Hälsinge regemente
Koordinater: 60°40.125′N 17°7.177′Ö / 60.668750°N 17.119617°V
| Hälsinge regemente (I 14, I 14/Fo 49, I 14/Fo 21) |
|
 |
|
| Datum | 1630–1997 |
|---|---|
| Land |  Sverige |
| Lojalitet | Försvarsmakten |
| Försvarsgren | Armén |
| Typ | Infanteri (1630–1994) Försvarsområde (1994–1997) |
| Storlek | Regemente |
| Ingående delar | Gästrikebrigaden (1949– 1994) Hälsingebrigaden (1949–1992) |
| Del av | Milo Ö (1942–1982) Milo NN (1982–1993) Milo N (1993–1997) |
| Förläggningsort | Gävle |
| Motto | "Fasthet, Förmåga, Förtroende" |
| Färger | Svart och vitt |
| Marsch | "Marcia militaris" (Schmidt)[1] |
| Segernamn | Novgorod (1611) Warszawa (1656) Fredriksodde (1657) Tåget över Bält (1658) Lund (1676) Landskrona (1677) Narva (1700) Düna (1701) Malatitze (1708) Jakobstadt (1704) Gemäuerthof (1705) Gadebusch (1712) |
Hälsinge regemente, I 14, I 14/Fo 49 och I 14/Fo 21 var ett svenskt infanteriförband inom Försvarsmakten som verkade i olika former mellan åren 1630 och 1997. Förbandet var förlagt till Gävle i Gästrikland.
Innehåll |
Historia [redigera]
Regementet härstammar från de "norrlandsfänikor" som organiserades i Hälsingland och Gästrikland på 1550-talet och 1560-talet. År 1615 organiserades dessa enheter av Gustav II Adolf tillsammans med andra fänikor från Medelpad, Ångermanland och Västerbotten till Norrlands storregemente där elva av totalt 24 kompanier rekryterades från Hälsingland och Gästrikland. Norrlands storregemente bestod av tre fältregementen. Någon gång runt 1624 splittrades storregementet permanent till tre mindre regementen av vilka ett fick namnet Hälsinge regemente 1630.[2]
Regementet fick namnet "Kungliga Hälsinge Regemente". Varav soldaterna sammanfördes från Norduppland, Gästrikland, Hälsingland och Medelpad. Regementet kom att delta i många strider ute i Europa.
1600-1900-talet [redigera]
Kungliga Hälsinge regemente var ett av ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som nämns i 1634 års regeringsform. Regementet kallades också Joakim Brahes regemente efter den första befälhavaren Joakim Brahe. 1682 blev regementet indelt, och det bestämdes det att regementet skulle bestå av två kompanier i Gästrikland och sex i Hälsingland, med totalt 1200 korpraler och meniga. Det vapenövades från 1689 på mötesplatsen Mohed utanför Söderhamn i Hälsingland.
Regementet gavs beteckningen I 14 (Infanteriregemente 14) år 1816. I samband med detta började man använda Hälsingebocken som en symbol för regementet som fanns på de olika fanor som I 14 använde.
1900-2000-talet [redigera]
1904 bestämde riksdagen att Hälsinge regementet skulle flytta till Gävle, 1905 beslutade stadsfullmäktige i Gävle att upplåta mark gratis vid Kungsbäck. Arkitekten Erik Josephson från arméförvaltningen fick i uppdrag att rita kasernerna och byggnaderna för regementet. År 1909 vid nyår flyttade Hälsinge regemente in till de nya kasernerna i Kungsbäck i utkanten av Gävle i ritade av arkitekten Erik Josephson. Året därpå anlades Regementsparken in till Hälsinge Regemente. Samt uppfördes Soldathemmet med Soldatkyrkan som har en förminskad kopia av Ljusdals kyrkas stapel.
1973 sammanslogs regementet med Gävleborgs försvarsområde (Fo 49) och bildade ett försvarsområdesregemente med beteckning I 14/Fo 49. 1982 återgick regementet till vara ett kaderorganiserat förband inom Nedre Norrlands militärområde (Milo NN), efter att tillhört Östra militärområdet (Milo Ö) mellan åren 1966 och 1982. Genom denna organisationsförändring återfick även försvarsområdet sin ursprungliga beteckning, Fo 21. Regementets nya förbandsbeteckning blev således I 14/Fo 21. Detta för att följa övriga förbandsnumrering inom militärområdet.
Genom försvarsbeslutet 1992 upphörde 1993 grundutbildningen av värnpliktiga vid regementet samt dess två brigader, Hälsingebrigaden (IB 44) och Gästrikebrigaden (IB 14). Regementet reducerades till att endast omfatta en försvarsområdesstab. Fram till dess hade man utbildat cirka 1000 värnpliktiga varje år. Huvuddelen av lokalerna lämnades 30 juni 1994. Kvar fanns endast försvarsområdets uppgifter, fast i en mindre omfattning. Bemanningen minskades från dryga 400 personer till 32 officerare, 20 civilanställda och ett 25-tal värnpliktiga. Efter att den militära grundutbildningen upphört och att kasernerna blivit överflödiga såldes de till Akademiska Hus, totalrenoverades mellan åren 1995–1996 och utgör idag campus för Högskolan i Gävle.
Genom försvarsbeslutet 1996 avvecklades regementet i sin helhet den 27 november 1997 vilket innebar i praktiken att Fo 21, Depå och HV/Friv avvecklades. Dalregementet övertog ansvaret för Gävleborgs försvarsområde (Fo 21) och integrerade det i Kopparbergs försvarsområdet (Fo 53) vilket bildade ett nytt "StorFo" (stor-försvarsområde) som underställdes C I 13/Fo 53 (Öv. Rolf Dahlström).
Genom försvarsbeslutet 2000 överfördes år 2000 Gävleborgsgruppen till Mellersta militärdistriktet. Byggnaderna som behölls inom det före detta kasernområdet var byggnad 64, Frivillighuset (dåvarande HV/Friv-avd inom Fo 21) och gamla SFD där idag Gävleborgsgruppen är lokaliserad och utbildar soldater för hemvärnet samt HV/Insatspluton i Hälsingland och Gästrikland. Gävleborgsgruppen är även fanbärare för Hälsinge regemente.
Som ett resultat av försvarsbeslutet 2004 utgör idag Gävleborgsgruppen tillsammans med Dalregementsgruppen två av tre stycken utbildningsgrupper inom Livgardet. Byggnaderna som behölls inom det fd. kasernområdet var byggnad 64, Frivillighuset och gamla SFD.
Den gamla officersmässen återfinns idag i det gamla soldathemmet.
Brigader [redigera]
Regementet kom genom försvarsbeslutet 1942 att organisera två stycken fältregementen som genom försvarsbeslutet 1948 kom att omorganiseras till infanteribrigader.[3]
Gästrikebrigaden [redigera]
Gästrikebrigaden (IB 14) bildades 1949 genom att fältregementet Hälsinge regemente (I 44) omorganiserades till brigad. Brigaden kom att bli Hälsinge regementes huvudbrigad och kom att organiseras efter förbandstyperna IB 49, IB 59, IB 66,IB 77 och IB 77R. Brigaden kom att avvecklas den 31 december 1993 i samband med försvarsbeslutet 1992.
Hälsingebrigaden [redigera]
Hälsingebrigaden (IB 44) bildades 1949 genom att fältregementet Gästriklands regemente (I 14) omorganiserades till brigad. Brigaden kom att bli Hälsinge regementes sekundära brigad och kom att organiseras efter förbandstyperna IB 49, IB 59, IB 66M. Brigaden kom att avvecklas 1991 i samband med försvarsbeslutet 1988, där det beslutades att samtliga brigader organiserade efter förbandstypen IB 66M skulle avvecklas senast den 30 juni 1992.
Regementschefer [redigera]
Regementschefer verksamma mellan 1630-1909[4] och mellan 1909-1997[5]
|
|
Fälttåg [redigera]
|
|
Organisation [redigera]
|
|
|
|
Början av 1700-talet [redigera]
| Kompani | Kompaniets stånd | Boställen | Samlingsplats | Trossbod | Mötesplats 1696 |
|---|---|---|---|---|---|
| Regementsstaben | - | Överstebostället Mårdnäs kungsgård, Segersta socken Regementspastorsbostället Säversta n:o 2, Bollnäs socken Regementsskrivarbostället i Norrbyn, Söderala socken |
- | - | - |
| Livkompaniet | Bollnäs socken, Hanebo socken, Segersta socken, Mo socken | Kompanichefsboställe Kyrkbyn n:o 13, Hanebo socken Kaptenlöjtnantsboställe Säversta n:o 1, Bollnäs socken Fänriksboställe Sibo n:o 2, Hanebo socken |
Säversta | Säversta | Mårdnäs |
| Överstelöjtnantens kompani (Färnebo kompani) |
Österfärnebo socken, Torsåkers socken, Hedesunda socken, Årsunda socken | Kompanichefsboställe Åbyn, Hamrånge socken Löjtnantsboställe i Fors, Österfärnebo Fänriksboställe i Vibyggehyttan, Torsåker |
Fors | Fors | Hedåsen, Färnebo |
| Majorens kompani' (Forsa kompani) |
Forsa socken, Bergsjö socken, Norrbo socken, Hassela socken, Ilsbo socken, Bjuråkers socken | Kompanichefsboställe Rolfsta, Forsa Löjtnantsbostället i Bolle, Bergsjö Fänriksbostället i Hamre, Forsa |
Rolfsta | Rolfsta | Rolfsta |
| Järvsö kompani | Järvsö socken, Ljusdals socken, Färila socken, Los socken, Ytterhogdals sockenr | Kompanichefsboställe Kramsta n:o 2, Järvsö Löjtnantsboställe Storbyn n:o 1, Färila Fänriksboställe Sjulhamre n:o 2, Ljusdal |
Kramsta | Kramsta | "Bodaheden" |
| Delsbo kompani | Delsbo socken, Bjuråkers socken, Ljusdals socken | Kompanichefsboställe Sjulhamre, Ljusdal Löjtnantsboställe i Gärde, Ljusdal Fänriksboställe vakant |
Hagens by, Delsbo | Hagens by, Delsbo | "Hammaren", vid kyrkan i Delsbo |
| Arbrå kompani | Arbrå socken, Järvsö socken, Mo socken, Rengsjö socken, Undersviks socken | Kompanichefsboställe Haga, Arbrå Löjtnantsboställe i Föränge, Järvsö Fänriksboställe i Broddböle, Rengsjö |
Haga, Arbrå | Norränge, Arbrå | "Mälan", vid kyrkan i Arbrå |
| Alfta kompani | Alfta socken, Ovanåkers socken, Bollnäs socken | Kompanichefsboställe Kyrkbyn n:o 19, Alfta Löjtnantsboställe vakant Fänriksboställe Nordanå n:o 4, Alfta |
Alfta kyrka | Alfta kyrkby | "Bälven", vid kyrkan i Alfta |
| Ovansjö kompani | Ovansjö socken, Ockelbo socken, Torsåkers socken | Kompanichefsboställe vakant Löjtnantsboställe vakant Fänriksboställe i Nordansjö, Torsåker |
Kungsgården, Ovansjö | Kungsgården, Ovansjö | Kappalsbacken, Högbo by |
Källa: [8]
Namn, beteckning och garnison [redigera]
| Namn | Från | Till | |
|---|---|---|---|
| Joakim Brahes regemente | 1630 | – | 1634 |
| Hälsinge regemente | 1633 | – | 1997-12-31 |
| Gävleborgsgruppen | 1998-01-01 | – |
| Beteckning | Från | Till | |
|---|---|---|---|
| I 14 | 1816 | – | 1973-06-30 |
| I 14/Fo 49 | 1973-07-01 | – | 1982-06-30 |
| I 14/Fo 21 | 1982-07-01 | – | 1997-12-31 |
| Dalarna och Gävleborgs försvarsområde | 1998-01-01 | – | 2000-06-30 |
| Mellersta militärdistriktet | 2000-07-01 | – | 2006-12-31 |
| Livgardet | 2006-01-01 | – |
| Övningsfält eller förläggningsort |
Från | Till | |
|---|---|---|---|
| Florhed | 1630 | – | 1689 |
| Mohed | 1689 | – | 1909-02-14 |
| Marma skjutfält | 1963 | – | 1997 |
| Gävle (F) | 1909 | – | 1997 |
Kända personer som gjort värnplikt på I 14 [redigera]
- Prins Daniel[9]
- Rickard Olsson (svensk TV- och radioprogramledare)
Galleri [redigera]
-
Kanslihuset vid Hälsinge regemente.
-
C-kasernen vid Hälsinge regemente.
-
Vy över framsidan av Hälsinge regemente.
-
Minnessten över regementet.
-
Parkbänk med regementets namn och färger.
-
Sjukhusbyggnaden vid Hälsinge regemente.
-
Översikt över hur området ser ut 2010.
-
Minnesmonumentet avtäcktes 1997 av siste regementeschefen Tomas Bornestaf.
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. Sid. 202. ISBN 978-91-631-8699-8
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1932). Svensk uppslagsbok. Bd 13. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 675
- ^ ”Omorganisering av armén till brigader”. Brigadmuseum.se. http://www.brigadmuseum.se/popups/brigadestructure.php. Läst 14 mars 2010.
- ^ Fernquist, Gunnar (17 juni 2003). ”Bocken 1962 - De tågade i täten för hälsingarna”. http://hem.passagen.se/moregemente/texter.htm. Läst 18 november 2009.
- ^ ”Hälsinge regemente I14”. http://web.telia.com/~u26604085/h_i14.html. Läst 18 november 2009.
- ^ [a b c] Deltog som de olika fänikor som senare bildade regementet.
- ^ Fernquist, Gunnar (1960/1961). ”Hur socknarna gav kompanierna namn”. Bocken. Sid. 32
- ^ Fernquist, Gunnar (1960/1961). ”Hur socknarna gav kompanierna namn”. Bocken. Sid. 36, 38-40
- ^ Engström, Annika (2009-02-24). ”Vem är Daniel Westling?”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svd-i-ockelbo-vem-ar-daniel-westling_2512343.svd. Läst 19 juni 2010.
Tryckta källor [redigera]
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Stockholm: Statens Försvarshistoriska Museer. ISBN 91-971584-4-5
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek. ISBN 91-972209-0-6
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-74-5
- Nelsson, Bertil (1993). Från Brunkeberg till Nordanvind: 500 år med svenskt infanteri. Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-23-0
- Svensk rikskalender 1908. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner. 1908. http://runeberg.org/rikskal/1908/
- Frykberg, Nils (1968). Kungl. Hälsinge regementes historia
- Björkenstam, Knut (1994). Så levde man på Kungsbäck, Hälsinge Regemente i Gävle 1909-1994. ISBN 91-63027-35-6
- Björkenstam, Knut (1998). Så minns vi Kungsbäck - Hälsinge regementes chefer 1968-1997 berättar
- Ström, Carl Petter (1828). Helsinglands regementes krigshistoria
- Olsson-Brink, Olle (1988). Järvsö indelta kompani och Kramstalägret
Webbkällor [redigera]
- Holmén, Pelle (2007). ”Swedish Armed Forces 1900-2000”. http://www.tdg.nu/swedish_armed_forces/. Läst 20 augusti 2007.
- Högman, Hans (2007). ”Militaria - Svensk militärhistoria”. http://www.algonet.se/~hogman/militaria.htm. Läst 20 augusti 2007.
- Persson, Mats (1998). ”Swedish Army Regiments”. http://www.mvs.chalmers.se/~m95perm_2/forband/. Läst 20 augusti 2007.
- Sharman, Ken (2000). ”Swedish military administrative division as per 1629”. http://home.golden.net/~ksharman/gnw/Indel.html. Läst 20 augusti 2007.
- Högman, Hans (2000-06-12). ”Svenska regementen under indelningsverkets dagar”. http://www.algonet.se/~hogman/regementen_lnf.htm#H%C3%A4lsinge%20regemente. Läst 12 augusti 2008.
Vidare läsning [redigera]
- Frykberg, Nils, red (1968). Kungl. Hälsinge regementes historia: förbandet och bygden. [Gävle]: [Hälsinge regementes historiekommitté]. Libris 8213520
- Wickberg, Erik (1946). Hur Hälsinge regemente kom till: 300-årsjubileet 1924 firades sex år för tidigt?. Gävle. Libris 3201918
- Wickberg, Erik (1949). Hälsinge regementes uppkomst.. Lund. Libris 3201915
- Kungl. Hälsinge regemente i beredskap 1939-1945: [Utg. av Hälsinge regementes kamratförening]. Gävle: Utg.. 1945. Libris 1408167
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Hälsinge regemente
- Hälsinge regementes kamratförening
- Kungl. Hälsinge regemente - Följ med i soldatens fotspår
- Manskap i Ovansjö kompani 1682-1901
- Hälsinge regemente – en blodig historia
- Pompa och ståt på regementets jubeldag
|
|||||
