Härbre

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med härbärge.
Härbre (stabbur) från Numedal i Norge
Kyrkhärbret i Älvdalen, byggt efter 1285

Härbre eller stolpbod, ibland kallat häbbare och i landets norra delar häbbre, är ett fristående mindre förrådshus eller visthus för förvaring av livsmedel, kläder och diverse redskap, sommartid ofta använt som sovkammare.[1] Härbret förekommer i skandinavisk, samisk, östersjöfinsk och nordvästrysk kultur, men finns också i Alperna och på den iberiska halvön. I Norge kallas motsvarigheten stabbur, i Sydeuropa hórreo. Samernas njalla har sin motsvarighet i Alaska och norra Canada.

Härbre[redigera | redigera wikitext]

Det är inte ovanligt med härbren som har två, eller till och med tre våningar där den översta våningen särskilt sommartid användes som sovutrymme, men även vintertid om vedspis fanns installerat. På de flesta håll i Sverige är ingången i ena gaveln, men i delar av Dalarna och Värmland förekommer det att ingången är på ena långsidan. Särskilt i Dalarna går det att se en tydlig tidsskillnad mellan typerna. I Södra Siljansområdet dominerar gavelhärbrena, men de långsideshärbren som finns är oftast från tidigt 1600-tal eller äldre. I Ovansiljan är härbrena normalt 1800-tals, och delar av 1700-talshärbrena gavelhärbren, men långsideshärbren dominerar. I mellersta och norra Sverige är härbret upplyft på stolpar (stolphärbre, stolpbod). I regel var härbret ofta välbyggt för att stå emot fukt och skadedjur, därför placerade man själva förrådsdelen på stolpar. Av rädsla för bränder placerades härbret ett stycke utanför den övriga gårdsbebyggelsen. I Jämtland fanns även speciella ryttarhärbren för Jämtlands hästjägarkår, där ryttarens utrustning förvarades i fredstid.

Härbret antas som typ ha funnits redan under yngre järnålder, även om de äldsta bevarade byggnaderna härrör från medeltiden.[1]

Härbre är en variant av ordet härbärge.

Njalla och ajtte[redigera | redigera wikitext]

De nomadiserande fjällsamerna hade i allmänhet stolpbodar vid sina fasta höst- och vårvisten. Njalla är en stolpbod som står på en enda stolpe, bestående av en mer än manshög grov trädstam. Stammen barkades och släthyvlades för att järven inte skulle kunna klättra upp. I njallan kunde därför renkött förvaras från höstslakten tills man kom tillbaka på vårvintern. Ajtte är en förrådsbod på fyra stolpar där allehanda utrustning förvarades. För båda bodarna användes en trädstam med uthuggna steg som stege. Denna plockades bort när platsen lämnades.[2]

Hórreo[redigera | redigera wikitext]

Ett hórreo ['oreo] är motsvarigheten till härbret i sydliga länder, till exempel i de spanska regionerna Asturien, Galicien och León. Där är ett hórreo det traditionella förrådet för majs och andra fältfrukter. Hórreos är fristående byggnader byggda i trä eller i sten och placerade på stolpar, även här är anledningen skydd mot fukt och skadedjur. Väggarna har ventilationsspringor. Ordet hórreo härstammar från latin horreum, vilket betyder förrådshus, lada, bod, magasin.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord härbre)
  2. ^ Manker, Ernst; Gustavsson Åke (1975). De åtta årstidernas folk. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 8354112. ISBN 91-46-19788-5 

Se även[redigera | redigera wikitext]