Hålanda socken

Hålanda kyrka

Hålanda socken ingick i Ale härad och ligger nu i Ale kommun i Västergötland i den del av Västra Götalands län som tidigare var Älvsborgs län.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Hålanda församling och för de borgerliga frågorna till Hålanda landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Skepplanda landskommun och ingår sedan 1974 i Ale kommun. Församlingen uppgick 2010 i Skepplanda-Hålanda församling.

Socknens landareal är 74 kvadratkilometer och år 2000 fanns här 695 invånare.

Dalgången kring Grönåns övre lopp är öppen jordbruksbygd. Större delen av socknen består av vildmarksområdet Risveden.

Byar i Hålanda som bildat småorter är Sandåker (södra delen) och Verle.

Historia

Fornlämningar

Ett 40-tal fornlämningar är kända, däribland en hällkista från stenåldern och en domarring från bronsåldern eller äldre järnåldern. Dessutom finns ett område med fornåkrar.

Ortnamn

Socknen omnämns första gången 1426 (Haalanda). Landa är plural av land. Äldre namn på sjön kan ha varit Hul- eller Holsjön.

Kyrkoadministrativ historia

Hålanda församling ingår idag i Skepplanda pastorat. Det har socknen gjort med undantag för de nära hundra åren mellan 1864 och 1962, då Hålanda tillsammans med Ale-Skövde i nuvarande Lilla Edets kommun ingick i Ale-Skövde pastorat.

Befolkningshistoria

Befolkningen var som störst på 1860- och 70-talen med nästan 1 500 invånare. Som minst var den på 1970-talet då det bodde mindre än 400 personer i socknen.

Livereds säteri

I Hålanda ligger Livereds säteri, omnämnt som sätesgård 1574 (Liffwarodh). Namnet anses innehålla det fornsvenska mansnamnet Live samt röd eller ryd, för röjning, med andra ord Lives röjning. Sedan 1834 lyder säteriet under Kobergs fideikommiss (i Lagmansereds församling, Trollhättans kommun / Bjärke härad). Rikspressen har följt den långvariga konflikten om friköp mellan arrendatorerna av en grupp torp i Hålanda och friherre Niclas Silfverschiöld (d.y., född 1934).

Livered brukar omnämnas för att Gustav III (1746-92) övernattade där 1766 på hemväg från Köpenhamn, där han hämtat sin blivande gemål Sofia Magdalena (1746 – 1813). Hon bodde dock granngårds på Gräfsnäs slott (i Erska församling, Alingsås kommun / Bjärke härad).

Carl von Linnés (1707-78) lärjunge, Kina-fararen Pehr Osbeck (1723 - 1805), föddes på torpet Oset under Livered. I samband med firandet av Pehr Osbecks 250 årsdag reste Hålanda Hembygdsförening den 2 juni år 1973 en minnessten vid torpet Oset.

Lödösevägen

Genom Hålanda, förbi det före detta gästgiveriet i Verle och Livered på väg mot Gräfsnäs och Sollebrunn, gick den medeltida ridvägen mellan Lödöse och Skara. Fortfarande finns spår av hålvägen vid torpet Krogen och vid gårdarna Klovet och Heden. Vägen är säkert omnämnd 1285, men redan i Hallfred Vandrädaskalds saga (Hallfredarsaga Vandrædaskalds), från omkring 1200, berättas om en färd företagen av islänningen Hallfred Vandrædaskald (cirka 968-1007), den mest kände av norske kung Olav Tryggvasons (död år 1000) skalder. Mellan Lödöse och Mellby norr om Sollebrunn utsattes han för två mordförsök.

Referenser

Noter

Källor

• Linnar Linnarsson: "Risveden. Kulturbilder från västsvensk skogsbygd", Skara 1961
• Harald Andersson m.fl: ”Det vilda Risveden”, Göta 1990
• Pelle Dahlberg m.fl: ”Upptäck din hembygd. Sevärdheter i Risvedentrakten”, Göta 1995, ISBN 91-630-4061-1
• Karl-Erik Andersson & Bo Björklund: ”Risveden. En västsvensk obygds historia”, Älvängen 2001, ISBN 91-631-0778-3
• Everth Högabo: ”Hålanda socken”, Säffle 1972