Hötorgsskraporna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
De fem "Hötorgsskraporna" sedda från Kulturhuset, 2007.

Hötorgsskraporna[1], även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna (ursprungligen Sveavägens höghus)[2], är fem höghus inom HötorgscityNorrmalm i Stockholm, mellan Hötorget och Sergels torg i kvarteret Beridarebanan. De är 72 meter höga och har 19 våningsplan. De första skisserna till husen togs fram redan 1946 och husen uppfördes från år 1955 till 1966.

Under många år fanns den berömda DUX-skylten på första höghusets gavel. Den var på sin tid Europas största neonreklam och plockades ner 1994.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Paul Hedqvist kommenterar sitt förslag med sex höghus i Expressen den 19 maj 1952.

Redan 1945 hade arkitekten Sven Markelius fått i uppdrag att göra stadsplaner för trakten kring Sveavägens östra del. Markelius, som var chef för utredningsavdelningen vid Byggnadsstyrelsen mellan 1938 och 1944 och sedermera stadsplanedirektör i Stockholm under åren 1944–1954, planlade sedan omdaningen av Nedre Norrmalm. Många arkitekter engagerades i frågan, bland andra David Helldén, Paul Hedqvist och Tage William-Olsson. Deras och Stadsplanekontorets förslag presenterades i facktidskriften Byggmästaren år 1943.

Länge diskuterades utformningen av cityhöghusen. Redan 1928 hade Artur von Schmalensee kommit med ett förslag med nio 30-våningshöghus. Det fanns förslag med både två och tre byggnadsvolymer utan markanta höghus och även en modell av Stadsplanekontoret med fyra höghus. Samtidigt gav antalet fem en annan dynamik än fyra, eller som David Helldén, arkitekt vid stadsbyggnadskontoret, uttryckte det: " ...man ger en dam fem rosor, inte fyra." Paul Hedqvist presenterade ett förslag med sex stjärn-höghus t.o.m. idéer med nio skyskrapor (Artur von Schmalensees förslag från 1928) fanns. Trafikflöden och trafikföringen studerades omsorgsfullt och sträckningen av Sveavägen var länge oklar.

Genomförandet[redigera | redigera wikitext]

Två av höghusen resta, 1959.

Den stora cityomvandlingen på 1950- och 1960-talen gav Hötorget ett helt nytt ansikte. Rivningen av den gamla, delvis värdefulla bebyggelsen innebar stora förändringar i staden, men de fem höghusen vittnade samtidigt om en framtidstro och ett hopp om att Stockholm skulle bli en modern storstad och att trafiksvårigheterna skulle vara bemästrade för all framtid.

Höghusen sedda från Malmskillnadsgatan med Kulturhusets hörn till vänster, december 2010.
Alla höghusen är uppe 1964.

Vid stadsfullmäktiges behandling av Norrmalmsregleringen inför det principiella beslutet 1945 myntade borgarrådet Yngve Larsson det bevingade uttrycket ”De fem trumpetstötarna” om Hötorgsskraporna:

Till mig talar denna stadsbild om kraft att skapa och tro på framtiden, med den musikaliska uttrycksfullhet som tillhör den stora arkitekturen: fem sköna ackord, fem trumpetstötar i ett Händelskt festspel.[3]
— Yngve Larsson, inför stadsfullmäktige vid behandlingen av Delstadsplan II, 1952[4]

De fem höghusen ritades av fem olika arkitekter respektive arkitektkontor; alla tillhörde den dåvarande svenska arkitekteliten. Utvändigt är husen ganska lika sinsemellan, ty man eftersträvade en enhetlig framtoning; bara i val av fasadernas gestaltning och material fick arkitekterna fria händer. Fasaderna är utförda efter curtain wall-konstruktion, där en lätt fasad av glas och aluminium har hängts likt en gardin (engelska: curtain) framför den bärande fasadstommen.

Genom att utforma byggnadskroppen som två mot varandra förskjutna skivor, lyckades man att få ett slankt yttre intryck. Hus nummer 5 (det närmast Sergels torg) var ursprungligen tänkt att bli ett hotell, men man övergav den idén så småningom och det blev kontor där också. I dag är Hötorgsskraporna ett av få exempel i Sverige på höga kontorshus efter amerikansk förebild från 1950-talet.

Ljusskyltar på skraporna[redigera | redigera wikitext]

DUX-reklamen i oktober 1986
Huvudartikel: DUX-skylten

Stockholms fem höghus färdigställdes mellan åren 1960 och 1966. Den första “skrapan” som blev klar var höghus nr 1 (de är numrerade från 1-5 med stora blåa neonsiffror) närmast Konserthuset. Samtliga fem var förberedda för ljusreklam, därför hölls gavlarna släta och utan fönster. Även under fasadbeklädnaden fanns samtliga ledningsdragningar förberedda. Det var alltså meningen att alla fem hötorgsskraporna skulle förses med elektriska reklamskyltar.[5] Den första reklamen som kom upp var DUX-skylten på Hötorgsskrapan nr 1.

Skrapan nr 2.

I början på år 1960 fick Dux Telefon och Radiofabriks AB bygglov för en stor reklamskylt på höghusets gavel mot Sergelgatan. Skylten hade ritats av husets arkitekt; David Helldén och Philips Neon tillverkade den. Den innehöll över en kilometer neonrör i röda, vita och blåa färger och var då Europas största ljusreklam.[5] Den 24 augusti 1960 tändes skylten av Stockholms Mälardrottning.

När Duxmärket försvann från marknaden skulle det göras reklam för Philips produkter (Philips ägde Dux sedan 1930-talet). Philips utnyttjade det gällande bygglovet och 1994 monterades upp en Philipsreklam i stället för Dux. Det blev Philips logotyp högst uppe på gaveln med text “Philips” därunder.[6] I början av 2000-talet plockades även Philipsskylten ner.

Bortsett från fem stora neonsiffror på gavelfasaderna mot Sveavägen finns idag (2010) inga andra ljusskyltar på Hötorgsskraporna, men förslag är framtagna för en ny neonskyltning på samtliga fem höghus.[5] Under tiden ger man byggnadernas gavlar mot Sergelgatan en färgad effektbelysning.

Byggnadsinformation[redigera | redigera wikitext]

Byggnad Arkitekt Byggherre[7] Uppförd[8] Invigd
Hötorgshus 1 David Helldén Stockholms stads fastighetskontor 1955–1960 1960
Hötorgshus 2 Anders Tengbom Fastighets AB Tornet och Stockholms Sparbank 1957–1960 1962
Hötorgshus 3 Sven Markelius Fastighets AB Hötorget 1960–1962 1962
Hötorgshus 4 Lars-Erik Lallerstedt Fastighets AB Hötorget 1960–1962 1962
Hötorgshus 5 Backström & Reinius Samuelsson & Bonnier 1961–1965 1966

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Hus 1 ligger närmast Konserthuset, hus 5 ligger närmast Sergels Torg.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Höghusen sedda från Esselte-husets tak 2010. I förgrunden syns Klara kyrkas koppartak.
Höghusen sedda från Djurgården 2013. I förgrunden syns Ladugårdslandsviken.
The Beatles 1963 på Sergelgatan med halvfärdiga Hötorgsskraporna i bakgrunden.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Skrapa" eller "skyskrapa" är en slarvig försvenskning av den amerikanska benämningen "skyscraper" - i betydelsen skrapa på himlen, med andra ord ett osedvanligt högt hus som tycks nå upp till "himlen". Hötorgshusen har egentligen aldrig uppfyllt kriteriet för att kunna kallas "skyscrapers".
  2. ^ Larsson, Yngve (1977). Mitt liv i Stadshuset – Andra delen: I tjänst hos denna stolta stad (1920–1954). Stockholm: Stockholms kommunalförvaltning. sid. 604 ff. Libris 7751622. ISBN 91-85676-00-4  (PDF)
  3. ^ Larsson, Yngve (1960). Nedre Norrmalm - Historiskt och ohistoriskt. Utvidgat särtryck ur Samfundet S:t Eriks årsbok. Stockholm: Norstedt. sid. 33. Libris 1794231 
  4. ^ Datering enligt Gullberg, Anders (2001). City – drömmen om ett nytt hjärta. Moderniseringen av det centrala Stockholm 1951–1979 (två volymer). Monografier utgivna av Stockholms stad. Stockholm: Stockholmia förlag. Libris 8369513. ISBN 91-7031-078-5 .
  5. ^ [a b c] Eriksson 1997, s. 85
  6. ^ Norbelie 1996, s. 111
  7. ^ Byggnadsinventering. Stockholms stad.
  8. ^ Andersson, Henrik O.; Bedoire, Fredric (1977) [1973]. Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm (3). Stockholm: Prisma. sid. 147. Libris 7406664. ISBN 91-518-1125-1 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Övrig litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 59°20′03″N 18°03′49″Ö / 59.33417°N 18.06361°Ö / 59.33417; 18.06361