Hörnefors

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 63°37′20″N 19°54′30″Ö / 63.62222°N 19.90833°Ö / 63.62222; 19.90833
Hörnefors
Tätort
Dunckermonumentet i Hörnefors.
Dunckermonumentet i Hörnefors.
Land  Sverige
Landskap Ångermanland
Län Västerbottens län
Kommun Umeå kommun
Församling Hörnefors församling
Koordinater 63°37′20″N 19°54′30″Ö / 63.62222°N 19.90833°Ö / 63.62222; 19.90833
Area 272,07 hektar
Folkmängd 2 542 (2010)[1]
Befolkningstäthet 9,34 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 8208
Hörnefors läge i Västerbottens län
Red pog.svg
Hörnefors läge i Västerbottens län

Hörnefors är en tätort i Umeå kommun i Västerbottens län, belägen vid den nedre delen av Hörnån cirka 25 kilometer söder om Umeå. Orten tillkom genom att Hörnefors bruk anlades 1775 inom den gamla Hörne by. Under större delen av 1900-talet präglades orten av sin massaindustri.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ortnamnet skrevs 1494 Hörne (från 'horn' syftande på Hörnåns vindlingar). Namnet Hörnefors tillkom när ett järnbruk anlades i byn 1775. Bruket fanns kvar till 1902.[2] I fastighetsregistret heter det dock Hörneå, även omfattande den gamla byn Bäcken.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Hörne by[redigera | redigera wikitext]

Utsnitt ur en karta över Hörne by från 1784. Vattendraget är Hörnån. De bondgårdar som ursprungligen utgjorde Hörne by ligger idag norr om E4, medan tätorten Hörnefors ligger söder därom och har växt upp kring järnbruket, som ses öster om ån, söder om kustlandsvägen. Inom bruksområdet syns även Hörnefors brukskyrka.

Byn Hörne omtalas tidigast i Håknäsbrevet från 1494, där en av de omnämnda tolvmännen från Umeå var Esbjörn från denna by.[3] I början av 1800-talet konstaterade prästen Pehr Stenberg i sin Umebeskrivning att Hörne by bestod av 2 17/128 mantal men att bara två bönder hade små hemmansdelar av detta, eftersom det mesta innehades av Hörnefors bruks ägare och nyttjades av dess smeder och dagsverkare.[4]

Slaget vid Hörnefors[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Slaget vid Hörnefors

Under Finska kriget stod den 5 juli 1809 slaget vid Hörnefors mellan ryska och svenska trupper. Striden slutade med att svenskarna retirerade. En av de mest bemärkta svensk-finska officerarna, överstelöjtnant Joachim Zachris Duncker, stupade i striden, liksom de ryska kosackernas chef Aerekoff. År 1874 restes ett monument i Hörnefors över J.Z. Duncker med inskriften "Att dö för vårt land är att leva för vår ära".[5]

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Hörnefors har sedan medeltiden hört till Umeå socken[6] och efter kommunreformen 1862 ingick orten i Umeå landskommun.[7] 1914 bildades Hörnefors landskommun genom en utbrytning vari orten kom att ligga och för orten inrättades 16 maj 1941 Hörnefors municipalsamhälle som sedan upplöstes 31 december 1957.[8]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Hörnefors 1960–2010[9]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
2 078
1965
  
2 067
1970
  
2 260
1975
  
2 441
1980
  
2 457
1990
  
2 467 273
1995
  
2 585 274
2000
  
2 573 274
2005
  
2 573 274
2010
  
2 542 272

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Arkitekturen är blandad, med mestadels mindre villor, egnahem och flerfamiljshus mestadels från 1900-talet. Mest signifikant är den av funktionalismen präglade bruksgatan som med sin rad av punkthus leder från samhällets centrum till den nedlagda massafabriken. Hörnefors kyrka ligger här.

Massafabriken[redigera | redigera wikitext]

Hörneforsfabriken avbildad av Anders Åberg som en del av offentlig utsmyckning på Skogshögskolan i Umeå. Skulpturen gjordes 1979, när fabrikens framtid var omdiskuterad.

I modern tid har pappersmassabruket på udden som utgör samhällets södra del, satt sin prägel på samhället. Bruket köptes av NCB från Modo för 57 miljoner kronor sommaren 1961, men lades ned den 4 februari 1982 då den sista massabalen kördes fram i pappsalen. Hur nedläggningen gick till skildras i boken "Ingen grå massa" av Roland Samuelsson. Efter nedläggningen har lokalerna byggts om och anpassats i kommunal regi och har fungerat som företagshotell med namnet Hörnefors Företagscentrum.

Berömda personer[redigera | redigera wikitext]

Hörnefors är känt bland annat för en trio fotbollsspelare, som blev guldmedaljörer vid Olympiska sommarspelen 1948 i London, nämligen bröderna Gunnar Nordahl (senare Sveriges första professionella fotbollsspelare och en av de tre spelarna i det berömda Gre-No-Li), Knut Nordahl och Bertil Nordahl. Andra kända personer från orten är Anita Gradin, tidigare minister och EU-kommissionär och Bert Åke Varg, skådespelare. Även dansbandet Max Fenders kommer från Hörnefors. Friidrottaren Odain Rose är uppvuxen i Hörnefors.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 
  3. ^ Olofsson, Sven Ingemar (1964). Hörnefors historia.. Umeå: Hörnefors kommunalfullmäktige. Sid. 22. Libris 849753 
  4. ^ Stenberg, Pehr; Wennstedt Margit (1987). Pehr Stenbergs Umebeskrivning. Skrifter / utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, 0348-6664 ; 10. Umeå: Johan Nordlander-sällsk. Sid. 179. Libris 620294 
  5. ^ Olofsson, Sven Ingemar (1964). Hörnefors historia.. Umeå: Hörnefors kommunalfullmäktige. Libris 849753 
  6. ^ Olofsson, Sven Ingemar (1964). Hörnefors historia.. Umeå: Hörnefors kommunalfullmäktige. Sid. 21. Libris 849753 
  7. ^ Olofsson, Sven Ingemar (1964). Hörnefors historia.. Umeå: Hörnefors kommunalfullmäktige. Sid. 80. Libris 849753 
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.