Högkvarteret

Version från den 2 december 2017 kl. 09.58 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 3 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.6.1))

Högkvarteret
(HKV)
Vapen för Högkvarteret tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnHögkvarteret
Datum1994–
TypHögkvarter
RollOperativ, territoriell och taktisk verksamhet
Del avFörsvarsmakten
FöregångareFörsvarsstaben
Ingående delarLedningsstaben,
Produktionsledningen,
Insatsledningen,
Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten,
Säkerhetsinspektionen,
Militära flyginspektionen,
Generalläkaren,
Försvarsmaktsledningen
StorlekStab
HögkvarterStockholms garnison
FörläggningsortStockholm
Marsch"Svenska marschen" (okänd),
"Under blågul fana" (Widqvist [1]
DekorationerHKVGM (2010)
HKVSM (2010)
Befälhavare
ChefGenerallöjtnant Dennis Gyllensporre
GeneraldirektörPeter Sandwall
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Tjänstgöringstecken
1994-2001 använde sig Högkvarteret av det vapen som idag förs av Försvarsmakten.

Högkvarteret (HKV), är ett ledningsförband samt den högsta ledning i den svenska Försvarsmakten, och som verkat sedan 1994. Staben för Högkvarteret är förlagd i Stockholms garnison vid på Lidingövägen 24, Stockholm.

Historik

Högkvarteret organiserades ursprungligen den 1 juli 1994 som en följd av att dåvarande Försvarsstaben och de tre försvarsgrensstaberna; Arméstaben, Flygstaben och Marinstaben avvecklades och Försvarsmakten blev en myndighet.[2] Före 1994 fanns en övergångsorganisation kallad Försvarsmaktens organisationsmyndighet som inrättades 1 september 1993 enligt instruktionen (SFS 1992:1019).

Verksamhet

Högkvarteret är överbefälhavarens stab för verksamhetsledning, militärstrategisk inriktning och planering, underrättelse- och säkerhetstjänst samt operativ och taktisk ledning. Högkvarteret är huvudsakligen beläget på Lidingövägen och Värtavägen i Stockholm.

Högkvarteret består av fyra större avdelningar Ledningsstaben (LEDS), Produktionsledningen (PROD), Insatsledningen (INS) och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST). Fastigheten i Lidingövägen förvaltas av Specialfastigheter AB medan andra förvaltas av Fortifikationsverket.

Ingående enheter

Ledningsstaben

Ledningsstaben (LEDS) består av sju olika avdelningar: Ledningsavdelningen (LEDS LED), Planerings- och ekonomiavdelningen (LEDS PLANEK), Chief Information Officer (LEDS CIO), Internationella avdelningen (LEDS INT), Inriktning- och planeringsavdelningen (LEDS INRI), Verksamhetsutvecklingsavdelningen (LEDS VHU) och PRIO-avdelningen (LEDS PRIO). Ledningsstabens chef är tillika chef för Högkvarteret.[3]

Produktionsledningen

Produktionsledningen (PROD) ansvarar för uppsättning och anskaffning materiel till förbanden.[4]

Insatsledningen

Insatsledningen (INS) ansvar ligger på att driva Försvarsmaktens verksamhet internationellt och i Sverige, genom att följa omvärldsutvecklingen för att därifrån hävda den svenska integriteten. Inom Insatsledningen finns Insatsstaben (INSS) de tre taktiska staberna Armétaktiska staben (ATS), Flygtaktiska staben (FTS), Marintaktiska staben (MTS) samt chefen för Specialförbandsledningen, vilka lyder direkt under chefen för Insatsledningen.[5][6]

Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten

Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) är en avdelning som dels utgör Sveriges militära underrättelsetjänst och därmed har huvudansvar för att ta fram militärt relevant information om främmande makter, dels har säkerhetsskyddsansvar för totalförsvarsmyndigheterna.[7]

Övriga enheter

Vidare finns det inom Högkvarteret ytterligare enheter för att täcka upp områden som personal-, vård- och juridikfrågor. Dessa är: Personalstaben (PERSS), Ekonomistaben (EKS), Juridiska staben (JURS), Informationsstaben (INFOS), Internrevisionen (REV), Säkerhetsinspektionen (SÄKINSP), Generalläkaren (GL med tillsynsavd), Högkvartersavdelningen (HKV AVD).

Förläggningar och övningsplatser

Stabshuset är beläget på Lidingövägen 24 på Gärdet i Stockholm. Byggnaden har ett platt tak och nästan ett kvadratiskt block i fasadtegel ritad av Bengt Gate. Två stora innergårdar finns, detta för att kunna ge dagsljus till denna stora byggnad. 1992 överfördes byggnaden till Kungl. Byggnadsstyrelsen. Produktionsledningen finns på Tre Vapen.

Heraldik och traditioner

Åren 1994–2001 hade Högkvarteret lilla riksvapnet med ett svärd i guld som heraldiskt vapen. År 2002 övertogs detta vapen av Försvarsmakten. Högkvarteret antog då ett nytt vapen med blasonering "I blått fält ett stolpvis ställt svärd av guld. Skölden lagd över två korslagda kommandostavar av guld belagda med blå öppna kronor ställda i grupper om två och en. Skölden krönt med en kunglig krona." [8]

År 2010 instiftades Högkvarterets förtjänstmedalj i guld och silver (HKVGM/SM).[9][10]

Befälhavare

Befattningen chef för Högkvarteret tillkom 2002.[11]

  • 2002–2004: Johan Kihl (Chef för Strategiledningen/chef för Högkvarteret) [12]
  • 2004–2005: Claes-Göran Fant (Chef för Strategiledningen/chef för Högkvarteret) [13]
  • 2005–2007: Jörgen Ericsson (Stabschef i Högkvarteret) [14]
  • 2007–2009: Sverker Göranson (Chef för Ledningsstaben/Försvarsmaktens stabschef) [15]
  • 2009–2014: Jan Salestrand (Chef för Ledningsstaben/chef för Högkvarteret) [16]
  • 2014–20xx: Dennis Gyllensporre (Chef för Ledningsstaben/chef för Högkvarteret) [17]

Namn, beteckning och förläggningsort

Högkvarteret vid Lidingövägen i Stockholm.
Namn
Högkvarteret 1994-07-01
Beteckningar
HKV 1994-07-01
Förläggningsorter
Stockholms garnison (F) 1994-07-01

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Sandberg (2007), s. 201
  2. ^ riksdagen.se Regeringens proposition 1991/92:102 Läst 28 februari 2010
  3. ^ Försvarsmakten - Ledningsstaben Avläst 11 april 2012
  4. ^ Försvarsmakten - Produktionsledningen Avläst 19 maj 2009
  5. ^ Försvarsmakten - Insatsledningen Avläst 11 april 2012
  6. ^ http://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/hogkvarteret/insatsledningen/
  7. ^ Försvarsmakten - Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Avläst 19 maj 2009
  8. ^ Braunstein (2006), s. 13
  9. ^ ”HKVGFM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={0A1AD1B3-47A0-43B7-8210-5C7752316EE0}&listmode=0&medal={E623E9D3-94AC-4669-A79B-8E63BC272982}. Läst 23 april 2017. 
  10. ^ ”HKVSM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={0A1AD1B3-47A0-43B7-8210-5C7752316EE0}&listmode=0&medal={22811940-1331-4ECF-A4A3-77A9A6400B3F}. Läst 23 april 2017. 
  11. ^ ”Försvar för en ny tid: försvarspolitisk rapport från Försvarsberedningen”. books.google.se. https://books.google.se/books?id=Jr6FTD8FDj0C&pg=PA131&lpg=PA131&dq=%22chef+f%C3%B6r+h%C3%B6gkvarteret%22&source=bl&ots=0OR_dnbWL6&sig=0H707bQAvwX8XWxB7omIaAHXwes&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiqzNC3scXXAhWRpaQKHdoeAo0Q6AEIPDAD#v=onepage&q=%22chef%20f%C3%B6r%20h%C3%B6gkvarteret%22&f=false. Läst 17 november 2017. 
  12. ^ ”Förnyelse eller förfall”. fhs.se. http://www.fhs.se/sv/nyheter/2012/fornyelse-eller-forfall/. Läst 17 november 2017. 
  13. ^ ”General som skär ned”. aff.a.se. http://www.aff.a.se/vf2005_2/Portratt%20sid%205.htm. Läst 17 november 2017. 
  14. ^ ”Curriculum Vitae-Jörgen Ericsson”. Arkiverad från originalet den 16 december 2013. https://web.archive.org/web/20131216002303/http://www.forsvarsmakten.se/Global/Myndighetswebbplatsen/4-Om-myndigheten/Dokumentfiler/cv/cv_jorgen_ericsson_sve_091015.pdf. Läst 22 december 2013. 
  15. ^ ”Curriculum Vitae-Sverker Göranson”. Arkiverad från originalet den 25 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140325160855/http://www.forsvarsmakten.se/Global/Myndighetswebbplatsen/4-Om-myndigheten/Dokumentfiler/cv/CV%20%C3%96B%202012-09-10.pdf. Läst 25 mars 2014. 
  16. ^ ”Jan Salestrand – ny chef för Högkvarteret”. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418125320/http://www.forsvarsmakten.se/sv/Aktuellt/Nyhetsarkiv/Centrala-nyheter/2009/Jan-Salestrand--ny-chef-for-Hogkvarteret/. Läst 31 januari 2013. 
  17. ^ ”Ledningsstaben”. forsvarsmakten.se. http://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/hogkvarteret/ledningsstaben/. Läst 17 november 2017. 

Tryckta källor

  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • Braunstein, Christian (2006). Heraldiska vapen inom det svenska försvaret. Stockholm: Statens Försvarshistoriska Museer. ISBN 91-971584-9-6 

Externa länkar