Hätta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ung kvinna med hätta
Polska sjuksköterskor, vars uniform inkluderar en vit hätta.

en hätta är en enklare, ofta spetsig, huvudbonad. Ordet är en avledning av hatt, och har använts i svenskan sedan före 1520.[1]

Benämningen hätta används idag om flera olika typer av huvudbonader, främst kvinnliga, och i överförd betydelse även om annat än huvudbonader

  • En struthätta är en modebetonad medeltida huvudbonad, där spetsen dragits ut till en strut.
  • Kvinnliga huvudbonader i svenska folkdräkter kallas ofta för hätta. De kan ha flera olika utseenden, från att vara hög och spetsig (vanligast för äldre kvinnor) till att vara liten och tättslutande (vanligast för yngre kvinnor och flickor). I många folkdräkter där man har över- och undermössor kallas den övre hatt och den undre hätta.
  • En hätta är en samtida huvudbonad för barn, med ett utseende som liknar flickornas folkdräktshätta.
Flickor i Kalifornien tränas för husliga anställningar, iklädda hättor, cirka 1940.

I överförd bemärkelse:

  • En hätta kan vara ett spetsigt tak på ett torn. Tornet Silverhättan i Visby ringmur har fått sitt namn efter sitt tidigare tak.
  • Hätta kan avse de fjädrar, som en fågel har på hjässan, särskilt om dessa är i avvikande färg. Ett exempel på detta är hättentärna, en i Skåne folklig benämning på fisktärnan, Sterna hirundo. [2]
  • En tåhätta (även stålhätta) är en förstärkning av en skos tådel, vanligen i arbetsskor.

Referenser [redigera]

  1. ^ Hätta, Nationalencyklopedins ordbok, band 2, 1996 ISBN 91-7119-972-1
  2. ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862…1867 (faksimilutgåva Malmö 1962), sida 286 [1]