Häringe slott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Häringe
Slott
Häringe slott i september 2014
Häringe slott i september 2014




Land  Sverige
Region Svealand
Kommun Haninge
Byggherre Gustaf Horn
Färdigställande 1657

Koordinater: 59°02′24″N 18°00′51″Ö / 59.04000°N 18.01417°Ö / 59.04000; 18.01417 Häringe är ett tidigare säteri i Haninge kommunSödertörn i Södermanland. Nuvarande huvudbyggnaden uppfördes på initiativ av Gustaf Horn och stod färdig 1657. Häringe slott har under åren haft flera kända ägare, bland dem Gustav II Adolf, Fabian Löwen, Torsten Kreuger, Axel Wenner-Gren och Olle Hartwig. Sedan år 1999 ägs anläggningen av familjen Ljungberg, som driver här en hotell- och konferensrörelse. Slottet med omnejd ligger vid Landfjärden och inom Häringe-Hammersta naturreservat.

Äldre historik[redigera | redigera wikitext]

Häringes huvudbyggnad uppfördes på 1650-talet och stod färdig 1657, men det finns historiska lämningar från 900-talet i den så kallade Sotes borg, nu en ruin på en klippa nere vid Landfjärden. Det första skriftliga dokument där Häringe står omnämnt är daterat 1278, då kung Magnus Ladulås skänkte jord på Muskö mittemot Häringe till biskopsstolen i Strängnäs. År 1495 överlät biskop Konrad Rogge Häringe via byte till Sten Sture den äldre och efter hans död 1503 tillföll godset Sten Sture den yngre. 1502 brändes Sotes borg som nu hette Sten Stures hus av danske kung Hans och hans knektar som hade vägen förbi. I början av 1500-talet fanns här ett skeppsvarv vid Sotholmen i den allra innersta delen av Landfjärden. Vid Häringe fanns också 1566 ett hospital för sjukt sjöfolk och i en backe vid Häringe kapell anlades en begravningsplats för de döda.

Häringe slott enligt Suecia antiqua et hodierna.
Landfjärden, Häringe 1901.

Efter Sten Sture ärvdes Häringe av hans hustrus brorsson Åke Jöransson (Tott), sedan till dennes dotter Kristian Åkesdotter. 1534 var den sätesgård för hennes första man Peder Larsson (Hård av Häringe) och 1541-1553 för hennes andra man Johan Pedersson (Bååt).[1]

År 1553 gjorde Gustav Vasa anspråk på Häringe som arvegods efter sin farmor, som var syster till Sten Sture. Johan Pedersson tvingas flytta till Fituna istället.[1] Ett ägobyte skedde åter 1625 när Gustav II Adolf överlät sitt ärvda släktgods till sin fältmarskalk och anförvant Gustaf Horn. Vid övertagandet stod en uttjänt, äldre träbyggnad på den höjd där han senare lät uppföra det nuvarande slottet.[2] När detta uppfördes 1651-1657 användes den sydvästra flygeln som tillfällig bostad. Sjöflygeln som den nu kallas var en del av det äldre, föregående huset. Gustaf Horns hustru befann sig på Häringe redan 1630 och födde där sonen Axel, som dock avled redan året därpå. Hustrun Kristina Oxenstierna lämnade Häringe våren 1631 och avseglade med sina två barn från Älvsnabben till Wolgast för att följa sin make i fält. Efter Gustaf Horns död 1657 ärvdes slottet av deras dotter Agneta.

Vid reduktionen 1681 lade Kronan beslag på Häringe, men återtogs efter processer av Agnetas son Gustaf Cruus tillsammans med Claes Fleming och Fabian Wrede. Häringe ärvdes av Agneta Horns dotterdotter Agneta Wrede 1696, av hennes dotter Hedvig Catharina Lillie 1730 och därefter av Carl Julius De la Gardie 1745. Hans vidlyftiga leverne gjorde att han kom på obestånd och blev tvungen att pantsätta Häringe till Rikets ständers bank. Egendomen inköptes 1769 av generalmajor Fabian Löwen och blev fideikommiss för den löwenska släkten.

Nyare historik[redigera | redigera wikitext]

Häringe slott 1936.
Olle Hartwig under en kräftskiva på Häringe slott, augusti 1991.

Egendomen fanns i löwenska släkten fram till 1929 då den såldes av August Trolle-Löwen till industrimannen Torsten Kreuger. Han lät uppföra en ny trädgårdsanläggning och en swimmingpool som troligen var Sveriges första. Efter Kreugerkraschen förvärvades Häringe slott 1934 av industrimannen Axel Wenner-Gren och hans hustru Marguerite Wenner-Gren. De gav slottet ungefär den konstnärliga inredning och utformning det har än idag.

Under Wenner-Grens tid vistades många berömda gäster på Häringe slott som Greta Garbo, Danny Kaye, Josephine Baker, Karl Gerhard och Zarah Leander. Axel Wenner-Gren och hans fru Marguerite är begravda under en minnessten nära den främre, östra flygeln. Efter Axel Wenner-Grens död sålde förvaltaren Birger Strid ut allt lösöre och Häringe övertogs av Stockholm stad. När delikatessföretagaren och kräftimportören Olle Hartwig AB därefter köpte slottet 1974 på en exekutiv auktion för 1,7 miljoner kronor var det praktiskt taget tomt.

Under åren 1979-1986 tillhörde Häringe Securitas ägare Sven Philip-Sörensen, men återköptes 1986 av bröderna Stig och Olle Hartwig. Genom att studera gamla bilder från Wenner-Grens tid lyckades familjen Hartwig köpa tillbaka en hel del möbler, konst och gobelänger. Hartwig övertog den hotell- och konferensrörelse som Sven Philip-Sörensen byggt upp. År 1999 köptes Häringe av Åke Ljungberg (son till Tage Ljungberg, grundare av fastighetsimperiet Atrium Ljungberg), som gav anläggningen till sin dotter Jenny Ljungberg. År 2014 bestämde sig Jenny Ljungberg att flytta till New York och sälja Häringe. Enligt Jenny Ljungberg ligger Häringes nuvarande värde på mellan 75 och 100 miljoner kronor.[3]

Byggnader och parken[redigera | redigera wikitext]

Huvudbyggnad och interiör[redigera | redigera wikitext]

Huvudbyggnaden, ursprungligen gestaltad i tyskholländsk senrenässansstil, stod färdig år 1657, samma år när dåvarande ägaren Gustaf Horn avled. Då hade exteriörens arkitektur med volutgavlar och rik fasadutsmyckning hunnit bli omodern.[4] I slutet av 1600-talet gjordes genomgripande förändringar av fasaderna. Nuvarande byggnad med enkel arkitektur i karolinerstil skapades på 1770-talet under Fabian Löwen.

Idag har huset två våningar under ett koppartäckt säteritak. Det finns fem matsalar och sex salonger. I entrén och bottenvåningens korridorer utställs bland annat 98 jakttroféer, Gustav II Adolfs fälttrumpet och en byst visande den tidigare ägaren Axel Wenner-Gren. Väggarna i den ”Nedre gotiska matsalen” smyckas av skotska gotiska paneler som makarna Wenner-Gren smugglade in i Sverige.[5] I stora matsalen på bottenvåningen märks matsalsskåpet på ena kortväggen. Skåpet som väger över ett ton ritades av arkitekt Ragnar Östberg på uppdrag av Torsten Kreuger.[6]

Huvudbyggnad
Interiör

Sjöflygeln[redigera | redigera wikitext]

Sjöflygeln uppfördes 1650 på initiativ av Gustaf Horn och var privat bostad åt honom och hans familj medan byggnadsarbetena för huvudbyggnaden pågick. Byggnaden har två våningar och ett valmat sadeltak som är täckt av glaserat taktegel. Mellan Sjöflygeln och huvudbyggnaden lät Torsten Kreuger anlägga en underjordisk gång.[7]

Kavaljersflygeln[redigera | redigera wikitext]

Mittemot Sjöflygeln återfinns Kavaljersflygeln med sju hotellrum. Här fick kavaljerer övernatta under Torsten Kreugers tid. Mellan flyglarna ligger poolen. Vid Kavaljersflygeln finns Sveriges äldsta bowlingbana som Torsten Kreuger lät bygga på 1930-talet.[8] Byggnaden är uppförd i en våning under ett valmat sadeltak som är täckt av glaserat taktegel.

Rotundan[redigera | redigera wikitext]

I slottsanläggningens förlängning söderut ligger Rotundan, som nås via ett förrum. Själva rotundan, som byggdes under paret Wenner-Grens tid, består av en öppen, rund pelargång med cirka 25 meter i diameter och en fontänbrunn i mitten. I pelargången finns en minnetavla i brons som hyllar Axel L. Wenner-Gren ”Founder och first salesman of Electrolux”.

Övriga byggnader

Parken[redigera | redigera wikitext]

Slottets park sträcker sig huvudsakligen öster om huvudbyggnaden. Parkens nuvarande gestaltning kom till under paret Wenner-Grens tid. En allé leder fram till skulpturparken, där finns statyer från Peru och Irland samt de nordiska gudarna avbilade i sandsten.[9] I den mindre parken utanför huvudbyggnadens norra del märks Axel och Marguerite Wenner-Grens gemensamma grav som markeras av en stor fältsten med inskription: ”Axel L. Wenner-Gren *5.6.1881 †24. 11. 1961 - Maguerite *15.10.1891 †12.8.1973”. Strax intill återfinns runstenen Häringe 239.

Bilder, parken
Bilder, övriga konstföremål

Ägarlängd[redigera | redigera wikitext]

Källa enligt Häringe slott.[10]

  • 2014 - till salu
  • 1999 - Jenny Ljungberg
  • 1986 - 1999 Olle & Margit Hartwig
  • 1979 - 1986 Sven Philip Sörensen
  • 1974 - 1979 Olle & Margit Hartwig
  • 1961 - 1974 Marguerite Wenner-Gren
  • 1934 - 1961 Axel & Marguerite Wenner-Gren
  • 1929 - 1934 Torsten Kreuger
  • 1896 - 1929 August Trolle Löwen
  • 1881 - 1896 Erik August Otto Trolle Löwen
  • 1863 - 1881 Otto Wilhelm Löwen
  • 1825 - 1863 Karl Fabian Löwen
  • 1773 - 1825 Fabian Löwen
  • 1745 - 1773 Carl Julius de la Gardie
  • 1730 - 1745 Magnus Julius de la Gardie
  • 1730 - Agneta Wrede
  • 1712 - 1730 Axel Johan Ax:son Lillie
  • 1681 - 1712 Fabian Wrede
  • 1672 - 1681 Gustaf Kruus
  • 1657 - 1672 Agneta Horn G Kruus
  • 1628 - 1657 Fältmarskalk Gustav Horn
  • 1618 - 1628 Kung Gustav II Adolf
  • 1610 - 1618 Hertig Johan Adolf af Östergötland
  • 1592 - 1610 Hertig Magnus och hans bröder
  • 1574 - 1592 Kung Johan III
  • 1534 - 1574 Johan Pedersen Båth
  • 1528 - 1534 Peder Olofson Båth
  • 1525 - 1528 Kung Gustav Vasa
  • 1495 - 1525 Sten Sture med arvingar
  • 1278 - 1495 Biskopstolen i Strägnäs
  • 1250 - 1278 Magnus Ladulås
  • 1060 - 1250 Sveriges Konungar
  • - 1060 Kung Stenkil
  • 990-1007 Viking Sote

Källor[redigera | redigera wikitext]

Skulptur i parken.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Det medeltida Sverige 2:1 s 286 ff.
  2. ^ Slottsguiden: Häringe slott.
  3. ^ Mitt i: Ny ägare sökes 
till Häringe slott, publicerad 2014-06-24.
  4. ^ Stockholms läns museum: Häringe.
  5. ^ Häringe slott: Nedre gotiska matsalen.
  6. ^ Häringe slott: Stora matsalen.
  7. ^ Häringe slott: Sjöflygeln.
  8. ^ Häringe slott: Kavaljersflygeln.
  9. ^ Häringe slott: Historia.
  10. ^ Häringe slott: Ägarlängd.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Janzon, Kaj; Rahmqvist, Sigurd (2002). Det medeltida Sverige - 2:1. Stockholm: Riksarkivet. ISBN 91-7209-240-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]