Könsneutrala pronomen

Könsneutrala pronomen är pronomen som används i exakt samma form oavsett könet på den person som pronomenet syftar på. Svenska och andra germanska språk är språk som normalt använder könsbestämda possessiva och personliga pronomen i tredje person, jämfört med till exempel de finsk-ugriska språken finska och ungerska som helt saknar könsbestämning i sina pronomen. Det finns även språk som har både könsbestämda och könsneutrala pronomen, till exempel franska, där personliga pronomen i tredje person är könsbestämda (elle, il), men där possessiva pronomen i tredje person inte är det (sa/son oavsett ägarens kön).

I språk som normalt använder könsbestämda pronomen kan det ibland uppstå ett behov av att omtala någon eller något utan att implicit ange dess kön. Det kan röra sig om situationer där personens kön är okänt (till exempel ett foster) eller där personen själv inte vill avslöja sitt kön. I västvärlden har det också argumenterats^[vem?] för att ett mer könsneutralt språk skulle vara att föredra ur ett jämställdhetsperspektiv, och i samband med det har fler nyskapade könsneutrala pronomen föreslagits på exempelvis engelska och svenska.

Även inom religioner där gudomen inte anses som varande varken man eller kvinna är könsbestämda pronomen ett problem.

Språk med könsbestämda pronomen

Norska

I norskan förekommer det att "en" används istället för det indefinita pronomenet "man". Formen "man" är emellertid vanlig, och är inte egentligen könsbestämd i sin betydelse.

Engelska

I engelskan används one när svenskan använder "man"; det används på samma sätt som franskans on men det är inte källan till det engelska bruket, trots likheten. Användandet av generaliserande termer är emellertid betydligt vanligare i svenskan än i engelskan; när svenskan använder "man kan inte..." för att exemplifiera något är det vanligare att använda pronomenet "you can't" och inte "one can't" när samma sak ska exemplifieras på engelska.

Hebreiska

Hebreiskan har inte bara könsbestämda pronomina i tredje person, utan även i andra person. Ordet du översätts alltså olika beroende på om man tilltalar en man eller en kvinna.

Isländska

Isländskan använder könsbestämda pronomen inte bara om levande varelser utan också om saker och ting, femininum och maskulinum, och i vissa fall även neutrum för icke-levande .

Svenska

Personliga pronomen

När man i svenskan använder ett personligt pronomen för att omtala en individ i tredje person används det könsbestämda hon och han, med objektsformerna henne och honom, och i vissa fall den (särskilt om djur men även abstrakta personer). Om det finns ett behov av att benämna någon i ett sammanhang där personens kön är okänt eller ovidkommande, uppstår ett problem som det finns flera olika lösningar på. Den som vill uttrycka sig könsneutralt kan till exempel samordna bägge varianterna med och respektive eller, eller använda det mer neutrala demonstrativa pronomenet denne:

Om en hund springer lös i ett område där det finns vilt, får jakträttshavaren eller någon som företräder honom eller henne ta hand om hunden. När detta har skett skall hundens ägare eller innehavare snarast underrättas. Om denne inte är känd skall i stället polismyndigheten underrättas. Om jakträttshavaren eller den som företräder honom eller henne inte vill ta hand om hunden, skall i stället polismyndigheten omhänderta hunden. – Lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter

I lagtexter som i exemplet ovan används ofta denne som könsneutralt pronomen, men en invändning mot detta är att denne trots allt är maskulinum, med femininumformen denna. Andra sätt att lösa problemet är att till exempel skriva om till en pluralkonstruktion och använda det könsneutrala de och dem: "Om jakträttshavarna eller den som företräder dem [...]". En lösning som är relativt förankrad i talspråket är att använda den, och detta är en lösning som också tycks vinna större insteg i skriftspråket:

Och om någon vill säga att det var den som gav mig goda grejer i present så kan den göra det. – Godisbloggen

Hen, hän, hin och henom

En tänkbar lösning på problemet med könsneutrala pronomen är att uppfinna eller låna in ett nytt pronomen, till exempel hin eller hän. Hans Karlgren föreslog i en artikel 1994 att ordet hen ska användas istället för hon/han i svenskan, men egentligen är förslaget ännu äldre. 1966 introducerades det av Rolf Dunås i Upsala Nya Tidning^{[källa behövs]}. I det här förslaget används "hen" i subjektsform precis som hon/han och henom i objektsform precis som henne/honom. Ordet hen har sannolikt inspirerats från finskans hän. Bortsett från de praktiska problemen med att införa ett artificiellt pronomen i ett så stabilt språk som svenska, är det inte självklart att ordets föreslagna objekts- och genitivformer henom respektive hens upplevs som könsneutrala med tanke på att de ligger mycket närmare honom/henne än hans/henness. Andra förslag på objekts- och genitivformer är henen respektive henens som båda kommer från finskans hänen som betyder honom/henne/hans/hennes.

I tryck är spridningen av nybildade pronomen i princip obefintlig, bortsett från texter med fokus på genus- , språk- och jämställdhetsfrågor. Pronomenet hen användes dock i Byggforskningsrådets rapport R39:1980, Att värdera byggd miljö i artikeln Värderingsmoment i planeringsprocessen, sid 5:22 och följande av Rolf H Reimers.

H*n, h-n, h?n, h@n

På internet och i skriftliga mer informella sammanhang förekommer det att en asterisk (*) används för att ersätta den bokstav som varierar mellan 'hon' och 'han' (det vill säga 'o' och 'a'), det vill säga h*n. H-n samt även h?n förekommer också på samma sätt. Även @ förekommer då denna symbol kan ses som ett sammanfogat 'a' och 'o'. Ett mer formellt sätt att skapa könsneutralitet kan vara att skriva han/hon, alternativt hon/han.

Omskrivning

En skribent kan också komma från syftningsproblemet om han/hon lyckas formulera om meningen så att pronomenet försvinner:

• Skribenter kan komma från syftningsproblemet om de formulerar om meningen (omskrivning i plural).
• Det går ibland att komma från syftningsproblemet genom omformulering (formellt subjekt det, nominalisering).
• Syftningsproblemet kan ibland förbigås genom att meningen formuleras om (passiv verbhandling).

"Man" som obestämt pronomen

I svenskan förekommer också man som ett indefinit pronomen, dels antingen om en ospecifierad tänkt person, eller om ett större kollektiv, dels om talaren själv då denne vill tona ner sig själv (se även pluralis modestiæ). Exempel på detta är meningar som "man kan nog säga att detta är en mycket vacker plats", "man har från regeringens sida inte velat kommentera händelsen", eller "man har väl läst ett och annat om det där". Objektsformen av "man" är en: "man blir glad när någon säger något snällt till en".

Pronomenet "man" är inte i sin betydelse könsbestämt. I äldre tid har det också sin etymologiska grund i ett "man" som bland annat användes om människor oavsett kön. Ordet är dock homonym till ordet för en mansperson, och har pekats ut som problematiskt ur könsneutralitetssynpunkt (som ett uttryck "som pekar på mannen som den självklara utgångspunkten för alla".) Pronomenet "man" kan ofta uteslutas genom att den aktuella meningen formuleras om.

En istället för man

Av de som anser att "man" är problematiskt ur könsneutralitetssynpunkt, använder vissa istället konsekvent en som indefinit pronomen i dessa sammanhang, alltså både som subjekt och objekt. I vanlig svenska är "en" objektsform, men dialektalt förekommer också att "en" används som både subjekt och objekt: "en får vara glad att en lever".

Pluralis modestiæ

I vetenskapliga sammanhang är det svepande "man" inget lyckat val när metoder, empiriska data och slutsatser ska beskrivas. Det kan verka som om forskaren inte är riktigt säker på sin sak. Det är därför vanligt att pronomet "vi" (pluralis modestiæ) används; forskaren tar med sig sina läsare genom artikeln eller avhandlingen.

Språk med könsneutrala pronomen

Bengali

Trots att det har ett väldigt omfattande och komplicerat system av pronomen gör vanlig bengali ingen skillnad på kön i något av dess pronomen. Pronomen differentieras grundat på person, antal, social relation (intim, familjär eller formell), och närheten till talaren (nära, avlägsen eller frånvarande).

Filipino

Det officiella språket i Filippinerna har bara könsneutrala pronomen: siya används för alla människor, och ibland även djur. Pronomet ito ("den"/"det") används för objekt.

Finsk-ugriska språk

Uraliska språk. De finsk-ugriska språken är markerade med grönt (ugriska) och blått (finska språk).

Finska, estniska och ungerska är finsk-ugriska språk som hör till den uraliska språkfamiljen (de är alltså inte indoeuropeiska språk, trots att de talas i Europa). Alla pronomen är könsneutrala. De personliga pronomenen för tredje person singular och plural är hän och he på finska, tema och nemad på estniska, och ő och ők på ungerska. Det sistnämnda används för personer eller djur.

I finskt talspråk kan samma pronomen användas om såväl personer, djur som ting. I de flesta dialekter är det se respektive ne, vilka enligt normerna för skrivspråket syftar på döda ting eller djur, som används också om personer. Finskan skulle därmed i många dialekter kunna sägas dessutom vara artneuatralt.

Georgiska

Georgiskan, ett sydkaukasiskt språk som talas i Georgien, nordöstra Turkiet och nordvästra Iran, har könsneutrala pronomen.

Indonesiska/malajiska

På indonesiska/malajiska finns inget grammatiskt kön överhuvudtaget. Ordet dia betyder både "hon", "han", "henne", "honom", och ofta också "hennes" respektive "hans".

Kinesiska

I modern talad kinesiska finns det ingen könsdistinktion bland pronomenen; pronomenet 他 (tā) betyder "han" eller "hon". Under tiden för fjärde maj-rörelsen skapades dock en ny skriven form av pronomenet, 她, för att specifikt beteckna "hon", och 他 används nu ibland med den begränsade betydelsen "han". Denna språkreform var del av en moderniseringsrörelse, och tog därför sitt mönster från europeiska språk.

I skrift används tecknen 他/她 för att beteckna "han"/"hon" (i den ordningen), 它 (tā) för "den"/"det" (objekt), 牠 (tā) för att beteckna djur, och 祂 (tā) när det syftas på Gud. Dessa pronomen uttalas alla likadant; skillnaden framträder bara i skrift.

Pronomenen är också alla formade med inflytande från en annan radikal som indikerar vad det är de betecknar, med undantag av 它. 他 kommer av 人 (rén), som (dock endast) betyder person; 她 kommer av 女 (nǚ), som betyder kvinna; 牠 kommer av 牛 (niú), som betyder ko, och 祂 kommer slutligen från 示 (shì), som betyder uppenbarelse. Därmed anses också 他 av många kinesisktalande vara ett allmänt personligt pronomen, eftersom antonymen till 她 skulle göras med radikalen för man, 男 (nán), istället för 人 som betecknar person. Ett sådant specifikt manligt pronomen innefattande 男 och 也 i sin konstruktion finns idag inte.

Kantonesiskans pronomen för tredje person singular är keui⁵. Detta skrivs vanligen med 佢, som kan användas för personer oavsett kön. I mer informell skrift förekommer det ibland att radikalen "亻" byts ut mot "女" (vilket ger tecknet 姖) för att signalera kvinnligt kön. Detta är dock varken allmänt accepterat, ej heller grammatiskt eller semantiskt nödvändigt, och till skillnad från 佢 har tecknet 姖 ytterligare en betydelse i standardkinesiska.

Koreanska

Före koreanskans modernisering betydde 그 (geu) "hon", "han" och även "den/det", precis som kinesiskans tā^{[källa behövs]}. I modern koreanska betyder dock geu normalt "han", medan 그녀 (geu-nyeo), med suffixet -녀(女, -nyeo), som betyder kvinna, används för "hon". 그것 (geu-geot) betyder "den/det".^{[källa behövs]}

I vissa fall betyder geu-nyeo något annat än bara "hon" som pronomen, eftersom geu också används som bestämd artikel; för att markera att ett substantiv står i bestämd form.

Nahuatl

På det uto-aztekiska språket nahuatl, som talas i Mexiko, är alla pronomen och affix relaterade till pronomen oberoende av kön.

Persiska

Persiskan saknar spår av grammatiskt kön: "han", "hon" och "den"/"det", uttrycks alla med pronomet u. Denna vaghet har möjliggjort en flexibilitet i hur könet hos både mänskliga älskare och den älskade gudomen i persisk poesi kan tolkas.

Romanska språk

Franska livre är maskulint.

Det possessiva pronomet bestäms i flera romanska språk av det ägda objektets grammatiska kön; ägarens kön uttrycks inte. I exempelvis franskan är de possesiva pronomen sa för ett feminint objekt, och son för ett maskulint objekt: son livre betyder antingen "hans bok" eller "hennes bok"; det maskulina son används för att livre är grammatiskt maskulint. Sa maison å andra sidan betyder antingen "hans hus" eller "hennes hus", eftersom maison är grammatiskt feminint. Icke-possesiva pronomen är däremot oftast könsspecifika.

De romanska språkens utbredning.

Det är i sammanhanget också viktigt att påpeka att även om de romanska språken är könsspecifika, så är de flesta, undantaget franska, nollsubjektsspråk; de kräver inte att talaren har med ett subjekt eller pronomen i varje mening, vilket gör det möjligt att prata om en person utan att dennes kön framgår.

Swahili

I swahili anges person med ett verb-prefix. I tredje person singular är prefixet a- oavsett kön, och i plural wa-. Objekt anges ibland med infix, som också de är könsneutrala,

Turkiska språk

Alla pronomen i turkiskan, liksom i de andra turkiska språken, är könsinklusiva. "Han", "hon", "den" och "det" översätts alla med det enda turkiska pronomet i tredje person, o.

Referenser

Källor

• Svenska språknämnden (2005). Språkriktighetsboken. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. sid. 75-80. ISBN 91-7227-381-X 
• Karl-Erik Tallmo (16 september 1994). ”Om det könsligt korrekta”. Svenska Dagbladet. http://www.nisus.se/archive/940916.html. Läst 2007-10-23.  (replik till Hans Karlgrens artikel)
• Anders Wallner (21 november 2003). ”Han, hon - och hen? Konsten att skriva könsneutralt”. Tidningen i skolan. http://www.tidningeniskolan.com/article.jsp?article=4303. Läst 2007-10-23. 
• Artikelns avsnitt om språk med könsneutrala pronomen, i versionen från 24 oktober 2008, är en översättning av avsnittet Traditionally gender-neutral languages i engelskspråkiga Wikipedias artikel Gender-neutral pronoun från 26 augusti 2008.

Se även

• Könsneutralt språk
• Wiktionary har ett uppslag om hen.
  Ordbok