbildningsgrupper inom Livgardet. Byggnaderna som behölls inom det fd. kasernområdet var byggnad 64, Frivillighuset och gamla SFD.

Den gamla officersmässen återfinns idag i det gamla soldathemmet.

Brigader[redigera | redigera wikitext]

Regementet kom genom försvarsbeslutet 1942 att organisera två stycken fältregementen som genom försvarsbeslutet 1948 kom att omorganiseras till infanteribrigader.[3]

Gästrikebrigaden[redigera | redigera wikitext]

Gästrikebrigaden (IB 14) bildades 1949 genom att fältregementet Hälsinge regemente (I 44) omorganiserades till brigad. Brigaden kom att bli Hälsinge regementes huvudbrigad och kom att organiseras efter förbandstyperna IB 49, IB 59, IB 66,IB 77 och IB 77R. Brigaden kom att avvecklas den 31 december 1993 i samband med försvarsbeslutet 1992.

Hälsingebrigaden[redigera | redigera wikitext]

Hälsingebrigaden (IB 44) bildades 1949 genom att fältregementet Gästriklands regemente (I 14) omorganiserades till brigad. Brigaden kom att bli Hälsinge regementes sekundära brigad och kom att organiseras efter förbandstyperna IB 49, IB 59, IB 66M. Brigaden kom att avvecklas 1991 i samband med försvarsbeslutet 1988, där det beslutades att samtliga brigader organiserade efter förbandstypen IB 66M skulle avvecklas senast den 30 juni 1992.

Regementschefer[redigera | redigera wikitext]

Regementschefer verksamma mellan 1630-1909[4] och mellan 1909-1997[5]

  • Joachim Brahe (1630)
  • Åke Ulfsparre (1630-1638)
  • Johan Oxenstierna (1638-1645)
  • Johan Strijk (1645)
  • Gustaf Saabel (1645-1654)
  • Gustaf Oxenstierna (1654-1655)
  • Carl Larsson Sparre (1655-1660)
  • Henrik Johan Taube (1660-1669)
  • Anders Månsson Arenfeldt (1670-1673)
  • Gustaf Karl von Wulffen (1673-1683)
  • Ludvig Wilhelm Taube (1683-1698)
  • Carl Gustaf Frölich (1698-1700)
  • Göran Johan von Knorring (1700-1708)
  • Gideon Fock (1708-1723)
  • Reinhold Henrik Otto Horn (1710-1717)
  • Lorentz von Nummers (1717-1724)
  • Henrik Magnus von Buddenbrock (1723-1738)
  • Johan Karl Silversparre (1739-1750)
  • Reinhold Otto Fock (1750-1762)
  • Anders Rudolf Du Rietz (1762-1772)
  • Fredrik Gyllenswan (1772-1776)
  • Arvid Nils Stenbock (1776-1782)
  • Gustaf Wilhelm von Kaulbars (1782-1809)
  • Fredrik Christian von Platen (1809-1815)
  • Adolf Ludvig von Post (1815-1847)
  • Charles Emil Rudbeck (1847-1856)
  • Alexander Reuterskiöld (1856-1860)
  • Sven Peter Bergman (1860-1861)
  • Nils Henrik Hägerflycht (1861-1864)
  • Axel Krister Gregersson Leijonhuvud (1864-1868)
  • Ernst von Vegesack (1868-1874)
  • Johan Gottlieb Wilhelm von Rehausen (1874-1882)
  • Carl Bror Munck af Fulkila (1882-1893)
  • Knut Robert Fabian Reuterskiöld (1893-1901)
  • Johan Kasimir De la Gardie (1901-1902)
  • Wilhelm Ernst von Krusenstjerna (1902-1909)
  • Carl Alexander Fock (1909-1915)
  • Georg Nyström (1915-1923)
  • Henning Stålhane (1923-1932)
  • Ernst Hortelius (1932-1933)
  • Ernst af Klerker (1933-1934)
  • Casper Ehrnborg (1934-1940)
  • Carl Hamnström (1941-1946)
  • Hans Berggren (1946-1955)
  • Curt Göransson (1955-1957)
  • Axel Henriksson (1957-1967)
  • Nils Sköld (1967-1968)
  • Jan Smedler (1968-1971)
  • Carl Henrik Gåsste (1971-1973)
  • Allan Månsson (1973-1975)
  • Carl Henrik Gåsste (1975-1982)
  • Ingmar Arnhall (1982-1987)
  • Karl-Evert Englund (1987-1991)
  • Folke Ekstedt (1991-1992)
  • Hans Berndtson (1993-1994)
  • Tomas Bornestaf (1994-1997)

Fälttåg[redigera | redigera wikitext]

Organisation[redigera | redigera wikitext]

1630 [7]
  • Överste Brahes livkompani (Delsbo, Färila, Hogdal, Järvsö, Ljusdal)
  • Överstelöjtnanten Kiörnings kompani (Alfta, Bollnäs, Hanebo, Norrala)
  • Major Sabelss kompani (Hille, Valbo och Norduppland)'
  • Kapten Hendrichssons kompani (Medelpad)
  • Kapten Kielochs kompani (Hamrånge, Ockelbo, Mo, Rengsjö, Segersta, Skog, Söderala)
  • Kapten Fläsks kompani (Hedesunda, Ovansjö, Torsåker, Årsunda, Färnebo)
  • Kapten Ruthercrantz kompani (Bergsjö, Gnarp, Harmånger, Hassela, Jättendal och södra Medelpad)
  • Kapten Mauritz Duvals kompani (Arbrå, Bjuråker, Enånger, Forsa, Hög, Idenor, Njutånger, Rogsta, Trönö, Tuna)
1634(?)
  • Livkompaniet
  • Överstelöjtnantens kompani
  • Majorens kompani
  • Alsta kompani (Alfta)
  • Delsbo kompani
  • Ovansjö kompani
  • Arbrå kompani
  • Jervsö kompani
1814(?)
  • Livkompaniet (Bollnäs och Hanebo)
  • Forssa kompani (Ljusdal)
  • Järvsö kompani
  • Delsbo kompani (Hudiksvall)
  • Färnebo kompani
  • Arbrå kompani
  • Alfta kompani (Alfta och Edsbyn)
  • Ovansjö kompani (Sandviken)
1993
  • Livkompaniet = Befälsutbildningskompani (KB och PB elever)
  • Alfta kompani = Skyttekompani
  • Arbrå kompani = Trosskompani/Pansarvärnskompani
  • Delsbo kompani = Stabskompani (växlande bataljonsstab/brigadstab)
  • Forsa kompani = Depåkompani
  • Färnebo kompani = Skyttekompani
  • Järvsö kompani = Granatkastar/Spaningskompani
  • Ovansjö kompani = Skyttekompani

Början av 1700-talet[redigera | redigera wikitext]

Kompani Kompaniets stånd Boställen Samlingsplats Trossbod Mötesplats 1696
Regementsstaben - Överstebostället Mårdnäs kungsgård, Segersta socken
Regementspastorsbostället Säversta n:o 2, Bollnäs socken
Regementsskrivarbostället i Norrbyn, Söderala socken
- - -
Livkompaniet Bollnäs socken, Hanebo socken, Segersta socken, Mo socken Kompanichefsboställe Kyrkbyn n:o 13, Hanebo socken
Kaptenlöjtnantsboställe Säversta n:o 1, Bollnäs socken
Fänriksboställe Sibo n:o 2, Hanebo socken
Säversta Säversta Mårdnäs
Överstelöjtnantens kompani
(Färnebo kompani)
Österfärnebo socken, Torsåkers socken, Hedesunda socken, Årsunda socken Kompanichefsboställe Åbyn, Hamrånge socken
Löjtnantsboställe i Fors, Österfärnebo
Fänriksboställe i Vibyggehyttan, Torsåker
Fors Fors Hedåsen, Färnebo
Majorens kompani'
(Forsa kompani)
Forsa socken, Bergsjö socken, Norrbo socken, Hassela socken, Ilsbo socken, Bjuråkers socken Kompanichefsboställe Rolfsta, Forsa
Löjtnantsbostället i Bolle, Bergsjö
Fänriksbostället i Hamre, Forsa
Rolfsta Rolfsta Rolfsta
Järvsö kompani Järvsö socken, Ljusdals socken, Färila socken, Los socken, Ytterhogdals sockenr Kompanichefsboställe Kramsta n:o 2, Järvsö
Löjtnantsboställe Storbyn n:o 1, Färila
Fänriksboställe Sjulhamre n:o 2, Ljusdal
Kramsta Kramsta "Bodaheden"
Delsbo kompani Delsbo socken, Bjuråkers socken, Ljusdals socken Kompanichefsboställe Sjulhamre, Ljusdal
Löjtnantsboställe i Gärde, Ljusdal
Fänriksboställe vakant
Hagens by, Delsbo Hagens by, Delsbo "Hammaren", vid kyrkan i Delsbo
Arbrå kompani Arbrå socken, Järvsö socken, Mo socken, Rengsjö socken, Undersviks socken Kompanichefsboställe Haga, Arbrå
Löjtnantsboställe i Föränge, Järvsö
Fänriksboställe i Broddböle, Rengsjö
Haga, Arbrå Norränge, Arbrå "Mälan", vid kyrkan i Arbrå
Alfta kompani Alfta socken, Ovanåkers socken, Bollnäs socken Kompanichefsboställe Kyrkbyn n:o 19, Alfta
Löjtnantsboställe vakant
Fänriksboställe Nordanå n:o 4, Alfta
Alfta kyrka Alfta kyrkby "Bälven", vid kyrkan i Alfta
Ovansjö kompani Ovansjö socken, Ockelbo socken, Torsåkers socken Kompanichefsboställe vakant
Löjtnantsboställe vakant
Fänriksboställe i Nordansjö, Torsåker
Kungsgården, Ovansjö Kungsgården, Ovansjö Kappalsbacken, Högbo by

Källa: [8]

Namn, beteckning och garnison[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till
Joakim Brahes regemente 1630 1634
Hälsinge regemente 1633 1997-12-31
Gävleborgsgruppen 1998-01-01
Beteckning Från Till
I 14 1816 1973-06-30
I 14/Fo 49 1973-07-01 1982-06-30
I 14/Fo 21 1982-07-01 1997-12-31
Dalarna och Gävleborgs försvarsområde 1998-01-01 2000-06-30
Mellersta militärdistriktet 2000-07-01 2006-12-31
Livgardet 2006-01-01
Övningsfält
eller förläggningsort
Från Till
Florhed 1630 1689
Mohed 1689 1909-02-14
Marma skjutfält 1963 1997
Gävle (F) 1909 1997

Kända personer som gjort värnplikt på I 14[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. sid. 202. ISBN 978-91-631-8699-8 
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1932). Svensk uppslagsbok. Bd 13. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 675 
  3. ^ ”Omorganisering av armén till brigader”. Brigadmuseum.se. http://www.brigadmuseum.se/popups/brigadestructure.php. Läst 14 mars 2010. 
  4. ^ Fernquist, Gunnar (17 juni 2003). Bocken 1962 - De tågade i täten för hälsingarna”. http://hem.passagen.se/moregemente/texter.htm. Läst 18 november 2009. 
  5. ^ ”Hälsinge regemente I14”. Arkiverad från originalet den 2005-01-31. http://web.archive.org/web/20050131084415/http://web.telia.com/~u26604085/h_i14.html. Läst 18 november 2009. 
  6. ^ [a b c] Deltog som de olika fänikor som senare bildade regementet.
  7. ^ Fernquist, Gunnar (1960/1961). ”Hur socknarna gav kompanierna namn”. Bocken. sid. 32 
  8. ^ Fernquist, Gunnar (1960/1961). ”Hur socknarna gav kompanierna namn”. Bocken. sid. 36, 38-40 
  9. ^ Engström, Annika (2009-02-24). ”Vem är Daniel Westling?”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svd-i-ockelbo-vem-ar-daniel-westling_2512343.svd. Läst 19 juni 2010. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-74-5 
  • Nelsson, Bertil; Lannerbäck, Alf; Nordin, Mats; Sjögren, Lasse (1993). Från Brunkeberg till Nordanvind: 500 år med svenskt infanteri. Stockholm: Probus. Libris 7762911. ISBN 91-87184-23-0 
  • Svensk rikskalender 1908. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner. 1908. http://runeberg.org/rikskal/1908/ 
  • Frykberg, Nils (1968). Kungl. Hälsinge regementes historia 
  • Björkenstam, Knut (1994). Så levde man på Kungsbäck, Hälsinge Regemente i Gävle 1909-1994. ISBN 91-63027-35-6 
  • Björkenstam, Knut (1998). Så minns vi Kungsbäck - Hälsinge regementes chefer 1968-1997 berättar 
  • Ström, Carl Petter (1828). Helsinglands regementes krigshistoria 
  • Olsson-Brink, Olle (1988). Järvsö indelta kompani och Kramstalägret 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]