Håkan Lans

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Anders Håkan Lans, född 2 november 1947 i Enskede, är en svensk uppfinnare. Då han arbetade på FOA tog han tidigt fram ett system för färggrafik till datorer. Under många år har olika tvister utkämpats i amerikanska domstolar kring detta patent.

Lans har även utformat kommunikationsmetoden STDMA, som används inom såväl sjöfart som luftfart och där benämns AIS respektive VDL Mode 4. AIS är ett generellt system som meddelar ett fartygs position till andra fartyg i närheten, för att öka säkerheten vid navigering. Standarden VDL Mode 4 används som ett substitut för sekundärradar i flygplan med motsvarande funktion som AIS. Dessa system har antagits som världsstandard, först för sjöfart och senare även för flygtrafik.

Lans är i Sverige ibland omskriven som att ha uppfunnit datormusen. Den äran bör dock gå till Douglas Engelbart (se artikeln om datormus). Det som Lans konstruerade var en del av ett digitaliseringsbord och skilde sig en del från de datormöss som är vanliga idag. Bland annat fungerar den bara på en särskild platta, som känner av exakt var pekdonet, pucken, befinner sig.

Patent[redigera | redigera wikitext]

Håkan Lans innehar två patent i Sverige:

EP 92914913.6 Positionssystem 
Detta patent beskriver ett system som utnyttjar satellitnavigering (GPS) och radiokommunikation för att höja säkerheten för flygplan och fartyg. I korthet går idén ut på att alla flygplan sänder ut sin GPS-position, hastighet och riktning till alla andra flygplan som befinner sig i närheten. De kan då se varandra på en skärm och på så sätt undvika att köra in i varandra. Detaljerna om hur man kan konstruera ett sådant radiokommunikationsprotokoll är den stora delen av uppfinningen. Patentet förvaltas av firman GP&C och går då under namnet ”STDMA datalink” för ”Self organising Time Division Multiple Access”. Kommunikationsprotokollet används idag i AIS, vilket är ett system som idag nyttjas av alla handelsfartyg med bruttodräktighet över 300 ton (antagligen en slarvigt skriven 500 som blev 300 i regeltexten) i internationell trafik (så kallade SOLAS-fartyg) vilka är cirka 50 000 stycken. Detta patent lämnades in 1992, och gick ut 2012.
SE 8404515-2 Anordning för alstring av ett mönster på en ljuskänslig yta
Detta patent beskriver hur en lampa och en X-Y-plotter kan användas för att skriva på ljuskänsliga material. Detta patent lämnades in 1984, och gick ut 1992.

Lans har även två amerikanska patent:

4,303,986Data processing system and apparatus for color graphics display
Detta patent beskriver ett sätt att lösa beräkningsbehovet i en dator då den utnyttjar färggrafik. Enkelt uttryck så är det ett patent på att använda en separat grafikprocessor, alltså ett patent på grafikkortet. Det är dock inte hans patent som ligger bakom utvecklingen av dessa, utan patentet var okänt för de flesta av datortillverkarna fram till det att Håkan Lans började kräva in licenspengar.[källa behövs] Detta patent blev giltigt 1981, och gick ut senast 2001.
4,717,928Arrangement for producing a pattern on a light-sensitive surface
Detta är samma patent som SE 8404515-2 ovan. Detta patent blev giltigt 1988, och gick ut senast 2008.

Utöver detta var även positionssystemet patenterat i USA, men det patentet blev indraget 2010 då det skedde en förnyad granskning där det inte ansågs att uppfinningen var tillräckligt originell jämfört med vad som redan var publicerat när ansökan inlämnades.

Rättsliga processer[redigera | redigera wikitext]

Håkan Lans drev under tio år (1985–1995) en process mot Hitachi angående intrång i hans amerikanska patent på grafikkort. Parterna överenskom om förlikning, vilket bidrog till att IBM tecknade ett licensavtal.

Dell, Hewlett-Packard och Compaq använde dock tekniken utan licens. Företagen stämdes 1997 men Lans förlorade detta mål på grund av att hans amerikanska advokater stämt företagen i fel namn. De hade stämt dem i Håkan Lans namn i stället för i hans helägda aktiebolag Uniboards namn. Uniboard är den juridiska ägaren av patenten enligt det amerikanska domslutet. Lans dömdes den 6 september 2001 till att betala alla rättegångskostnader.

Under 2005 omprövades beslutet och dom föll i juni 2005. Detta domslut är samma som det föregående: Håkan Lans förlorade och dömdes att betala alla rättegångskostnader.

År 2008 stämde Gateway Håkan Lans i Nacka Tingsrätt för att få ut de rättegångskostnader som Lans dömts att betala i det amerikanska domslutet från 2005. Nacka Tingsrätt beslöt att Håkan Lans var skyldig att göra detta. Domen överklagades och den 5 november 2010 beslöt Högsta Domstolen att Nacka Tingsrätt inte kan ålägga Håkan Lans att betala rättegångskostnader enligt amerikansk dom utan att prova underliggande rättsfrågor. Nacka tingsrätt beslöt i september 2013 att Håkan Lans företag Uniboard skall stå för rättegångskostnaderna.[1] Domen fastställdes av Hovrätten i juni 2014, då de inte anser att Håkan Lans lyckats visa att det skulle begåtts några felaktigheter i det amerikanska domslutet [2].


Lans har även stämt sina advokater. I april 2012 förlikades Lans med dessa. Lans kommenterade att "parterna är nöjda".[3]

Biografisk bok[redigera | redigera wikitext]

Författaren David Lagercrantz publicerade år 2000 biografin Ett svenskt geni: berättelsen om Håkan Lans och kriget han startade, ISBN 91-7643-765-5. Boken kom i en ny utökad upplaga 2006 med ny information. Strix Drama har köpt filmrättigheterna till boken[4].

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Håkan Lans tilldelades Polhemspriset 1995 (för färggrafik och transponder för positioneringssystem; GPS), KTH:s stora pris 1996 och Flygtekniska Föreningens Thulinmedalj i guld 1999.

Lans utsågs 2001 till teknologie hedersdoktor vid Uppsala tekniska högskola. Han invaldes 1996 som ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och blev 2001 korresponderande ledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ DN"[1]", Dagens Nyheter, 25 september 2013. Läst den 25 september 2013.
  2. ^ DN"[2]", Dagens Nyheter, 26 juni 2014. Läst den 16 juni 2014.
  3. ^ NyTeknik"[3]", NyTeknik, 28 april 2012. Läst den 28 april 2012.
  4. ^ Ny Teknik om Lansbiografin

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]



Camera-photo.svg Selma Lagerlöf.png Denna biografiska artikel om en svensk person behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.