Hästhov

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För hästarnas fötter, se hov (häst).
Uppslagsordet ”Tussilago” leder hit. För filmen, se Tussilago (film).
Hästhov
Tussilago farfara - Köhler–s Medizinal-Pflanzen-142.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Asterordningen
Asterales
Familj Korgblommiga växter
Asteraceae
Släkte Hästhovar
Tussilago
Art Hästhov
T. farfara
Vetenskapligt namn
§ Tussilago farfara
Auktor L.
Hitta fler artiklar om växter med

Hästhov, Hästhovsört, även kallad tussilago (Tussilago farfara), är en liten gul blomma. Den växer ofta vid vägkanter eller dikeskanter mycket tidigt på våren.

Släktnamnet "Tussilago" (givet av Linné) betyder förjagare av hosta (jämför latinets "tussis", som betyder "hosta" och "agere", som betyder "fördriva;" därav en hostmedicin som heter Tussipekt). Artepitetet "farfara" syftar på en art av poppel, vars löv har en vag likhet med tussilagons. Äldre namnformer är Skreppe, Lerskreppe, Skrep, Hovgräs [1].

Tussilago

Tussilagon, som är en typisk vårblomma, sticker upp ur det vissnade fjolårsgräset så snart tjälen börjar släppa, är ett uppskattat vårtecken. De stora rabarberliknande blad som efterträder blomningen är mindre uppskattade.

Namnet tussilago är vanligt eftersom det vetenskapliga namnet trängt ut det äldre folkliga "hästhov". Namnet hästhov kan syfta på att växtens blad till utseendet ansetts vara något hästskoformade, eller vara en förvanskning av "hosthäva"; växten har i äldre tider använts som hostdämpande medel. Något samband med hästhovar finns inte, vare sig hos blomman eller bladen. Notera dock att det mest spridda och använda engelska vulgärnamnet är coltsfoot, med alternativnamn bland andra horsehoof, ass's foot, foalswort eller bullsfoot. Tussilagons blomning är viktig för tambin, den tidiga blomningen och bra pollen och nektar gör att bina får till ett drag på tussilagon.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ J.W.Palmstruch, Svensk Botanik, första bandet, andra upplagan, Stockholm 1815. Tillgänglig på Archive.org

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]