Haldaneeffekten

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Haldaneeffekten (efter J.B.S. Haldane) är en effekt som innebär att förhöjt partialtryck av koldioxid (pCO2) kommer att förskjuta syrets dissociationskurva från hemoglobin åt höger. Högre koldioxidkoncentration i blodet kommer alltså att göra att hemoglobinets affinitet för syre minskar.

Mekanismen är att koldioxid bildar en karbamat med N-terminalerna på hemoglobinets proteinkedjor. Detta ändrar laddningen, och medför en alloster förändring, och denna allostera variant av hemoglobin kallas karbaminohemoglobin.

Omvänt har syre en låg affinitet för karbaminohemoglobin, så när karbaminohemoglobinet når den syrerika miljön i lungornas kapillärer kommer detta leda till att koldioxiden dissocierar från N-terminalen så att man får oxyhemoglobin. Detta frigör en viss del koldioxid och är en inte obetydlig orsak till koldioxidfrisättning i lungorna.


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia