Hållbar utveckling
Hållbar utveckling är ett begrepp som slog igenom i samband med Brundtlandrapporten 1987. Målet är att människans liv skall kunna genomlevas på en planet med begränsade resurser. Målsättningen innefattar ett idealt läge för samhället där levnadsvillkor och resursanvändning möter mänskliga behov utan att äventyra hållbarheten i ekosystem och miljön så att även framtida generationer kan få sina behov tillgodosedda.[1]
Hållbar utveckling knyter ihop hållbarheten i ekosystemen med de sociala och ekonomiska utmaningar mänskligheten står inför. Forskare inom många områden har belyst tillväxtens gränser[2][3] och ekonomer har lagt fram alternativ till en steady state[4] för att hantera problemen med konsekvenserna av den mänskliga utvecklingen på jorden.
Historik
1970 började ”hållbarhet” användas för att beskriva en ekonomi ’’i jämvikt med grundläggande ekologiska stödsystem’’.[5] Begreppet ’‘hållbar utveckling’’ introducerades internationellt av Lester Brown 1981, men står i Sveriges Grundlag sedan 2003 (Regeringsformen 1 kap. 2 § "Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer")[6]. Begreppet fick internationell spridning i samband med FN-rapporten ’‘Vår gemensamma framtid’’ (1987), kallad Brundtlandrapporten.[7] I rapporten myntade kommissionen vad som har blivit den mest citerade definitionen av hållbar utveckling: ’’Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov’’.[8]
Tre dimensioner
Hållbar utveckling handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och övriga ekosystems produktionsförmåga och att minska den negativa påverkan på naturen och människors hälsa. Hållbarheten gäller tre olika dimensioner:
- Social hållbarhet, som handlar om att sträva mot ett samhälle där grundläggande mänskliga rättigheter uppfylls.
- Miljömässig hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt.[9]
- Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att motverka fattigdom, och att alla ska ha råd att tillgodose sina grundläggande behov i relation till jordklotets ändliga resurser, dvs en ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. Forskning om ekonomisk hållbarhet kan handla om nationalekonomisk forskning om socioekonomisk utveckling, om hållbar produktion och konsumtion samt hur de finansiella systemen kan bidra till ett hållbart samhälle. [10]
Hållbarhetsutveckling
Svag och stark hållbarhet
Definitionen av hållbarhet är föremål för diskussion. Man pratar om två sorters hållbarhet: svag och stark. Stark hållbarhet innebär att samhället inte tär på naturresurserna, medan de som förordar svag hållbarhet nöjer sig med att samhällets totala kapital inte minskar. Svag hållbarhet mäts genom att samhällets kapital delas upp på realkapital (Kr), naturkapital (Kn), human-kapital (Kh) och socialt kapital (Km). Samhällets totala kapital är K = Kr + Kn + Kh + Km och så länge K inte minskar är utvecklingen hållbar. Vid stark hållbarhet kan naturkapital och annat kapital inte räknas mot varandra på samma sätt, och begreppet ”kritiskt naturkapital” används.[11]
Systemteori
På senare tid har systemteori tillämpats. Detta har lett till ett antal nya begrepp som införlivats i diskussionen:
- Resiliens Inom ekologin är resiliens ett mått på den hastighet med vilken ett ekosystem återgår till sitt föregående tillstånd efter att ha utsatts för en störning.
- Tipping point När en förändring, en övergång till ett nytt system, inte längre går att hejda.
- Hockeyklubborna är en serie exponentialkurvor. Befolkningstillväxten, koldioxidutsläppet, temperaturförhöjningen, utfiskningen, förlusten av biologisk mångfald, försurningen av haven.
- Planetary boundaries,[12] planetens gränser utgörs av planetens motståndskraft, förmåga till coping, att handskas med förändringar.
Vagga till vagga
Vagga till vagga (Cradle2cradle) är ett designparadigm med principen att alla material antingen kan återvinnas eller komposteras, alltså elimineras avfall som den traditionella betydelsen.[13]
Politiken
Enligt FN och EU ska alla länder ha en strategi för hållbar utveckling. EU har också uppmanat alla länder att ha ett råd för hållbar utveckling.[14] I Sverige var det Hållbarhetsrådet som var det rådet, men det lades ner 2007.[15][16] Regeringen inrättade sedan en kommission för hållbar utveckling[17] som vars uppdrag gällde fram till 2009. Idag har regeringen tillsatt Agenda 2030-delegationen[18] som jobbar med de Globala målen för hållbar utveckling.
I FN:s Generalförsamling antog alla medlemsländers regeringar Agenda 2030 (och de Globala målen]) som omfattar samtliga länder och som gäller fram till 2030[19].
Miljöstäder
På flera platser i världen byggs det städer med hållbarhetsprofil. I Kina byggs till exempel staden Caofeidian,[20] i Förenade Arabemiraten byggs Masdar City,[21] och i Kanada stadsdelen Toronto Waterfront.[22]
Se även
- Miljömål
- Ekoturism
- Förnybara energikällor
- Hållbar livsstil
- Hållbart skogsbruk
- Hållbarhetsrådet
- Hållbara utvecklingsmål - de Globala målen
- Naturskydd
- Marine Stewardship Council (MSC)
Referenser
- ^ Per Elvingsson. ”Hållbar utveckling”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A5llbar-utveckling. Läst 8 april 2015.
- ^ D. H. Meadows, D.L. Meadows, J. Randers och W.W. Behrens III (1972). The Limits to Growth. Universe Books, New York. ISBN 0-87663-165-0
- ^ D. H. Meadows, J. Randers och D. L. Meadows (2004). Limits to Growth: The 30-Year Update. Chelsea Green Publishing. ISBN 978-1-931498-58-6
- ^ Daly, H. E. (1973). Towards a Steady State Economy. Island Press, Washington, D.C
- ^ Stivers, R. (1976). The Sustainable Society: Ethics and Economic Growth. Westminster Press, Philadelphia
- ^ ”Lag (2002:903) om ändring i regeringsformen”. https://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20020903.pdf. Läst 15 april 2016.
- ^ Brundtland Commission (1987). Report of the World Commission on Environment and Development. United Nations
- ^ Smith, Charles; Rees, Gareth (1998). Economic Development (2:a upplagan). Macmillan, Basingstoke. ISBN 0-333-72228-0
- ^ Per Gudmundsson. ”Betänkande ”Mot det hållbara samhället – resurseffektiv avfallshantering” SOU 2012:56”. Kungliga Tekniska högskolan. https://www.kth.se/polopoly_fs/1.361914!/Menu/general/column-content/attachment/remissvar_mot_det_hallbara_samhallet_dec_12.pdf. Läst 8 april 2015.
- ^ ”Mistra Center for Sustainable Markets”. www.hhs.se. https://www.hhs.se/en/research/institutes/misum-startpage/. Läst 5 september 2016.
- ^ Eva Alfredsson (redaktör), Bengt Kriström, Mattias Ankarhem (2006). ”Samhällsekonomiska aspekter och mått på hållbar utveckling”. ITPS skriftserie för Swedish Institute for Growth Policy Studies (ITPS) (Danagårds Grafiska, Ödeshög) A2006:009: sid. 25. ISSN 1652-0593. Arkiverad från originalet den 18 april 2015. https://web.archive.org/web/20150418112338/http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.56ef093c139bf3ef89027b2/1349863427637/samhallsekonomiska-aspekter-och-matt-pa-hallbar-utveckling-06.pdf. Läst 9 april 2015.
- ^ ”The nine planetary bounderies”. Stockholm resilience Centre. http://www.stockholmresilience.org/research/researchnews/tippingtowardstheunknown/thenineplanetaryboundaries.4.1fe8f33123572b59ab80007039.html. Läst 16 augusti 2012.
- ^ Ohlin, Jonas. ”Sopfritt Kretslopp”. SvD. http://www.svd.se/naringsliv/sopfritt-kretslopp_6751955.svd. Läst 21 april 2013.
- ^ ”EU:s arbete för hållbar utveckling”. Regeringskanslitet. 10 juli 2006. Arkiverad från originalet den 22 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130322172307/http://regeringen.se/sb/d/12367. Läst 21 april 2013.
- ^ Hellgren, Jenny (20 augusti 2008). ”2007: Regeringen avvecklar Hållbarhetsrådet”. Boverket. Arkiverad från originalet den 16 november 2008. https://web.archive.org/web/20081116020343/http://www.boverket.se/templates/Page.aspx?id=3858&epslanguage=SV. Läst 21 oktober 2008.
- ^ Förordning (1998:1835) med instruktion för Statens institut för ekologisk hållbarhet (SFS 1998:1835) (lagen.nu)
- ^ Per Elvingsson. ”Regeringens kommission för hållbar utveckling”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/regeringens-kommission-f%C3%B6r-h%C3%A5llbar-utveckling. Läst 8 april 2015.
- ^ Agenda 2030-delegationen
- ^ ”Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development .:. Sustainable Development Knowledge Platform”. sustainabledevelopment.un.org. https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld. Läst 5 september 2016.
- ^ Ranhagen, Ulf. ”Swecos hemsida”. http://www.swecogroup.com/en/Sweco-group/Solutions/Sustainable-City/. Läst 23/1 2012.
- ^ Syeda Tuhin Ara Karim. ”Masdar Citys hemsida” (på engelska). Academia.edu. Jale Sari Anhalt University. http://www.academia.edu/1740945/sustainable_developments_masdar_city_one_planet_living_principles. Läst 9 april 2015.
- ^ ”Toronto Waterfronts hemsida” (på engelska). Arkiverad från originalet den 19 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120119130237/http://www.waterfrontoronto.ca/about_us. Läst 23 januari 2012.
Externa länkar
- Definition av hållbar utveckling Lunds universitet, uppdaterad 27.8.2010
- Hållbarhetsbegreppet Dodo ry, hämtat 16.8.2012
- Hållbar utveckling Regeringen, hämtat 16.8.2012