Haga, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 57°41′55″N 11°57′23″Ö / 57.69861°N 11.95639°Ö / 57.69861; 11.95639

Gågatan Haga Nygata sedd från öster. Gatan är belagd med gatsten och 1800-talshusen är bevarade
Haga Nygata.
Haga från Skansen Kronan mot centrum. Hagakyrkan i övre vänstra hörnet. Mars 2009.

Haga är en stadsdel i centrala Göteborg. Stadsdelen ingår tillsammans med Pustervik i primärområdet Haga, ett av nio primärområden i stadsdelsnämndsområdet Majorna-Linné. Stadsdelen har en areal på 31 hektar.[1]

Haga ligger mellan Järntorget i nordväst, Hagakyrkan i nordöst och Skanstorget vid foten av Skansen Kronan i sydost.

Husen i området var så kallade landshövdingehus. Haga var fram till 1970-talet en stadsdel med låg boendestandard, bohemliv, krogar och svartklubbar. Omfattande rivningar och renoveringar under 1970- och 1980-talen förändrade bilden. Det finns en del gamla byggnader kvar, även om de flesta revs. Haga är idag en eftertraktad boendemiljö som betraktas som en sevärdhet i Göteborg och många hagabor har stannat kvar.

Haga Nygata och intilliggande tvärgator är ett välfrekventerat stråk mellan Vasastaden i öster och Linnégatan i väster, med små affärer, kaféer och andra verksamheter. De flesta av husen på Haga Nygata är varsamt renoverade 1800-talshus.

Skrothandlarna i SVT:s julkalender "Albert och Herbert" hade sin verksamhet på Skolgatan i Haga. De var dock uppdiktade figurer.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Namnet Haga är en dialektal pluralform som syftar på de planteringar och hagar som omgav den tidigaste bebyggelsen. Redan 1637 nämns stadsdelen första gången i skrift, då som "Hagen", och den 25 oktober 1647 undertecknade drottning Kristina en resolution där förstaden Haga blev bestämd, som anläggandet av "...en malm eller förstad". Magistraten i Göteborg begärde att förstaden "...motte blifwa lagd på den sidan om Staden som wetter åth Stigeberget, hwarest fiskiare och båtkarlar sampt andre daglönare kunne bo, de där skole sittia närmast siön, skeppen och hampnen". År 1671 återfinns namnet första gången så som vi använder det idag. Fram till mitten av 1700-talet gick även Masthugget under namnet Haga. År 1660 fick Haga sin första stadsplan, ritad av generalkvartermästaren Johan Wärnschiöld, denna gällde då endast Västra och Östra Haga. Haga var Göteborgs första planlagda stadsdel utanför stadsmurarna. Hagas befolkning var 200 personer år 1665, enligt en mantalslista uppgjord av stadens handelskollegium.

När Haga började bebyggas fanns ett försvarsverk på Skansberget, eller Ryssåsen som berget då kallades. Detta var föregångaren till Skansen Kronan som stod färdig 1697. De som inte hade fått tomtmark inom stadens murar fick tillstånd att vid Skansbergets fot anlägga en förstad med hus om högst en våning och utan källare.

Stadsdelen växte med åren ner mot vallgraven men inte ända fram då där var en stor fältvall (lågsluttande jordvall framför vallgraven). Vid risk för krig och belägring var det bestämt att stadsdelens hus skulle förstöras för att inte erbjuda fienden skydd och för att öppna skottfältet från stadens befästningar. Detta hände 1676 i samband med Skånska kriget. På 1690-talet byggdes en täckt gång med en vallgrav på varje sida, gången eller kaponjären som den kallades ledde mellan stadens vallgrav och Skansen Kronan. Kaponjären gick rakt genom stadsdelen och många hus fick flyttas för att den skulle få plats, detta delade stadsdelen i två hälfter, Östra och Västra Haga. Resterna av kaponjären lades igen 1868, den gick då där Kaponjärgatan går idag.

Stadsplanen för Nya Haga fastställdes 1811 och började anläggas mellan Östra Skans-, Södra Allé- och Sprängkullsgatorna,[2] med Haga Nygata som sydgräns. I syfte att åtgärda den svåra bostadsbristen uppfördes under perioden 1840-1875 hus särskilt avsedda för arbetare. Först byggdes tio små envåningshus i trä 1849, och senare bland annat Dicksonska stiftelsens gedigna tegelhus. De sista resterna av dessa arbetarhem fanns kvar fram till 1930-talet längs Bergsgatan vid foten av Skansberget.

År 1920, när Haga var fullbyggt, utgjordes 40% av de 335 fastigheterna av tvåvånings trähus, 35% av trevånings trähus med en bottenvåning av sten och 25% av stenhus i 4-5 våningar. Stadsdelen hade cirka 14 000 invånare. Här var tätbebyggt och mycket trångbott. År 1979 fanns 175 hus kvar och invånarantalet var omkring 1500.[3]

Järntorget, jämte Hagatorget den enda platsen i Haga ordnades först 1867 och uppläts då endast för möbelförsäljning. På 1850-talet kallades platsen Järntorget för Bierhalleplatsen, efter nöjesetablissemanget som låg där.

Under nästa stora byggnadsfas 1875–1910 ersattes mer än hälften av de äldre trähusen av landshövdingehus, och längs Linnégatan och Södra Allégatan uppfördes stenhus. Den enda industrin i Haga var bryggeriet vid Sprängkullsgatan, som startade 1882.

Hjalmar Wallqvist[4] skriver så här om bostadsförhållandena i Haga, 1889; "Mångenstädes är eländet stort och intrycket vemodigt. Dryckenskapen och lasten synas här företrädesvis kräfva sina offer". Som motvikt tillkom vid denna tid bl.a frikyrkor och folkrörelser, Renströmska badinrättningen, Dicksonska folkbiblioteket, Arbetareföreningens hus, flera sjukhus och skolor.

År 1949 bestod Haga av 220 trä- och landshövdingehus samt 82 stenfastigheter.[5]

Rivningarna och renoveringarna på 1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Porten till Haga Nygata 26-28. En av de nu renoverade äldre byggnaderna.

Haga blev den stadsdel där saneringsresonemanget först började, och från 1920-talet tillkom få nya hus och på 1930-talet var det nybyggnadsförbud i avvaktan på utredningar. Stadsdelen förföll nu allt mer och fastighetsbolaget Göta Lejon började köpa upp fastigheter 1961 och snart ägde kommunen 80% av husen i Haga. De första rivningarna genomfördes för breddningar av Sprängkullsgatan 1962, då det också upprättades ett tidsenligt saneringsprogram för upprustning av bostadsmiljön i Haga.

Parallellt med kommunens planer restes krav på en mer långsiktig bevarandeplan, antikvariska institutioner klassade stadsdelen som varande av kulturellt riksintresse. Boende i Haga, föreningar för de boende och andra bevarande-intresserade grupper bildande en uppmärksammad opinion under slutet av 1960-talet och 1970-talet. Ännu vid mitten av 1970-talet återstod 3/4 av den gamla bebyggelsen. I början av 1980-talet kunde ett kompromissförslag tas fram och ombyggnaden av stadsdelen började på allvar. Omkring en femtedel av husen bevarades och resten ersattes med nya hus anpassade efter omgivningen i fråga om fasadmaterial och skala. Protester mot rivningarna var vanliga och husockupationer förekom. Helt nytt för stadsdelen var "stadsdelshuset" i centrum och Göteborgs universitets lokaler vid änden av Vasagatan.

Vid Skansbergets fot ligger kvarteret Korpralen, avgränsat av Haga Nygata, Kaponjärgatan, Bergsgatan och Västra Skansgatan. Det var det första kvarteret där trähus och landshövdingehus blev bevarade, tillsammans med nybyggnation. År 1980 fick arkitektfirman FFNS i uppdrag av AB Göteborgshem att projektera om- och nybyggnad av detta, det första Hagakvarteret för projektet. Målsättningen för ombyggnaden formulerades tillsammans med Göteborgs historiska museum och Göteborgshem. Bland annat beslöts att Haga Nygata även fortsättningsvis skulle vara stadsdelens affärsgata. Cirka 25 kakelugnar bevarades, varav 11 iordninggjordes för eldning. Av kvarterets totalt 33 ombyggda lägenheter, beboddes slutligen 11 av tidigare Hagabor/hyresgäster.[6]

Gator och torg i och omkring Haga[redigera | redigera wikitext]

Haga Nygata och intilliggande tvärgator har mycket verksamhetslokaler, främst affärer och kaféer. De flesta av husen på Haga Nygata är renoverade men bevarade i sin 1800-talsstil.

Längs Hagas västra del går Landsvägsgatan (tidigare Stora Tullgatan, då här fanns en tullhus med fällbom, där man kontrollerade alla transporter söderut från staden) i nord-sydlig riktning som en parallellgata till Linnégatan som utgör Hagas västra gräns fram till korsningen med Prinsgatan.

Sprängkullsgatan[redigera | redigera wikitext]

Handelshögskolans aula i stadsdelen Vasastaden, sedd från nordväst. Sprängkullsgatans korsning med Vasagatan i förgrunden.

Hagas östra gräns utgörs av Haga kyrkogata i nord-sydlig riktning, i linje från Nya Allén till mötet med Västergatan, i höjd med Lilla Bergsgatan. Väster om Haga kyrkogata ligger Haga kyrkoplan med Hagakyrkan.[7][8][9]

Vid korsningen med Vasagatan börjar trafikleden Sprängkullsgatan. Gatan har fått sitt namn av att man på 1800-talet sprängde fram den genom en kulle som stod här. Vid Skanstorget övergår Sprängkullsgatan i stadsdelen Annedal och Övre Husargatan som fortsätter söderut mot Linnéplatsen och Dag Hammarskjöldsleden. Gatan skiljer i sin norra sträckning Hagas täta kvarter från Hagaplans park med Hagakyrkan. Vid korsningen med Vasagatan ligger Handelshögskolan på ena sidan och Göteborgs universitets samhällsvetenskapliga fakultet på andra.

På den västra sidan av Sprängkullsgatan, ligger Hagas täta kvarter som delvis är bevarade 1800-talshus och delvis 1980-talshus i samma skala. Samhällsvetenskapliga fakulteten utgör ett undantag med en större skala och massivare byggnadsstil. Den östra sidan är öppnare med ett gammalt bibliotek och Handelshögskolans monumentala 1990-talsbyggnad som bebyggelse.

Skanstorget sett från Skansen Kronan.

Skanstorget[redigera | redigera wikitext]

I sydost avslutas Haga med Skanstorget och i söder ligger det brant stupande Skansberget med Skansen Kronan på toppen.

Byggnadskvarter[redigera | redigera wikitext]

Haga omfattar följande byggnadskvarter: N:o 1 Amiralen, N:o 2 Generalen, N:o 3 Översten, N:o 4 Majoren, N:o 5 Kaptenen, N:o 6 Löjtnanten, N:o 7 Fänriken, N:o 8 Fanjunkaren, N:o 9 Styckjunkaren, N:o 10 Sergeanten, N:o 11 Kadetten, N:o 12 Furiren, N:o 13 Korpralen, N:o 14 Soldaten, N:o 15 Matrosen, N:o 16 Fanbäraren, N:o 17 Hornblåsaren, N:o 18 Trumslagaren, N:o l9 Artilleristen, N:o 20 Grenadieren, N:o 21 Sappören, N:o 22 Husaren, N:o 23 Dragonen, N:o 24 Infanteristen, N:o 25 Landsknekten, N:o 26 Kanonen, N:o 27 Geväret, N:o 28 Sabeln, N:o 29 Bajonetten, N:o 30 Laddstaken, N:o 31 Kruthornet, N:o 32 Hagakyrkan.[10]

Gator, torg, platser, trappor med mera. Helt eller delvis i Haga[redigera | redigera wikitext]

  1. Bergsgatan
  2. Brogatan
  3. Bulteklubbsgatan
  4. Frigångsgatan
  5. Haga Kyrkogata
  6. Haga Kyrkoplan
  7. Haga Nygata
  8. Haga Östergata
  9. Husargatan
  10. Järntorget
  11. Järntorgsgatan
  12. Kaponjärgatan
  13. Karl XII:s Stig
  14. Landsvägsgatan
  15. Leijonsparres Väg
  16. Lilla Bergsgatan
  17. Lilla Pusterviksgatan
  18. Lilla Risåsgatan
  19. Linnégatan
  20. Mellangatan
  21. Norra Allégatan
  22. Nya Allén
  23. Pehr Eriksons Plats
  24. Pilgatan
  25. Pusterviksbron
  26. Pusterviksgatan
  27. Pusterviksplatsen
  28. Skansparken
  29. Skanstorget
  30. Skolgatan
  31. Sprängkullsgatan
  32. Södra Allégatan
  33. Tredje Långgatan
  34. Tredje Långgatan
  35. Vasagatan
  36. Västra Skansgatan
  37. Östra Skansgatan

[11]

År 1855 bestod "Westra, Nya och Östra Haga" av 14 gator: Landsvägsgatan, Bergsgatan, Mellangatan, Westra Skansgatan, Frigångsgatan, Caponuiergatan, Östra Skansgatan, Nygatan, Skolgatan, Husargatan, Pihlgatan, Östergatan, Sprängkullsgatan och Aléegatan.[12]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

  • Flygarns Haga, har inget med flygning att göra utan var en benämning på och kring platsen för nuvarande Vasaplatsen, ungefärligen begränsat av nuvarande Storgatan, Götabergsgatan, en linje parallell med Vasagatan och belägen halvvägs mot Engelbrektsgatan samt Karl Gustavsgatan.[13] Namnet kom av en polis, A F Flygare.[14]
  • Bryggeriet Björkens vattenfabrik AB låg på Pilgatan 5 i Haga, var ägt av AB Pripp & Lyckholm och började tillverka Coca-Cola den 12 april 1953. Fabriken var en av sex stycken i Sverige som licenstillverkade drycken. Försäljningsstart i Göteborg var den 22 juni 1953.[15]

Händelser i Haga - en kronologi[redigera | redigera wikitext]

  • 1857, en omfattande brand drabbade Östra Haga då 19 hus brann ner och 340 personer blev hemlösa. Allmänheten samlade in 7 000 riksdaler till de drabbade.[16]

Nyckeltal[redigera | redigera wikitext]

Haga
Nyckeltal för primärområde 107 Haga år 2013[17]
Haga Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&&04096.&&&&&04 096 &&&&&&&&&0533260.&&&&&0533 260
Befolkningsförändring 2012–2013 &&&&&&&&&&&&0-28.1000000- 27 &&&&&&&&&&&07206.&&&&&07 206
Andel födda i utlandet 15,1 % 23,5 %
Medelinkomst &&&&&&&&&0298700.&&&&&0298 700 kr &&&&&&&&&0295022.&&&&&0295 022 kr
Andel familjer med försörjningsstöd 3,0 % 6,5 %
Arbetslöshet 5,4 % 7,2 %
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 43,3 % 33,3 %
Valdeltagande i kommunalvalet 2010 82,0 % 79,0 %
Andel bostäder byggda 1981-1990 66,1 %
Andel bostäder i allmännyttan 82,6 % 26,3 %
Antal färdigställda bostäder 2013 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  2. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E. Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s.40
  3. ^ Haga i närbild : en berättelse om människor i en rivningshotad stadsdel, Jean Barjac, Wezäta, Göteborg 1982 ISBN 91-85074-94-2, s. 3
  4. ^ Wallqvist, Hjalmar; Bostadsförhållandena för de mindre bemedlade i Göteborg, Stockholm 1891
  5. ^ Göteborg av idag, [Gruppkorsband] nr 2, red. Hubert Lärn, Stadskollegiet, Göteborg 1949 ISSN 0039-7237, s. 13
  6. ^ Kulturminnesvård 6/85, [Tema: Haga], red. Ann Catherine Bonnier, Riksantikvarieämbetet, Stockholm 1985 ISSN 0346-9077, s. 15f
  7. ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, [del I], red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2, s. 197ff
  8. ^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7
  9. ^ Göteborg, Partille och Mölndals Gatukalender, Otto Asphem, Göteborg 1979
  10. ^ Förteckning över av magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad.. Göteborg: Lindgren & söner. 1923. Libris 1472782 , s. 9
  11. ^ "Gatuadressregister efter basområden, Excelfil : Aktualitet 2011-08-19" (filtrerat)
  12. ^ Karta öfver Staden Götheborg med dess omgifningar och alla underlydande egor, Gustaf Liunggren [Ingeniör vid Kongl. General Landtmäteri Kontoret], Stockholm 1855
  13. ^ Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i söder, öster och norr, Tredje delen, C R A Fredberg (1922), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 934
  14. ^ Gamla goá Göteborg, Per Rhedin 1995 s.66
  15. ^ Göteborg - 777 frågor & svar, Sören Skarback, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1997 ISBN 91-7029-335-X s. 111
  16. ^ Göteborgs Kalender för 1860: Göteborgs Adresskalender, Annonskalender och Skeppslista, Handelstidningens Bolags Tryckeri, Göteborg 1860 s. 16
  17. ^ Göteborgs stad: Göteborgsbladet 2014. Läst 2014-08-01.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Barjac, Jean (1982). Haga i närbild : en berättelse om människor i en rivningshotad stadsdel. Göteborg: Wezäta. Libris 7745314. ISBN 91-85074-94-2 
  • Fredberg, Carl Rudolf A:son (1919-1920). Det gamla Göteborg : lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 1. Göteborg. Sid. 605-706. Libris 2054906. http://runeberg.org/gamlagot/1/0605.htm 
  • Holmberg, Ingrid Martins (2006). På stadens yta : om historiseringen av Haga. Göteborg: Makadam. Libris 10153768. ISBN 91-7061-023-1 
  • Larsson, Ursula; Lönnroth, Gudrun (1972). Landshövdingehus och trähus i Göteborg. Den nordiske træstad, 0347-8939 ; 28. Stockholm. Libris 466451 
  • Lönnroth, Gudrun (1990). Haga : Göteborgs första förstad och arbetarestadsdel ([Ny, rev. uppl.]). Göteborg: Göteborgs historiska museum. Libris 922231 
  • Lönnroth, Gudrun (1972). Haga - bebyggelsehistorisk utredning. Göteborg: Göteborgs historiska museum. Libris 1692636 
  • Schånberg, Sven (1983). 100 år i Haga : en församlings krönika i en 1600-talsstadsdel. Hisings Kärra: Tre böcker. Libris 7748930. ISBN 91-85414-13-1 
  • Tengnér, Lena (1982). ”Vill man inte, kan man inte”. Människan står i tur / red.: Finn Werne (Göteborg: Sektionen för arkitektur, Chalmers tekn. högsk., 1982): sid. 96-103 : ill.  Libris 2831871
  • Tre kvarter i Haga : ett projekt utfört vid Sektionen för arkitektur, Chalmers tekniska högskola. Göteborg: Sektionen. 1975. Libris 1202121 
  • Varför revs inte hela Haga? : om bevarande av en stadsdel i Göteborg. Rapport / Länsstyrelsen Västra Götalands län 1403-168X ; 2009:64. Göteborg: Länsstyrelsen Västra Götalands län, Kulturmiljöenheten. 2009. Libris 11724252 
  • Wingne, Gunilla; Elofsson, Rune (1982). Stadsförnyelse i Haga. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Libris 2157646 

Skönlitteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Johansson, Erik (1987). Lasse från Rosenfors. Göteborg: Tre böcker. Libris 7748977. ISBN 91-85414-70-0  - Bildningsroman från statarmiljö i Sörmland och 1930-talets Haga.
  • Peterson, Hans (1985). Johannes : roman. Höganäs: Bra bok. Libris 7664979. ISBN 91-7752-068-8  - Roman om en ung pojkes uppväxt i Haga och hans liv som yrkesfotograf.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]