Högskoleprovet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Provlokal under rast

Högskoleprovet är ett svenskt nationellt lämplighetstest som skall pröva kunskaper och färdigheter som behövs vid högre studier. Resultatet från högskoleprovet utgör en särskild sökandekategori till utbildningar vid Sveriges högskolor, universitet och andra utbildningsinstitutioner. Provet kan därmed sägas ge presumtiva studenter en andra chans vid antagningen, vid sidan om slutbetyget från studier på gymnasienivå.

Provet hålls två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. Då proven alltid görs på lördagar skiftar datumen lite för varje år, men vårprovet är så gott som alltid i slutet av mars eller i början av april, samtidigt som höstprovet är i september eller oktober.

Provet är avgiftsbelagt. Under militär grundutbildning har man rätt att göra provet till en lägre kostnad.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Högskoleprovet infördes 1977 i samband med högskolereformen. Provet var ett resultat av diskussioner i Sverige om huruvida antagningsmöjligheterna till eftergymnasial utbildning borde breddas. I början var provet endast för personer över 25 år med minst fem års arbetslivserfarenhet som saknade gymnasiebehörighet, men sedan år 1991 är provet öppet för alla.

I början av 1990-talet var det ungefär 130 000 personer per år som genomförde provet. Det skedde sedan en minskning i popularitet och under 2002 och 2003 var antalet personer som genomförde provet omkring 60 000 per år. En ökning har sedan skett, och 2012 var antalet provtagare 114 882 personer[1] .

Provets åtta delar[redigera | redigera wikitext]

Högskoleprovet består från hösten 2011 av åtta delprov i en kvantitativ del och en verbal del, samt en testdel.

Kvantitativ del (40+40 uppgifter):

  1. XYZ, som består av 24 uppgifter, vilka prövar förmågan att lösa matematiska problem inom områdena aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik.
  2. KVA, som består av 20 uppgifter, vilka prövar förmågan att göra kvantitativa jämförelser inom områdena aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik.
  3. DTK, som består av 24 uppgifter, vilka prövar förmågan att förstå och tolka diagram, tabeller och kartor.
  4. NOG, som består av 12 uppgifter, vilka prövar förmågan att tänka logiskt med hjälp av matematiska problem.

Verbal del (40+40 uppgifter):

  1. ELF, som består av 20 uppgifter, vilka prövar förmågan att förstå texter på engelska.
  2. LÄS, som består av 20 uppgifter, vilka prövar förmågan att förstå texter på svenska.
  3. ORD, som består av 20 uppgifter, vilka prövar förmågan att förstå ord och begrepp i det svenska språket.
  4. MEK, som består av 20 uppgifter, vilka prövar förmågan att sätta in ord och uttryck i sitt sammanhang.
  • Testdelen – varje år finns en extra provdel som genomförs för att kunna ta fram nya frågor för kommande prov. Denna del består av uppgifter från de tidigare nämnda delarna. Vilken dubblettdel som var ett test får man veta efter provdagens slut.

Facit till högskoleprovet publiceras en timme efter provets slut på studera.nu, SVT:s text-tv samt i tidningar som Dagens Nyheter.

Resultat[redigera | redigera wikitext]

Poängen på de olika delarna summeras, så varje deltagare får en poäng mellan 0 och 160. Dessa poäng normeras sedan till ett värde från 0,0 till 2,0, vilket är det resultat man får att söka utbildningar med. Män får i genomsnitt något bättre resultat än kvinnor på högskoleprovet, motsvarande omkring 0,1 poäng på den normerade skalan. Detta skiljer sig mot skolbetygen, där kvinnor i genomsnitt får ca 10% bättre resultat. [2]

Även om den ursprungliga tanken med högskoleprovet var att öppna högskolan för bredare grupper har detta endast delvis blivit resultatet. I allmänhet klarar sig svenska män med välutbildade föräldrar bättre och snedfördelningen anses större än för slutbetygen från gymnasieskolan. [2]

Medelvärde per högskoleenhet[redigera | redigera wikitext]

Statistiken nedan visar medelresultat för dem som skrev provet på respektive högskoleenhet (i huvudsak motsvarande län) den 29 oktober 2011. Medelvärdet för samtliga provdeltagare var 0,94. [3]

Högskoleenhet Medelvärde
Uppsala 1,05
Utlandsprov 1,05
Umeå 1,02
Stockholm 1,00
Göteborg 0,97
Gotland 0,96
Lund 0,96
Luleå 0,94
Mittuniversitetet 0,93
Linköping 0,93
Borås 0,92
Dalarna 0,91
Karlstad 0,90
Skövde 0,88
Blekinge 0,88
Väst 0,87
Kristianstad 0,87
Örebro 0,87
Växjö 0.87
Halmstad 0,86
Jönköping 0,85
Mälardalen 0,85
Gävle 0,84

Det nya högskoleprovet[redigera | redigera wikitext]

Ett moderniserat högskoleprov introducerades under hösten 2011.[4] Förutom de tidigare 122 uppgifterna utökades provet med ytterligare 38 uppgifter till 160. Den kvantitativa delen och den verbala delen består av 80 uppgifter vardera.

Tre nya delprov introducerades; meningskomplettering (MEK) som består av 20 uppgifter, matematisk problemlösning (XYZ) med 24 uppgifter, samt 20 uppgifter i kvantitativa jämförelser (KVA). Man halverade ord och begrepp (ORD) från 40 till 20 uppgifter och ökade diagram, tabeller och kartor (DTK) från 20 till 24 uppgifter. Kvantitativa resonemang (NOG) minskade från 22 till 12 uppgifter. Delprovet läsförståelse av svensk text (LÄS) var oförändrad med 20 uppgifter, men de texter som används för testet blev kortare. [4]

Provdagen är uppdelad i fem block om 55 minuter vardera. Fyra delas i två verbala och två kvantitativa. De verbala innehåller uppgifter från ORD, MEK, LÄS och ELF. De kvantitativa innehåller uppgifter från NOG, KVA, XYZ och DTK. Det femte är ett så kallat utprövningsblock.

Anmälan och förberedelser[redigera | redigera wikitext]

Anmälan till provet sker på Universitets och Högskolerådets hemsida www.hogskoleprov.nu. Kostnaden för provet uppgick 2014 till 350kr [5]

Då en relativt hög andel av högskole- och universitetsstudenter får sin plats tack vare högskoleprovet har det blivit vanligt att förbereda sig inför provet. Samtliga tidigare prov är offentliga. De senaste årens prov finns tillgängliga digitalt på Universitets- och högskolerådets webbplats, Studera.nu. Detta har gjort självstudier med hjälp av gamla prov populärt. Utöver detta så finns det en rad företag som erbjuder kurser och kompendier som underlättar förberedelser, samt ett antal böcker som kan köpas hos bokhandlare eller lånas på bibliotek. Det finns även ett flertal mobilapplikationer som är skräddarsydda för att öva inför högskoleprovet.[6]

2012 läckor[redigera | redigera wikitext]

Under provdagen den 31 mars 2012 läckte fyra av orden till det fjärde provpasset ut på internetforumet Flashback 18 minuter innan denna provdel skulle startas. Orden var: kortege, placebo, cellofan och bohemisk.[7] Detta medförde att Högskoleverket senare slopade dessa fyra ord ifrån provet.[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Normeringstabeller våren 2013”. Universitets- och högskolerådet. 2014-01-30. http://www.studera.nu/hogskoleprovet/fpn/normeringstabellervaren2013.5.4149f55713bbd917563800012406.html. Läst 2014-01-30. 
  2. ^ [a b] Christina Stage: "BVM nr 11, Socialgruppsskillnader i resultat på högskoleprovet", sidan 6. Umeå universitet, 2005 ISSN 1652-7313
  3. ^ ”Titta – de är bäst på högskoleprovet”. Aftonbladet.se. 2012-04-03. http://www.aftonbladet.se/temahogskola/article14627774.ab. Läst 2012-04-03. 
  4. ^ [a b] ”Nytt högskoleprov”. Högskoleverket. 2010-08-20. http://www.hsv.se/densvenskahogskolan/utbildningpauniversitetochhogskolor/antagningtillgrundniva/hogskoleprovet/nytthogskoleprovpagang.4.53b9936c1282b4ef1dd800052.html. Läst 3 november 2010. 
  5. ^ ”Anmälan till högskoleprovet”. Universitets och högskolerådet. 2014-01-31. http://www.studera.nu/hogskoleprovet/hogskoleprovet/anmalantillhogskoleprovet.5.20230b971300bf7da418000103.html. Läst 2014-01-31. 
  6. ^ ”Appar för att öva inför högskoleprovet”. 'Google Play'. 2013-10-08. https://play.google.com/store/search?q=h%C3%B6gskoleprov&hl=sv. Läst 2013-10-08. 
  7. ^ ”Högskoleprovet läckte ut på internet”. SVT.se. 2012-04-01. http://svt.se/2.22620/1.2760503/hogskoleprovet_lackte_ut_pa_internet. Läst 2012-04-03. 
  8. ^ ”Är det rättvist att plocka bort orden?”. HSV.se. 2012-04-03. http://www.hsv.se/publikationerarkiv/artiklar/2012/ardetrattvistattplockabortorden.5.4d068135136738aead98000153.html. Läst 2012-04-03. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]