Härnösands kommun

	Härnösands kommun
	Kommun
	Härnösands rådhus
	Vapen för Härnösands kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
	Vapen för Härnösands kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Västernorrlands län
Landskap	Ångermanland
Läge	62°38′0″N 17°56′0″Ö / 62.63333°N 17.93333°Ö
Centralort	Härnösand
Areal	1 100,96 km² (2015-01-01); 106:e största (av 290)
- land	1 058,32 km²
- vatten	42,64 km²
Folkmängd	24 654 (2023-12-31); 107:e största (av 290)
Befolkningstäthet	23,3 invånare/km²; 162:a högsta (av 290)
Geonames	2707682
Kommunkod	2280
Tätortsgrad (%)	79 (2015)
Antal anställda	2 725 (2014-11)
	Webbplats: www.harnosand.se
	Lantmäteriets kommunavgränsning

Härnösands kommun är en kommun i Västernorrlands län. Centralort är Härnösand som även är länets residensstad.

Kommunen är belägen i sydöstra delen av landskapet Ångermanland med Bottenhavet i öster. Från nordväst mot sydöst rinner Ångermanälven genom kommunen som i sydväst gränsar till Timrå kommun, i nordväst till Sollefteå kommun samt i norr till Kramfors kommun, alla i Västernorrlands län.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Hemsö, Häggdånger, Härnö, Högsjö, Stigsjö, Säbrå och Viksjö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Härnösands stad som 1863 bildade en stadskommun. År 1873 införlivades Härnö landskommun i staden

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Säbrå av de tidigare kommunerna Hemsö, Häggdånger, Stigsjö, Säbrå och Viksjö medan Härnösands stad och Högsjö landskommun förblev oförändrade.

1969 införlivades Säbrå och Högsjö landskommuner i staden. Härnösands kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Härnösands stad.^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 25 februari 2002 i Härnösands domsaga och ingår sen dess i Ångermanlands domsaga..^[6]

Kommunvapen

Blasonering: I silverfält en svart bäver med en svart gädda i munnen.

Redan i Härnösands stads privilegiebrev från 1586 fastställdes av kung Johan III att dess sigill skall bestå av "en Suart bäffuer medh en giedda i munnen". Någon motivering gavs inte till valet av vapen, men bävern var ett vanligt djur i trakten och fisk var en viktig resurs.^[7] År 1931 fastställdes vapnen för staden av Kungl Maj:t. Efter kommunbildningen fanns tre vapen, förutom stadens även Högsjös och Säbrås. Den nya kommunen valde den namngivande enhetens vapen. Detta registrerades dock inte i PRV förrän 1989.

Säbrå landskommun
(1952–68)

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Härnösands kommun 1970–2023

År			Invånare
1970			26 953
1975			27 051
1980			27 756
1985			27 338
1990			27 446
1995			27 326
2000			25 493
2005			25 227
2010			24 611
2015			25 066
2023			24 654
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 153, eller 12,74 % av befolkningen (hela befolkningen: 24 755 den 31 december 2014).^[8]

Utrikes födda

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Härnösands kommun 24 755 personer. Av dessa var 2 746 personer (11,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[9]

Födelseland^[9]
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&&022009.&&&&&022 009
2	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0501.&&&&&0501
3	Syrien	&&&&&&&&&&&&0326.&&&&&0326
4	Finland	&&&&&&&&&&&&0285.&&&&&0285
5	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0250.&&&&&0250
6	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0207.&&&&&0207
7	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&0163.&&&&&0163
8	Somalia	&&&&&&&&&&&&0144.&&&&&0144
9	Irak	&&&&&&&&&&&&0136.&&&&&0136
10	Iran	&&&&&&&&&&&&&095.&&&&&095
11	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&094.&&&&&094
12	Norge	&&&&&&&&&&&&&083.&&&&&083
13	Thailand	&&&&&&&&&&&&&080.&&&&&080
14	Tyskland	&&&&&&&&&&&&&061.&&&&&061
15	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&&055.&&&&&055
15	Polen	&&&&&&&&&&&&&055.&&&&&055
17	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&&052.&&&&&052
18	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&&036.&&&&&036
19	Kina	&&&&&&&&&&&&&034.&&&&&034
20	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&&023.&&&&&023
21	Danmark	&&&&&&&&&&&&&023.&&&&&023
22	Turkiet	&&&&&&&&&&&&&013.&&&&&013
23	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011
24	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08
25	Island	&&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06
26	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05

Indelningar

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[10]:

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Härnösands kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Härnösand	&&&&&&&&&&018426.&&&&&018 426
2	Älandsbro	&&&&&&&&&&&&0928.&&&&&0928
3	Ramvik	&&&&&&&&&&&&0450.&&&&&0450

Centralorten är i fet stil.

Öar

Kommunikationer

Från söder mot norr genomkorsas kommunen av E4 och Ådalsbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Norrtågs regionaltåg mellan Sundsvall och Umeå. Länsväg 331 sträcker sig i nord-sydlig riktning i kommunens västra delar.

Politik

Länge har den politiska ledningen vacklat mellan blocken i Härnösand. Åren 1976–1982 var Centerpartiet innehavare av kommunalrådsposten, därefter tog Socialdemokraterna över. Vid 1985 års val blev det åter borgerlig majoritet, och Centerpartiet installerade sig igen på kommunalrådsposten. 1988 svängde det ännu en gång och Socialdemokraterna återfick makten. I valet 1991 fick de borgerliga majoritet, och Centerpartiet tillsatte åter posten som kommunstyrelsens ordförande. Åren 1998–2006 styrdes kommunen av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, med Sig-Britt Ahl (S) som kommunalråd från 2002. Mandatperioden 2006–2010 styrde Alliansen och Sjukvårdspartiet, med Anders Gäfvert (M) som kommunstyrelsens ordförande. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet återtog makten 2010 och tillsatte Fred Nilsson (S) som kommunalråd.

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande	S	Andreas Sjölander
Förste vice ordförande	MP	Karin Frejarö
Andre vice ordförande	M	Kristoffer Bodin

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Kommunstyrelsen	S	Fred Nilsson	MP	Amanda Lind
Socialnämnden	S	Susanne Forsberg	S	Krister Fagerström McCarty
Skolnämnden	S	Ann-Christin Myrgren	V	Åke Hamrin
Samhällsnämnden	S	Sara Nylund	MP	Knapp Britta Eriksson
Arbetslivsnämnden	S	Anders Byquist	V	Anders Bergqvist
Valnämnden	S	Sig-Britt Ahl	MP	Kersti Östensson

Mandatfördelning i Härnösands kommun, valen 1970–2014

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

2

22

13

5

1

6

2

22

13

5

6

49

88,9

40

9

1973

2

22

16

3

1

5

2

22

16

3

5

49

92,3

38

11

1976

2

21

17

3

1

5

2

21

17

3

5

49

92,5

35

14

1979

3

21

15

2

1

7

3

21

15

2

7

49

91,6

35

14

1982

2

22

2

13

1

8

2

22

2

13

8

49

91,7

33

16

1985

2

20

2

11

4

1

9

2

20

2

11

4

9

49

89,9

34

15

1988

3

21

3

10

4

1

7

3

21

3

10

4

7

49

85,4

33

16

1991

2

18

2

8

4

3

10

2

18

2

8

4

3

10

49

85,8

29

20

1994

3

18

3

6

7

3

1

8

3

18

3

6

7

3

8

49

86,0

27

22

1998

5

18

3

7

5

2

7

5

18

3

7

5

2

7

49

79,95

27

22

2002

5

20

3

4

6

4

2

5

20

3

4

6

4

2

5

49

77,13

25

24

2006

3

17

3

6

7

3

2

8

3

17

3

6

7

3

2

8

49

79,72

27

22

2010

3

18

3

1

3

4

2

1

8

3

18

3

4

2

8

43

81,59

23

20

2014

3

19

5

3

2

1

7

3

19

5

3

2

7

43

83,29

24

19

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Utbildning

Sedan grundandet av Härnösands gymnasium har lärandet stått i centrum för staden, som idag bland annat utbildar elever vid Kapellsbergs musikskola och Mittuniversitetet.

Se även

Källor

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Härnösands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007)
^ Örjan Öberg, "399 år sedan bävern kom till Härnösand [...] men den hämtades från Medelpad" i Bävernytt nr 32, 2005.”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811140646/http://www.harnoforskare.se/bafvernytt_032/bn_032.pdf. Läst 13 augusti 2011. s. 1, 21–23
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-3] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[4] ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Härnösands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007)

[7] Örjan Öberg, "399 år sedan bävern kom till Härnösand [...] men den hämtades från Medelpad" i Bävernytt nr 32, 2005.”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811140646/http://www.harnoforskare.se/bafvernytt_032/bn_032.pdf. Läst 13 augusti 2011. s. 1, 21–23

[8] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)

[Scbfödelseland-9] [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 18 januari 2016

[10] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]