Hästsko
Hästskor används för att skydda hästens hovar mot slitage. Redan under antiken använde man till en början ett slags sandaler av läder eller bast och senare av järn som bands fast under hovarna. Man tror att hovbeslag av järn som spikades fast i hoven med söm började utnyttjas först på 300-talet e.Kr.
Etymologi
Den som har till yrke att sko hästar kallas hovslagare och hantverket som utövas kallas hovslageri.
En hästsko som man hittar anses av många vara lyckobringande och enligt traditionen kan en hästsko fäst över ytterdörren verka gynnsamt för gårdens lycka eller bringa lycka i största allmänhet för ägaren. Det anses viktigt att hästskon hängs med tådelen nedåt som på bilden för att lyckan inte ska rinna ut ur den.
Historia och varianter
I Sverige tycks hästskons uppgift från början ha varit att vintertid ge hästen ett säkrare fäste på is och hal mark. Det äldsta funna nordiska hovbeslaget som är från 700-talet är därför den så kallade isbrodden, en halvcirkelformig järnplatta med en tagg på undre ytan och i ändarna utsmidd till långa spetsar, som slogs genom hornet i tåväggen och böjdes.
Flikskon
På 1000-talet kommer flikskon i bruk i Norden. På europeiska kontinenten hade den då förekommit ända sedan 600-talet. Flikskon utmärker sig genom en vågformig ytterkontur med kraftiga flikar, som uppkommit då de stora hålen för hästskosömmen stansats ut i hästskon. På kontinenten försvinner flikskon redan vid mitten av 1200-talet, men i Sverige finns exempel på att den levat kvar ända till 1400-talet.[1] Halvskor är en speciell nordisk variant av flikskon som endast täcker hovens yttersida, den förekommer även som trefjärdedelssko. Det antas av halvskorna tillskommit av sparsamhetsskäl.[2]
Triangelskon
Triangelskon betraktas som en utveckling av flikskon. Den har en svagt vågformad ytterkontur, medan innerkonturen bildar en spetsig vinkel. Triangelskon är betydligt bredare och kraftigare än flikskon. I Lund uppträder Flikskon först under 1100-talet.[3] Georg Karlin hittade ett flertal exemplar i lager säkert daterade till början av 1200-talet.[2]
Toffelskon
Toffelskon inkommer till Sverige från kontinenten på 1300-talet, och blir den dominerande hästskotypen i Norden fram till 1500-talet. Toffelskon har sex, ibland åtta sömhål, och en bred tådel som sedan smalnar av bakåt längsmed armarnas sträckning. Toffelskon har till skillnad mot äldre hästskotyper en väl utvecklad sömränna.[2]
Renässansen
Under renässansen började så småningom en bredare och kraftigare hästskor att komma i bruk. Typen var av tyskt ursprung, men på grund av att de användes av svenskarna under trettioåriga kriget har de utomlands fått benämningen "Schwedeneiser".[2]
Nutid
På nutidens hästskor finns hål med gängor där man har möjlighet att vid halt väglag skruva fast broddar. Den vanliga hästskon inom dagens hästsport tillverkas fortfarande av järn, men inom travsporten förekommer lättare metaller och andra material samt mängder av andra typer och modeller. Det finns även specialskor till hästar med olika sjukdomar i sina hovar som exempelvis PG-skon som har en platta under hovens mittenparti, eller Easyboots [4]som täcker hela hoven. Hästskor används på hästar även tillsammans med olika typer av sulor.
Noter
- ^ Kungens gods i Borg, Lindeblad & Nielsen
- ^ [a b c d] Hästskor. Några hästskotyper från medeltid och renässans i kulturhistoriska museets samlingar av Lundafynd, Gustaf Engwall. 1936
- ^ Uppgrävet förflutet för PKbanken i Lund Red. Anders W. Mårtensson, 1976.
- ^ http://www.easycareinc.com/Our_Boots/easyboots/easyboots.aspx
Källor
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Hästsko.
