Hagioskop

Hagioskop (från grekiskan hagios = helig, och skope = se, betrakta)

Förklaring[redigera | redigera wikitext]

Inom arkitekturen använd benämning på titthål genom muren i medeltida kyrka, kapell eller dylikt, genom vilket man utifrån kan se altaret och ibland hela koret.

Avsikten var att ge möjlighet till en andaktsstund inför altaret även för dem som inte kunde eller fick komma in i kyrkorummet.

Atlingbo kyrka, Gotland: En bönekammare i tornets södra mur med trepassformat hagioskop mot öster.
Bro kyrka, Gotland: Bönekammare vid tornets södra sida med fyrpassformat hagioskop mot koret.
Endre kyrka, Gotland: Tidigare bönekammare av med samma placering som Bro och Martebo.
Granhults kyrka, Småland: Urtagning mellan två stockar i korets södra vägg.
Husaby kyrka, Västergötland: I korets södra vägg.
Martebo kyrka, Gotland: Bönekammare vid tornets södra sida med trepassformat hagioskop mot koret.
Munktorps kyrka, Västmanland: I vapenhuset.
Strängnäs domkyrka, Södermanland: Vårfrukoret.
Valls kyrka, Gotland: En bönekammare med hagioskop in mot tornets bottenvåning.
Visby, Drottens kyrkoruin, hagioskop i östra delen av långhusets södra och norra sidor, vända mot sidoaltarena.
Vireda kyrka, Småland: Ett runt hål i långhusets sydvägg.
Vreta klosters kyrka, Östergötland: Genom ett hagioskop i yttermuren till Stenkils gravkapell söder om klosterkyrkan kan man västerifrån se kapellets altare.
Väskinde kyrka, Gotland: En liten bönekammare i tornets södra mur med trepassformat hagioskop mot koret.

Marian Ullén: Medeltida träkyrkor I - Småland samt Ydre och Kinda härader i Östergötland, sid. 26-28 & 130-133, Riksantikvarieämbetet, Stockholm 1983, ISBN 91-7192-544-9
Nationalencyklopedin, multimedia 2000 plus