Hallands Väderö

Hallands Väderö
Naturreservat
Drönarbild från nordväst.
LandSverige
KommunBåstads kommun[1]
Area1 834,43 hektar[1]
- därav vatten1 506,307 hektar[2]
Inrättat12 mars 1999[2]
Läge
Hallands Väderö
Hallands Väderö
Hallands Väderö
Utsträckning
Map Områdets utsträckning.
Koordinat56°26′27″N 12°34′02″Ö / 56.440814675713°N 12.567282992555°Ö / 56.440814675713; 12.567282992555
Koder, länkar, kartor
IUCN-
kategori
IUCN-kategori V: Skyddat landskap/havsområde[1]
NVR-id2000962[1] (karta)
WDPA-id173460 (karta)
FörvaltareLänsstyrelsen i Skåne län[1]
Redigera Wikidata
Vegetation på ön.
Fyren, Hallands Väderö.
Turbåten anländer från Torekov.
Karta över Hallands Väderö och Torekov.

Hallands Väderö är, namnet till trots, en skånsk ö i Kattegatt som är 3 km² stor och ligger i Torekovs socken i Båstads kommun. Ön har unika natur- och kulturvärden och är sedan 1958 klassad som naturreservat[3] samt som Natura 2000-område. Dessutom har den ett milt klimat, där nederbörden är mindre och solskenstimmarna fler än fastlandets. Hallands Väderö är Sveriges näst varmaste plats.[4]

Natur[redigera | redigera wikitext]

Människans hävd på landskapet fortsätter idag och under sommarhalvåret betar får, hästar och nötkreatur på stora delar av ön. Framför allt Nörre skog är öppen och betad, medan Söndre skog är tät och bitvis nästan urskogslik tack vare en hindrande stengärdsgård. Insprängda i skogen ligger stora alkärr, till exempel Ulagapskärret i Söndre skog med rikt fågelliv och svärdsliljor. På södra delen ligger också en liten insjö som kallas Hälledammen.

Hallands Väderö har en mycket rik flora med över 600 funna växtarter. I lövskogen finns lundväxter som lundarv och lundslok, och kaprifolen klättrar överallt på träden. I strandfloran ingår flera ovanliga arter som marrisp, strandkål och sodaört. Ön är också känd för sina många björnbärsarter. I Söndre skog står också Kungseken, Sveriges grövsta bergek (Quercus petrea) med sina 5,24 meter i omkrets, som är namngiven efter Oscar II som ofta stod på pass vid eken under harjakterna på ön.[5] Det finns en bokskog från 1700-talet. I de gamla lövträden trivs sällsynta skalbaggar som taggbock, bokoxe och läderbagge[6].

Fågellivet är mycket rikt och bland lövträden kan man finna gärdsmyg, svarthätta och rosenfink. Det är dock sjöfåglarna som dominerar och på öns södra och sydöstra sida finns ett stort fågelskyddsområde i vilket även Vinga skär[7] och en del små klippöar ingår. Här häckar främst havstrut, gråtrut, fiskmås, skrattmås, ejder, gravand och storskarv men också diverse tärnor och grisslor. På skären ses regelbundet knubbsäl och ibland gråsäl.

Det finns också många ovanliga svampar och lavar. Vid kusten dominerar de röda gnejsklipporna men det finns även badstränder.[8] På ön har Sveriges biodlares riksförbund sedan 1963 en avelsstation för italienska bin, apis mellifera ligustica.

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Ön har flera kulturlämningar som visar att människan vistats på Väderön sen tidig stenålder, bland annat finns 41 lämningar av tomtningar registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister, flertalet klassade som fornlämningar. Idag saknar ön fastboende[6].

I januari 2006 fastslog Lantmäteriverket att Svenska kyrkan är ensam ägare till hela ön enligt en uppgörelse från 1753. Ön antogs dessförinnan vara statlig. Svenska kyrkan äger fyra stugor på ön som den hyr ut, men sedan 2006 måste man vara medlem i Svenska kyrkan för att få lov att hyra någon av dem. Det finns åtta privatägda stugor på ön som nyttjas om sommaren.[9]

En turbåt från Torekov trafikerar Hallands Väderö under sommarhalvåret.[10] Vid öns hamn, Sandhamn, finns ett sommarkafé och därifrån utgår ett flertal lättillgängliga strövstigar.[11]

På öns nordvästra sida finns en 13 meter hög fyr som uppfördes 1884 och som sedan 1965 är helautomatiserad och obemannad. Tillhörande fyrvaktarbostäder fungerar idag som uthyrningshus. I Lotsstugan, öns äldsta hus uppfört 1844 med utsikt över Kapellhamn på södra delen av ön, finns ett natur- och kulturmuseum med gratis inträde och öppettider från maj till september. I Söndre skog finns en gammal skeppskyrkogård.[källa behövs]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Skyddade områden, naturreservat, 18 december 2015, läs onlineläs online, läst: 20 januari 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Skyddade områden, naturreservat, 25 februari 2020, läs onlineläs online, läst: 25 februari 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Hallands Väderö. Länsstyrelsen i Skåne län. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besok-och-upptack/naturreservat/bastad/hallands-vadero.html. Läst 20 december 2009. 
  4. ^ ”Hallands Väderö”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/bastad/hallands-vadero.html. Läst 2 mars 2020. 
  5. ^ Torekov 44:1, Riksantikvarieämbetet.
  6. ^ [a b] ”Hallands Väderö - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/hallands-v%C3%A4der%C3%B6. Läst 5 februari 2023.  [inloggning kan krävas]
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100519061501/http://www.svenskgeografi.se/laen/skaane/11126-vinga-skaer.html. Läst 24 juli 2012. 
  8. ^ ”Hallands Väderö, Nationalencyklopedin”. http://ne.se/hallands-v%C3%A4der%C3%B6. Läst 20 december 2009. 
  9. ^ Glantz, Richard (9 januari 2006). ”Väderön med kristna övernattningar”. Helsingborgs Dagblad. http://www.hd.se/2006-01-09/vaderon-med-kristna-overnattningar. Läst 27 februari 2017. 
  10. ^ ”Väderötrafiken: Torekov - Hallands Väderö, ToR”. Arkiverad från originalet den 30 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090730194351/http://www.vaderotrafiken.se/index.php. Läst 20 december 2009. 
  11. ^ ”Väderötrafiken: Hallands Väderös Kafé”. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2009. https://web.archive.org/web/20090831223858/http://www.vaderotrafiken.se/cafe.php. Läst 20 december 2009. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ekstam, Urban; Forshed, Nils (2010). Hallands Väderö : naturen och historien. Västra Karup: Torekovs församling, Svenska kyrkan. Libris 12091154. ISBN 9789163375873 
  • Elmberg, Erica; Svensson, Sven-Erik (2000). Hallands Väderö. Ängelholm: Skåneförl. Libris 7768063. ISBN 91-87976-12-9 
  • Erikson, Johan (1920). Hallands Väderö : Hovs hallar. Stockholm: Björck & Börjesson. Libris 1651496 
  • Fries, Carl (1947). Svensk kust: några naturbilder (2. uppl.). Stockholm: Svensk litteratur. sid. 134-143. Libris 473391 
  • Isacson, Claes-Göran (1993). Hallands Väderö och jakten på ön. Göteborg: Isacson International AB. Libris 7449596. ISBN 91-630-1989-2 
  • Lannér, Jan (1996). Hallands Väderö : mulens, yxans och lövsnappens landskap : hur människan nyttjat och format skogen och träden från 4200 f.kr. till 1915. Alnarp: Sveriges lantbruksuniv. Libris 2364034 
  • Malmberg, Gert; Sveningson Ulf (1999). Fyrar: från Falsterbo till Færder. Partille: Warne. sid. 44-45. Libris 7757818. ISBN 9186424890 
  • Renck, Olle (1993). Torekovbornas Väderötrafik. Malmö: Stenvall. Libris 7630214. ISBN 91-7266-126-7 
  • Spår av människor på Väderön. Torekovs miljövårdsförenings årsskrift, 99-2142764-4 ; 1988. Torekov: Torekovs miljövårdsfören. 1988. Libris 2048241 
  • Säfstrand, Caroline (2014). Om du bara visste. Stockholm: Massolit. Libris 14731002. ISBN 9789187135606 
  • Thunman, Dan (2000). Sveriges fyrplatser: en bebyggelsehistorisk dokumentation av f.d. bemannade fyrplatser anlagda under Lotsverkets tid. Norrköping: Sjöfartsverket. sid. 200-201. Libris 8380547. ISBN 9186502190 
  • Vallin, Hervid (1977[1967]). Besök på Hallands Väderö (2., omarb. uppl., 2. tr). Stockholm: Sv. natur. Libris 377238 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]