Hackspettar

Hackspettar
Större hackspett
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Hackspettartade fåglar Piciformes
Familj	Hackspettar Picidae
Vetenskapligt namn
§ Picidae

Hackspettar (Picidae) är en familj bland fåglarna.

Utseende och anatomi

De har en rak, stark, smal och vass näbb, med nästan cirkelrunt tvärsnitt. Den maskliknande tungan har i spetsen en förhårdning och kan sträckas ut mycket långt med hjälp av tungbenets mycket långa horn, som löper under huden runt om hela hjärnskålen ända till näbbroten. Spottkörtlarna är mycket stora. Klorna är starka och krökta. Yttertån är riktad bakåt och framtårna vid basen något sammanväxta.

Utbredning

Det finns över 380 arter av hackspettar och de förekommer över stora delar av jorden med undantag av områden som saknar skog. Det häckar dock inga arter i Australasien, Nya Zeeland, Nya Guinea, Madagaskar, Syd- och Nordpolen och inte heller på några av Stilla havets öar.

Överlag är hackspetten trädlevande och störst artvariation finns i tropisk regnskog men de finns utbredda så gott som överallt där det finns träd av olika sorter. Bambuskog, savanner och öknar med kaktusar fungerar också bra som habitat för hackspettar.

Ekologi

Hackspettarna varierar från ickesociala arter som är aggressiva mot artfränder och lever ensamma utanför häckningstid, till arter som lever i grupp. De grupplevande arterna tenderar att kunna ansluta sig till andra grupper av insektsätande fåglar för att ha större chans att undvika rovdjur och för att effektivisera födosöket.

Hackspetten lever till största delen av insekter och insektsägg, som spindlar, skalbaggar, termiter, myror och larver. De fångar sin föda genom att med hjälp av näbben hacka hål i ett träd och fiska ut bytet med en lång, taggig tunga, vilket de på detta sätt hjälper till att hålla träd friska och fria från att bli massangripna av skadedjur. Hackspetten är en så kallad opportunist, vilket innebär att den inte gör skillnad på om bytet är levande eller inte och de äter även frukt, nötter och träsav, där det senare är viktigt för släktet savspettar.

Hackspetten är överlag monogam och paret hjälps åt att bygga ett nytt bo varje säsong genom att hacka en trädhåla vilket kan ta upp till en månad och som sedan används av andra djur. Häckningen delas i skift och de hjälps åt att se efter och mata avkomman. Hackspettar får normalt mellan två och fem ägg per säsong vilka är runda och vita, kläcks efter 11–14 dagar och det tar 18–30 dagar innan ungarna är redo att lämna boet.

Underfamiljer

Familjen omfattar fyra underfamiljer:

• Göktytor (Jynginae)
• Egentliga hackspettar (Picinae)
• Dvärgspettar (Picumninae)
• Hispanioladvärgspettar (Nesoctitinae)

Studier har visat att arten hispanioladvärgspett (Nesoctites micromegas) är evolutionärt distinkt från de andra dvärgspettarnas varför den idag placeras i den egna underfamiljen Nesoctitinae.

Namn

Det finns många dialektala och föråldrade svenska namn på hackspettar. Dock är det inte alltid klart vilken art som avses. I norra Sverige har namnet knarr varit synonym för hackspett, exempelvis kallades gröngöling för vedknarr eller vedaknarr. Andra uttalsvarianter av knarr förekommer också, som träknorr i Norrbotten, törvedaknarr i Västerbotten och törvedaknårr i Norrbotten, (Överkalix) Andra föråldrade namn är hackspjutt och parrfogel.

Namn	Trakt	Anteckning	Referens
Hackspjutt
Parrfogel
Ved(a)knarr	Norrland	Gröngöling
Träknorr	Norrbotten
Törrfuruvedagocken	Pite älvdal	Piteådialekt
Törve(da)knarr	Västerbotten
Törvedaknårr	Norrbotten, Överkalix

Se även

• Lista över vanligt förekommande hackspettar i Sverige.

Referenser

Delar av artikeln bygger på översättning av engelskspråkiga wikipedias text Woodpecker, läst 2014-03-19

Källor

• Hackspettar i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Hackspettar.
  Bilder & media