HMS Orion (A201)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra fartyg med samma namn, se HMS Orion.
Naval Ensign of Sweden.svg HMS Orion (A201)
HMS Orion i Karlskrona skärgård.
HMS Orion i Karlskrona skärgård.
Allmänt
Typ Signalspaningsfartyg
Fartygsnummer A201
Historik
Byggnadsvarv Karlskronavarvet[1]
Sjösatt 1984
Tekniska data
Längd 61,2 m (ö a)
Bredd 11,7 m
Djupgående 3,8 m
Deplacement 1205 ton
Maskin 2 x Hedemora dieslar
Fart 12 knop
Besättning 8 officerare, 18-20 sjömän
Bestyckning Ak 5:or, Ksp 58:or samt möjligheten att sätta på en kanon på backen
Flygplan Möjlighet att ta emot mindre helikopter

HMS Orion (A201) är ett svenskt signalspaningsfartyg som gjorde sin jungfruresa 1984. Orion känns igen på den stora radomen (miljökammaren) som skyddar den antennutrustning som placeras högst upp på fartyget. Orion tillhör 1. ubåtsflottiljen och bedriver, med personal från Försvarets radioanstalt (FRA), underrättelseinhämtning för att uppfatta eventuella hot mot Sveriges säkerhet.[2]

Tjänstehistoria[redigera | redigera wikitext]

Orions skrov är i grunden detsamma som Fiskeriverkets U/F Argos. Hon byggdes med omfattande stöd från USA:s National Security Agency (NSA)[3] och sjösattes 1984. Samma år deltog Orion i ubåtsjakten vid Karlskrona då hon (tillsammans med magnetslingorna vid Kungsholmen) via sin sonar uppfattat ett markant eko vid angöringen till Karlskrona.[källa behövs]

I november 1985 rammades Orion av en sovjetisk attackkorvett av Nanuchka-klass efter att hon kom för nära en sovjetisk marinövning i Danzigbukten.[3][4]

År 1998 blev fartyget utsatt för ett falskt bombhot, vilket ledde till stora rubriker.[5]

Den 17 maj 2009 skickade Orion in sin räddningsbåt på ryskt territorialvatten utanför Kaliningrad och räddade livet på två ryska fritidsfiskare.[6]

Regeringen beslutade i april 2010 att försvarsmakten får anskaffa ett nytt signalspaningsfartyg som ersättare till Orion, som dels närmar sig slutet på sin livslängd, dels inte till fullo uppfyller dagens regelverk för fartyg.[7]

Personal[redigera | redigera wikitext]

Det är marinen som driver Orion medan signalspaningen ombord sköts av personal från Försvarets radioanstalt (FRA).[8] Besättningen består av GSS och officerare ur flottan samt personal från FRA. Sjömännen är ubåtsjaktsmatroser, signalmatroser, kockar, elmekaniker, motormekaniker, systemtekniker samt ledsystemoperatörer.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”HMS Orion ses över”. Kockums. 8 december 2009. Arkiverad från originalet den 25 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100125170322/http://www.kockums.se/nyheter/hms-orion-ses-over. Läst 31 oktober 2011. 
  2. ^ ”HMS ORION”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/materiel-och-teknik/sjo/hms-orion/. Läst 8 december 2014. 
  3. ^ [a b] Aid, Matthew M.; Wiebes, Cees (2001) (på engelska). Secrets of Signals, Intelligence during the Cold War and beyond. Taylor & Francis. Sid. 235. ISBN 0714681822 
  4. ^ Enarsson, Lars-Göran (14 april 2011). ”Rysk attackkorvett rammade svenskt spaningsfartyg”. Blekinge Läns Tidning. http://www.blt.se/karlskrona/rysk-attackkorvett-rammade-svenskt-spaningsfartyg/. Läst 8 december 2014. 
  5. ^ TT (4 juli 1998). ”Bombhot mot svenskt spaningsfartyg”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9807/04/telegram/inrikes8.html. Läst 18 maj 2009. 
  6. ^ Holmström, Mikael (18 maj 2009). ”Svenskt spionfartyg räddade ryssar”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svenskt-spionfartyg-raddade-ryssar_2914193.svd. Läst 31 oktober 2011. 
  7. ^ ”Ersättare till Orion”. Försvarsdepartementet. Regeringen.se. 22 april 2010. http://www.regeringen.se/sb/d/12760/a/144452. Läst 31 oktober 2011. 
  8. ^ Holmström, Mikael (17 september 2009). ”Sverige får helt ny ”spionbåt””. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sverige-far-helt-ny-spionbat_3537793.svd. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]