Hörntand

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Människans tänder i överkäken.

Hörntand eller canin.[1] Människan har två hörntänder i underkäken och två i överkäken. De första hörntänderna (mjölktänder) kommer när barnet är cirka 1,5 år gammalt. De blivande hörntänderna kommer vid 11 års (+/- 1 år) ålder. Människans övre hörntänder har det längsta rotfästet i hela tanduppsättningen.

Det latinska ordet för hörntand, Dens caninus, betyder "hundtand".

Hos de flesta däggdjur finns liksom hos människan två hörntänder i övre och två i undre käken. Hos hästar är det vanligen bara hingstar som har hörntänder. Hardjur och gnagare saknar hörntänder och hos idisslare finns hörntänder bara i undre käken. En del djurarter har förlängda hörntänder som kallas betar, men ordet kan även syfta på förlängda framtänder.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin