Blasonering: En sköld av guld med ett grönt andreaskors, åtföljt av fyra nötklasar av samma färg.
Vapnet fastställdes för Hässleholms stad den 25 september 1920 av Kungl. Maj:t (regeringen). Andreaskorset syftar på järnvägsknuten som växte upp efter 1860 och hasselnötsklasarna anknyter till ortnamnet. Man valde att 1974 låta registrera stadsvapnet oförändrat för den nya kommunen.
Befolkningsutvecklingen i Hässleholms kommun 1970–2015[7]
År
Folkmängd
1970
46 602
1975
48 339
1980
48 854
1985
48 446
1990
49 106
1995
49 790
2000
48 580
2005
49 148
2010
50 107
2015
51 048
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Hässleholms kommun utökades den 1 januari 1974. Siffran för 1970 avser befolkningen för kommunens nuvarande område.
Civilstånd
Den 31 december 2016 fördelades Hässleholms kommuns befolkning på följande sätt med avseende på civilstånd:[7]
Civilstånd
Antal
Andel
31 december 2016
Ogifta
25 205
48,78 %
Gifta
18 606
36,01 %
Skilda
5 192
10,05 %
Änkor/änklingar
2 664
5,16 %
Könsfördelning
Den 31 december 2016 fördelades Hässleholms kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:[7]
Män: 26 060; 50,44 %.
Kvinnor: 25 607; 49,56 %.
Utländsk och svensk bakgrund
Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 9 086, eller 17,89 % av befolkningen (hela befolkningen: 51 048 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 4 819, eller 9,93 % av befolkningen (hela befolkningen: 48 536 den 31 december 2002).[8]
Bakgrund den 31 december 2015
Antal
Andel
Varav män
Kvinnor
Utrikes födda
7 212
14,13 %
3 611
3 601
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar
1 874
3,67 %
930
944
Inrikes födda med en inrikes född förälder
2 766
5,42 %
1 436
1 330
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar
39 196
76,78 %
19 700
19 496
Invånare efter födelseland
Denna tabell redovisar födelseland för Hässleholms kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[9]
Kommunvalet 2014 resulterade i att det moderatledda styret i Hässleholm förlorade sin majoritet. Sverigedemokraterna gick starkt framåt och blev näst största parti i kommunfullmäktige medan Moderaterna tappade nära hälften av sitt väljarstöd jämfört med 2010. Valutgången skapade ett osäkert politiskt läge i kommunen.[12] Det politiska styret togs över av Socialdemokraterna tillsammans med Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Konstellationen saknade dock egen majoritet i fullmäktige.[13] I november 2016 ledde det till att oppositionen kunde besegra den styrande minoritetens budget och fullmäktige antog istället Moderaternas, Kristdemokraternas och Liberalernas budgetförslag.[14] Budgetnederlaget ledde till att de styrande partierna lämnade sina kommunalråds- och ordförandeposter.
I februari 2017 blev maktskiftet i Hässleholm uppmärksammat i nationell och utländsk media då Moderaternas, Kristdemokraternas och Liberalernas företrädare valde att rösta på Sverigedemokraternas kandidater till posterna som förste vice ordförande i kommunens styrelser och nämnder. Beslutet av de tre borgerliga partierna att aktivt och öppet stödja Sverigedemokraterna sågs av många som ett stort steg i en normalisering av partiet och beskrevs bland annat som en sensation och som en islossning för SD.[15]
Totalt har kommunstyrelsen femton ledamöter, varav fyra tillhör socialdemokraterna och sverigedemokraterna vardera medan centerpartiet, liberalerna, kristdemokraterna, miljöpartiet, moderaterna och vänsterpartiet har alla en ledamot vardera.[17]
Mandatfördelning i Hässleholms kommun, valen 1970–2014
I Hässleholms kommun finns idrottsföreningar inom en rad idrotter.
Fotboll
Den största fotbollsframgången är Vittsjö GIK som 2014 gör sin tredje raka säsong i Damallsvenskan. I herrfotbollen nåddes den största framgången när IFK Hässleholm kvalade till Allsvenskan hösten 1993. 2016 spelade både Hässleholms IF och IFK Hässleholm i division 2.
Föreningar som har både en herr- och en damsektion är Tyringe IF, Vinslövs IF, Bjärnums GoIF, Sösdala IF, Vittsjö GIK, Hästveda IF, Vankiva IF, Röke IF, Nävlinge IF och Farstorps GoIF.
Föreningar som enbart har en herrsektion är Hässleholms IF, IFK Hässleholm, Finja IF, Ballingslövs GoIF, Hörja IF, Västra Torups IF, Hässleholms Freeflow, Jägersborgs IF och Mala IF. Sedan våren 2013 är Verums GoIF och Ignaberga IF vilande och deltar inte i seriespel.
Den enda renodlade damfotbollsföreningen är FC Hessleholm som spelar i division 1.
Ishockey
Tyringe SoS är kommunens enda hockeylag och spelar säsongen 2016/2017 i division 1. 2010 lade Hässleholms HK Dragons ner sin verksamhet.
Handboll
Vinslövs HK ligger högst upp i seriesystemet, då de spelar i division 1 med både sitt herr- och damlag. Övriga handbollsföreningar i kommunen är Bjärnums HK.
Innebandy
Röke IBK kvalade våren 2004 till Elitserien, som då var högsta serien i innebandy. Den andra innebandyföreningen i kommunen är Emmaljunga GoIF. Såväl Röke som Emmaljunga har både herr- och damsektion.
Brottning
I Hässleholms kommun finns flera brottarföreningar som genom åren haft stora framgångar. Dessa är BK Ore i Vinslöv, Ballinglövs BK, BK Trim i Bjärnum och Hästveda BK. Brottning på ungdomssidan finns även i form av BK Velo i Hässleholm, Sösdala BK samt Tyringe Atlet och BK.
.jpg)
Sverige
Europeiska unionen: Övriga länder
Syrien
Polen
Danmark
Irak
/
Bosnien och Hercegovina
Finland
Afghanistan
Tyskland
Thailand
Eritrea
Norge
Turkiet
Iran
Island
Sovjetunionen
Somalia
