Haagkonventionen för skydd av kulturegendom i händelse av väpnade konflikter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den tydliga skyddsmarkeringen av en kulturegendom

Haagkonventionen för skydd av kulturegendom i händelse av väpnade konflikter antagen i Haag, Nederländerna i 14 maj 1954[1] i spåren av den omfattande förstörelsen av kulturarv under andra världskriget är det första internationella fördraget om en världsomfattande strävan som fokuserar enbart på skyddet av kulturarv i händelse av väpnad konflikt.

Den omfattar såväl fast som lös egendom, inklusive monument som är av intresse för dess arkitektur, historiska eller konstnärliga värde, arkeologiska platser, rena konstverk, manuskript, böcker och andra mindre objekt av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt intresse liksom vetenskapliga samlingar av alla typer oavsett deras ursprung eller ägare.

De stater som är parter till konventionen drar nytta av ett nätverk som omfattar fler än 100 stater som har åtagit sig att reducera en väpnad konflikts konsekvenser för kulturarv och att genomföra förebyggande åtgärder för sådana skydd inte bara i tider av oro (då det vanligen är för sent), utan också i tider av fred, genom en rad åtgärder:

  • värna och respektera kulturarv under både internationella och icke-internationella väpnade konfliker;
  • överväga att registrera ett begränsat antal flyktingar, monumentala center och andra icke flyttbara kulturegendomar av mycket stor betydelse i det Internationella kulturegendomsregistret under särskilt skydd och erhålla särskilt skydd för sådana egendomar;
  • överväga märkning av vissa viktiga byggnader och monument med ett speciellt skyddsemblem enligt konventionen;
  • inrätta särskilda enheter inom de militära styrkorna att ansvara för skyddandet av kulturarv;
  • bestraffa konventionsöverträdelser och främja konventionen i stort inom allmänheten och målgrupper såsom kulturarvskunniga, militären eller brottsbekämpande organ.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Convention for the Protection of Cultural Property in the Event of Armed Conflict” (på engelska). ICOMOS. http://www.icomos.org/hague/hague.convention.html. Läst 2010-10-10. 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Patrick J. Boylan, Review of the Convention for the Protection of Cultural Property for the Protection in the Event of Armed Conflict (The Hague Convention of 1954), Paris, UNESCO (1993), Report ref. CLT-93/WS/12.
  • Jiri Toman, La protection des biens culturels en cas de conflit armé - Commentaire de la Convention de la Haye du 14 mai 1954, Paris, (1994).
  • Fabio Maniscalco, Jus Praedae, Naples (1999).
  • Fabio Maniscalco (ed.), Protection of Cultural Heritage in war areas, monographic collection "Mediterraneum", vol. 2 (2002).
  • Fabio Maniscalco, World Heritage and War - monographic series "Mediterraneum", vol. VI, Naples (2007).
  • Nout van Woudenberg & Liesbeth Lijnzaad (ed.). Protecting Cultural Property in Armed Conflict - An Insight into the 1999 Second Protocol to the Hague Convention of 1954 for the Protection of Cultural Property in the Event of Armed Conflict, publ. Martinus Nijhoff. Leiden - Boston (2010)
  • Peter Barenboim, Naeem Sidiqi, Bruges, the Bridge between Civilizations: The 75 Anniversary of the Roerich Pact, Grid Belgium, 2010. ISBN 978-5-98856-114-9