Höstvete

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Höstvete är ett spannmål som sås om hösten på det norra halvklotet. Fröna hinner börja gro och ligger sedan i dvala under frostperioden. I Sverige är höstvete numera betydligt vanligare än vårvete.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Höstvete sås vanligen i mitten av september då det skall hinna gro och etablera sitt rotsystem samt de första bladen före frosten kommer. När kylan slår till, går grodden in i dvala och fortsätter sin tillväxt förstnär vårsolen värmer upp marken. Beroende på breddgrad odlas olika sorter som har för området lämplig vinterhärdighet. Når våren kommer så växer höstvetet igen och kan bilda fler skott som vardera resulterar i ett ax. Höstvete behöver fler växtdagar än vårvete (som sås på våren) men tack vare växtdagarna på hösten kan det skördas tidigare än vårvete.

Höstvete i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige är höstvete numera vanligare än vårvete. Sedan 1995 har höstvete varit den vanligaste svenska spannmålsgrödan, och ungefär 40 procent av spannmålsåkrarna odlas med höstvete. År 2010 odlades höstvete på knappt 350 000 hektar och vårvete på mindre än 100 000 hektar. Per hektar ger höstvete i snitt något mer i skörd än vårvete.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Karlsson, Ann-Marie (2011-08-27): "Fascinerande fakta om vete vår vanligaste spannmålsgröda". Jordbruksverket. Läst 6 november 2013.