Högsta förvaltningsdomstolen (Sverige)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Högsta förvaltningsdomstolen
Kammarrättens hus dec 2011.jpg
Domstolen har sitt säte i Sparreska palatset (vitt, t.v.) och Kammarrättens hus (gult) i Stockholm.
Departement Justitiedepartementet
Säte Birger Jarls Torg 13, Stockholm
Överordnad kammarrätterna
Ordförande Mats Melin
Instruktion SFS 1996:378 (lagen.nu)
Regleringsbrev För budgetåret 2013
Webbplats www.hogstaforvaltningsdomstolen.se
Sveriges statsskick
Sveriges riksvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Grundlagarna
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Lagstiftande makt
Riksdagen
Riksdagsordningen
Riksdagens talman
Riksdagens utskott
Riksbanken
Riksrevisionen
Ceremoniell makt
Statschefen
Verkställande makt
Regeringen
Statsministern
Statsråden
Regeringskansliet
Förvaltningsmyndigheterna
Dömande makt
Domstolsväsen
Högsta domstolen
Högsta förvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
Län
Landsting
Kommuner
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Förenta nationerna
Post- och Inrikes Tidningar
Svensk författningssamling
Sverige-portalen
Rättsinstanser i Sverige
Sveriges riksvapen
Denna artikel tillhör en artikelserie
Allmänna domstolar
Tingsrätt
Hovrätt
Högsta domstolen
Förvaltningsdomstolar
Förvaltningsrätt
Kammarrätt
Högsta förvaltningsdomstolen
Specialdomstolar
Arbetsdomstolen
Marknadsdomstolen
Mark- och miljödomstol
Migrationsdomstol
Hyresnämnd
Arrendenämnd
Patentbesvärsrätten
Tryckfrihetsdomstol
Försvarsunderrättelsedomstolen
Skiljenämnd
Se även
Rättsväsen
Domstol
Sverige-portalen

Högsta förvaltningsdomstolen, före 1 januari 2011 Regeringsrätten (förkortad RR eller RegR), är den högsta allmänna förvaltningsdomstolen i Sverige och dess ställning är lagfäst i regeringsformen (RF). Högsta förvaltningsdomstolen har sitt nuvarande säte i Kammarrättens hus och Sparreska palatsetRiddarholmen i Stockholm.

Domstolens ledamöter, som har titeln justitieråd (före den 1 januari 2011 regeringsråd; justitieråd avsåg då endast ledamöter av Högsta domstolen) och utses av regeringen, skall vara minst sexton till antalet. Ett justitieråd sitter fram till sin pensionering. Regeringen bestämmer vem av dem som skall vara rättens ordförande. Ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen är sedan den 3 januari 2011 Mats Melin.

Högsta förvaltningsdomstolen tar endast upp sådana mål till fullständig prövning där Högsta förvaltningsdomstolen gett ett så kallat prövningstillstånd. Huvudregeln är att prövningstillstånd lämnas endast om Högsta förvaltningsdomstolens avgörande kan få betydelse som prejudicerande. Den omständigheten att kammarrätten kanske skulle kunna ha dömt på ett annat sätt räcker som regel inte för att Högsta förvaltningsdomstolen ska ta upp målet och pröva det. Bestämmelserna om när Högsta förvaltningsdomstolen ska meddela prövningstillstånd finns i förvaltningsprocesslagen. Prövningstillstånd meddelas i cirka två procent av de överklagade domarna och besluten.

Justitiekanslern (JK) och Riksdagens ombudsmän (JO) kan dock föra vissa typer av mål till Högsta förvaltningsdomstolen utan att först ha erhållit prövningstillstånd. Mål kan i regel avgöras av ett mindre antal ledamöter, men om de skall förändra praxis måste målet tas upp i plenum (med alla ledamöter).

Referat av rättsfallen publiceras regelbundet i Högsta förvaltningsdomstolens årsbok (HFD), tidigare Regeringsrättens årsbok (RÅ).

Prejudikatbildning[redigera | redigera wikitext]

Högsta förvaltningsdomstolens viktigaste uppgift är att genom sina avgöranden i konkreta mål skapa prejudikat, som kan vara till ledning för domstolar och andra som har att tillämpa gällande rätt. Denna uppgift fullgör domstolen genom sina avgöranden. Ibland kan en klar rättssats formuleras, men i många fall är de faktiska förhållandena alltför komplexa för att detta ska vara möjligt. Utgången i målet blir då knuten till det konkreta fallet, och den som ställs inför ett likartat fall får på egen hand bilda sig en uppfattning om avgörandets betydelse i den nya situationen genom att tolka Högsta förvaltningsdomstolens avgörande. Högsta förvaltningsdomstolen ger ofta ganska utförliga motiveringar, vilka kan vara till ledning för tolkningen.

Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen kan inte, som vissa andra länders högsta domstolar, ogiltigförklara en författning eller en enskild föreskrift. Däremot kan landets båda högsta domstolar – och även andra domstolar och myndigheter – vid prövningen av ett mål eller ärende underlåta att tillämpa en bestämmelse som domstolen anser strida mot grundlag eller annan överordnad författning. När Högsta förvaltningsdomstolen prövar ett åsidosättande av författningar som beslutats av riksdagen eller regeringen, det vill säga lagar och förordningar, ska den särskilt beakta "att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag" enligt 11 kap 14 § regeringsformen.[1]

Rättsprövning[redigera | redigera wikitext]

Högsta förvaltningsdomstolen kan under vissa förutsättningar pröva om ett beslut av regeringen strider mot någon rättsregel. Detta institut kallas rättsprövning. En förutsättning för rättsprövning är att regeringens beslut innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter som avses i artikel 6.1 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna . En ansökan om rättsprövning ska ha kommit in till Högsta förvaltningsdomstolen senast tre månader från dagen för beslutet. Finner Högsta förvaltningsdomstolen att regeringens beslut strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett eller som klart framgår av omständigheterna, och är det inte uppenbart att felet saknat betydelse för avgörandet, ska beslutet upphävas. Om det behövs, ska ärendet visas åter till regeringen. I annat fall förklaras att beslutet ska stå fast.

Resning och återställande av försutten tid[redigera | redigera wikitext]

Högsta förvaltningsdomstolen, liksom numera även kammarrätt, prövar vidare ansökningar om resning i avgjorda ärenden och om återställande av försutten tid när det är fråga om sådana ärenden för vilka regeringen, förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet är högsta instans. För att en resningsansökan ska beviljas krävs i allmänhet att det kommit fram viktiga nya omständigheter sedan ärendet avgjorts eller att ett allvarligt fel förekommit vid handläggningen av ärendet. Om länsrätten är den sista instans som prövat sakfrågan (det vill säga kammarrätten har inte meddelat prövningstillstånd) ska resningsansökan ställas till kammarrätten. Högsta förvaltningsdomstolen kan inte pröva en resningsansökan om inte sakfrågan har bedömts i kammarrätten. Återställande av försutten tid kan beviljas, om någon har försummat att överklaga ett avgörande i rätt tid och detta beror på ett oförutsett eller ursäktligt hinder, så kallat laga förfall.

Historik[redigera | redigera wikitext]

1909: Domstolen grundades 1909 under namnet Kungliga Majestäts regeringsrätt. Före dess var Högsta domstolen högsta instans även i förvaltningsärenden. Det första regeringsrådet var Johan Ramstedt, som innehade sin post till år 1912.

1958: En fullföljdsbegränsning beträffande skattemålen infördes genom att krav på prövningstillstånd uppställdes i vissa fall.

1972: Regeringsrätten blev även administrativt fristående från regeringen med en egen kansliorganisation och egna beredande tjänstemän. I samband med förvaltningsrättsreformen infördes krav på prövningstillstånd i flertalet mål i Regeringsrätten. Regeringsrätten flyttade in i egna lokaler i Stenbockska palatset och Riksens ständers hus på Riddarholmen.

1975: Genom 1974 års regeringsform bytte domstolen namn till Regeringsrätten och upphörde att döma i kungens namn som Kungl. Maj:t. Därmed upphörde också bruket att Regeringsrättens domar och beslut meddelades på Stockholms slott.

1981: Nya domförhetsregler infördes innebärande att ärenden angående resning och återställande av försutten tid kan prövas av tre ledamöter, när prövningen är av enkel beskaffenhet.

1988: Institutet rättsprövning infördes enligt vilket Regeringsrätten prövar om bland annat regeringens beslut i vissa förvaltnings­ärenden strider mot någon rättsregel.

1992: Möjligheten att ett regeringsråd ensamt kan avgöra frågor om prövningstillstånd infördes tillsammans med andra lättnader av kraven på Regeringsrättens sammansättning i vissa mål.

1995: Socialförsäkrings- och bidragsmål som tidigare tillhört Försäkringsöverdomstolens kompetensområde överflyttades till Regeringsrätten i samband med att Försäkringsöverdomstolen avskaffades. Genom Sveriges inträde i EU fick Regeringsrätten en delvis ny roll som den främsta garanten för att gemenskapsrätten tillämpas korrekt inom landet. De flesta frågor som regleras på europeisk nivå faller nämligen inom förvaltningsrättens område.

2011: Domstolen bytte namn till Högsta förvaltningsdomstolen.[2]

Nuvarande ledamöter[redigera | redigera wikitext]

Se Lista över ledamöter av Högsta förvaltningsdomstolen (Sverige).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://lagen.nu/1974%3A152#K11P14
  2. ^ Sveriges domstolar: Regeringsrätten byter namn till Högsta förvaltningsdomstolen

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]