HMS Gotland (Gtd)
- För andra fartyg med samma namn, se HMS Gotland.
 HMS Gotland (Gtd) |
|
HMS Gotland utanför San Diego.
|
|
| Allmänt | |
|---|---|
| Typ | Ubåt |
| Klass | Gotlandsklass |
| Fartygsnummer | Gtd |
| Motto | "Gothus sum, cave cornua" (Jag är gute, akta dig för hornen) [1] |
| Historik | |
| Byggnadsvarv | Kockums, Malmö |
| Kölsträckt | 20 oktober 1992 |
| Sjösatt | 2 februari 1995 |
| I tjänst | april 1996 |
| Tekniska data | |
| Längd | 60,4 m[1] |
| Bredd | 6,2 m[1] |
| Djupgående | 5,6 m i ytläge[1] |
| Deplacement | 1 380 ton[1] |
| Deplacement i u-läge | 1 599 ton |
| Fart | 11 knop i ytläge[1] |
| Fart i u-läge | 20 knop i undervattensläge |
| Besättning | 18-22 officerare[1] 6-10 värnpliktiga[1] |
| Bestyckning | Tunga torpeder Typ 613[1] Lätta torpeder Typ 431/451[1] Minor[1] |
HMS Gotland (Gtd) är en ubåt i den svenska marinen. Hon sjösattes 1995. Hon grundgör Gotlandklassen där också ubåtarna HMS Halland och HMS Uppland ingår.
Innehåll |
Konstruktion [redigera]
Ubåten Gotland designades och byggdes av Kockums i Malmö och sjösattes den 2 februari 1995. Honnörsstyrkan vid sjösättningen utgjordes av amfibiekompaniet från Fårösunds Marinbrigad (FMB). Från Gotland deltog bland annat landshövdingen, kommunfullmäktiges ordförande, Gotlands militärkommandos chef (CMKG) och chefen FMB.[2]
Hon bygger i allt väsentligt på ubåt av Västergötlandsklass, men med en hel del förbättringar.[3] Ubåtstypen har två dieselmotorer och två Stirlingmotorer vilket ger luftoberoende och fördubblad uthållighet jämfört med tidigare ubåtstyper.[1] En gascykel driver en generator som laddar upp båtens batteri som är kopplad till propellermotorn. För passiv spaning är hon utrustad med cirkulär sonar och FAS.[1]
Framgångar i USA [redigera]
Från juni 2005 till augusti 2007 hyrde USA HMS Gotland för ett övningssamarbete med den amerikanska ubåtsflottan i San Diego. Huvudsyftet med samarbetet var att underlätta för deltagare i internationella fredsfrämjande insatser och utveckla de båda ländernas ubåtsvapen[3]. Svensk ubåtspersonal agerade tillsammans med USA vid Kaliforniens kust och övningarna leddes från Hawaii. Den svenska personalen inkvarterades på Stillahavsflottans ubåtsbas, Point Loma. Under tiden i San Diego genomgick hon två översyner och man hade två besättningar på plats.[1] Gotland anpassades inför USA-resan med bland annat ett nytt periskop som fått en infraröd kamera och en bildförstärkarfunktion.[3]
Övningarna gick så pass bra att flera nationer började visa intresse för den svenska ubåten. Gotland hade från undervattensläge lyckats ta foton av ett amerikanskt hangarfartyg från relativt nära håll. Den amerikanska flottan hade svårigheter att lokalisera henne på grund av de extremt tystgående Stirlingmotorerna. Framgångarna spred sig och andra mindre nationer visade stort intresse för de svenska ubåtarna. Japan har börjat köpa Stirlingmotorer till alla sina nya ubåtar, som de bygger en per år av.
I april 2006 hade den amerikanska flottan fortfarande svårigheter med att finna ubåten.[4] I juni 2006 lade USA fram ett förslag om att ubåten skulle stanna i USA i ytterligare ett år till. Riksdagen tog beslut hösten 2006. Återresan från USA skedde den 14 juli 2007 då transportfartyget Eide lämnade San Diego. Den 26 augusti 2007 var Gotland tillbaka i Sverige för översyn och underhåll som USA bland annat var med och betalade. Gotland hade gått dubbla driftstiden under det första året. Mellan 3000 och 4000 timmar mot normalt omkring 2000 i Sverige.[5]
Som en följd av det goda samarbetet påbörjade det svenska och det amerikanska försvaret ett större samarbete kring undervattens- och kustnära strid.[6] Ubåtsoperationen i USA var den största internationella hittills i 1. ubåtsflottiljens historia[5].
Populärkultur [redigera]
HMS Gotland nämns i Jan Guillous roman Madame Terror (2006) när hon ligger i hamn vid örlogsbasen i San Diego, Kalifornien.[7]
Bilder [redigera]
-
Gotlands vapen.
-
Gotland ombord ett transportfartyg.
-
Tillsammans med hangarfartyget USS Ronald Reagan (CVN-76).
Referenser [redigera]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Arsenius, Rolf (2008). Haglund, Sven-Åke. red.. ”Jag är Gute - Akta dig för hornen”. Insats & Försvar (Försvarsmakten) (1): sid. 26. 1652-3571.
- ^ Hammarhjelm, Bengt (1999). Beredskap på Gotland 175 år: 1811-1986. Visby: Ödin. sid. 286. Libris 7751982. ISBN 91-85716-84-7 (inb.)
- ^ [a b c] Adéll, Synnöve (2005). Petersson, Ulf. red.. ”Gotland i Stilla Havet: USA Nästa”. Insats & Försvar (Försvarsmakten) (2): sid. 10. 1652-3571.
- ^ DN (18 april 2006). ”Amerikaner nöjda med svensk ubåt”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=537804&previousRenderType=6. Läst 26 januari 2008.
- ^ [a b] Kleja, Monica (27 augusti 2007). ”Gotland tillbaka efter USA-strider”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/fartyg/article254950.ece. Läst 7 februari 2012.
- ^ Kleja, Monica (14 november 2007). ”Ubåtssamarbetet med USA utökas”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/fartyg/article51116.ece. Läst 26 januari 2008.
- ^ Guillou, Jan (2007) [2006]. ”III” (Pocket). Madame Terror. Stockholm: Pocketförlaget. sid. 143. Libris 10351106. ISBN 978-91-85625-29-1
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör HMS Gotland (Gtd).
|
|||||||||||
