Högskoleprovet
Högskoleprovet är ett svenskt nationellt lämplighetstest som skall pröva kunskaper och färdigheter som behövs vid högre studier. Resultatet från högskoleprovet utgör en särskild sökandekategori till utbildningar vid Sveriges högskolor, universitet och andra utbildningsinstitutioner. Provet kan därmed sägas ge presumtiva studenter en andra chans vid antagningen, vid sidan om slutbetyget från gymnasieskolan eller motsvarande.
Provet hålls två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. Då proven alltid görs på lördagar skiftar datumen lite för varje år, men vårprovet är så gott som alltid i slutet av mars eller i början av april, samtidigt som höstprovet är i september eller oktober.
Provet är avgiftsbelagt. Under militär grundutbildning har man rätt att göra provet till en lägre kostnad.
Innehåll |
[redigera] Historik
Högskoleprovet infördes 1977 i samband med högskolereformen. Provet var ett resultat av diskussioner i Sverige om huruvida antagningsmöjligheterna till eftergymnasial utbildning borde breddas. I början var provet endast för personer över 25 år med minst fem års arbetslivserfarenhet som saknade gymnasiebehörighet, men sedan år 1991 är provet öppet för alla.
Under 2002 och 2003 var antalet personer som genomförde provet omkring 60 000 per år. En ökning har sedan skett, men det är långt kvar till de nivåer på omkring 130 000 personer per år som rådde i början av 1990-talet. Antalet sökande nådde då en toppnotering sannolikt av två viktiga skäl: Dels hade provet nyligen öppnats för alla sökande till högre utbildning, dels gjorde den dåvarande lågkonjunkturen att många var intresserade av att utbilda sig i väntan på en förbättrad arbetsmarknadssituation.[källa behövs]
[redigera] Provets åtta delar
Högskoleprovet består från hösten 2011 av åtta delprov i en kvantitativ del och en verbal del, samt en testdel.
Kvantitativ del (40+40 uppgifter):
- XYZ, som består av 24 uppgifter, vilka prövar förmågan att lösa matematiska uppgifter inom områdena aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik.
- KVA, som består av 20 uppgifter, vilka prövar förmågan att göra kvantitativa jämförelser inom områdena aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik.
- DTK, som består av 24 uppgifter, vilka prövar förmågan att förstå och tolka diagram, tabeller och kartor.
- NOG, som består av 12 uppgifter, vilka prövar förmågan att tänka logiskt med hjälp av matematiska problem.
Verbal del (40+40 uppgifter):
- ELF, som består av 20 uppgifter, vilka prövar förmågan att förstå texter på engelska.
- LÄS, som består av 20 uppgifter, vilka prövar förmågan att förstå texter på svenska.
- ORD, som består av 20 uppgifter, vilka prövar förmågan att förstå ord i det svenska språket.
- MEK, som består av 20 uppgifter, vilka prövar förmågan att sätta in ord och uttryck i sitt sammanhang.
- Testdelen – varje år finns en extra provdel som genomförs för att kunna ta fram nya frågor för kommande prov. Denna del består av uppgifter från de tidigare nämnda delarna. Vilken dubblettdel som var ett test får man veta efter provdagens slut.
Facit till högskoleprovet publiceras en timme efter provets slut på studera.nu, SVT:s text-tv samt i tidningar som Dagens Nyheter.
[redigera] Resultat
Poängen på de olika delarna summeras, så varje deltagare får en poäng mellan 0 och 160. Dessa poäng normeras sedan till ett värde från 0,0 till 2,0, vilket är det resultat man får att söka utbildningar med. Män får i genomsnitt något bättre resultat än kvinnor på högskoleprovet, motsvarande omkring 0,1 poäng på den normerade skalan. Detta skiljer sig mot skolbetygen, där kvinnor i genomsnitt får betydligt bättre resultat. [1]
Även om den ursprungliga tanken med högskoleprovet var att öppna högskolan för bredare grupper har detta endast delvis blivit resultatet. I allmänhet klarar sig svenska män med välutbildade föräldrar bättre och snedfördelningen anses större än för slutbetygen från gymnasieskolan. [1]
[redigera] Det nya högskoleprovet
Ett moderniserat högskoleprov introducerades under hösten 2011.[2] Förutom de tidigare 122 uppgifterna utökades provet med ytterligare 38 uppgifter till 160. Den kvantitativa delen och den verbala delen består av 80 uppgifter vardera.
Tre nya delprov introducerades; meningskomplettering (MEK) som består av 20 uppgifter, matematik (XYZ) med 20 uppgifter, samt 24 uppgifter i kvantitativa jämförelser (KVA). Man halverade ordförståelse (ORD) från 40 till 20 uppgifter och ökade diagram, tabeller och kartor (DTK) från 20 till 24 uppgifter. Matematik och logik (NOG) minskade från 22 till 12 uppgifter. Delprovet läsförståelse av svensk text (LÄS) var oförändrad med 20 uppgifter, men de texter som används för testet blev kortare. [2]
Provdagen är uppdelad i fem block om 55 minuter vardera. Fyra delas i två verbala och två kvanitativa. De verbala innehåller uppgifter från ORD, MEK, LÄS och ENG. De kvantitativa innehåller uppgifter från NOG, KVA, XYZ och DTK. Det femte är ett så kallat utprövningsblock.
[redigera] Förberedelser
Då en relativt hög andel av högskole- och universitetsstudenter får sin plats tack vare högskoleprovet har det blivit vanligt att förbereda sig inför provet. Samtliga tidigare prov är offentliga. De senaste årens prov finns tillgängliga digitalt på högskoleverkets portal, Studera.nu. Detta har gjort självstudier med hjälp av gamla prov populärt. Utöver detta så finns det en rad företag som erbjuder kurser och kompendier som underlättar förberedelser, samt ett antal böcker som kan köpas hos bokhandlare eller lånas på bibliotek.
[redigera] Källor
- ^ [a b] Christina Stage: "BVM nr 11, Socialgruppsskillnader i resultat på högskoleprovet", sidan 6. Umeå universitet, 2005 ISSN 1652-7313
- ^ [a b] ”Nytt högskoleprov”. Högskoleverket. 2010-08-20. http://www.hsv.se/densvenskahogskolan/utbildningpauniversitetochhogskolor/antagningtillgrundniva/hogskoleprovet/nytthogskoleprovpagang.4.53b9936c1282b4ef1dd800052.html. Läst 3 november 2010.
[redigera] Externa länkar
- studera.nu, officiell webbplats
- Högskoleprov.nu, officiell webbplats
