Hallands län
- För andra betydelser av Halland och Hallands län, se Halland (olika betydelser).
| Hallands län | ||
| Län | ||
|
||
| Land |  Sverige |
|
|---|---|---|
| Landskap | Halland Västergötland Småland | |
| Residensstad | Halmstad | |
| Area | Rankad 19:e | |
| - Totalt | 5 454 km² | |
| Folkmängd | Rankad 7:e | |
| - Totalt | 304 181 (2013-03-31)[1] | |
| Befolkningstäthet | ||
| - Totalt | 55,8 invånare/km² | |
| Inrättat | 1719 | |
| Landsting | Hallands läns landsting | |
| Landshövding | Lars-Erik Lövdén | |
| Länsbokstav | N | |
| Länskod | 13 | |
 |
||
Hallands län är ett västsvenskt kustlän i Götaland, med gränser till Västra Götalands län, Kronobergs län, Jönköpings län och Skåne län. Residensstad är Halmstad.
Hallands läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.
Innehåll |
Geografi [redigera]
Landskapet Halland samt delar av Västergötland och Småland ingår i detta län.
Större delen av befolkningen bor i kustområdet, som till största delen är jordbruksbygd, medan inlandet är skogsbygd. Norra delen fungerar i allt större utsträckning som förortsområde till Göteborg. Detta gäller framförallt Kungsbacka kommun men även vissa delar av Varbergs kommun.
Tätorter [redigera]
De största tätorterna i länet enligt SCB 2010:
| # | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Halmstad | 58 577 |
| 2 | Varberg | 27 602 |
| 3 | Falkenberg | 20 035 |
| 4 | Kungsbacka | 19 057 |
| 5 | Onsala | 11 951 |
Residensstaden är i fet stil
Demografi [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Hallands län 1970–2012 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1970 | 200 055 | |||
| 1975 | 219 780 | |||
| 1980 | 230 924 | |||
| 1985 | 240 063 | |||
| 1990 | 254 725 | |||
| 1995 | 269 338 | |||
| 2000 | 275 004 | |||
| 2005 | 285 868 | |||
| 2010 | 299 484 | |||
| 2012 | 304 116 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.
|
||||
Länsvapnet [redigera]
Blasonering: I blått fält ett upprest lejon av silver med röd beväring, därest dylik skall komma till användning.
Länsstyrelsen använde Hallands landskapsvapen eftersom de båda enheterna geografiskt överensstämde, och detta bruk stadfästes 1941. Att sedan 1970-talet betydande delar av Västergötland och Småland tillhör länet har inte föranlett någon ändring. Som ett kuriosum kan nämnas att Västergötlands vapen pryder kyrktornets fyra sidor i Grimmared, påminnande församlingsborna om att de trots länsförändringen ändå är västgötar.
Administrativ historik [redigera]
Provinsen Halland blev svensk på 30 år i samband med freden i Brömsebro 1645. Från freden i Roskilde 1658 blev provinsen varaktigt svensk.
Då den nya länsorganisationen i Sverige infördes i Regeringsformen redan 1634, har Halland aldrig administrerats på samma sätt som de äldre svenska landskapen. Till och med 1970 var länets och landskapets gränser identiska.
Till en början styrdes den nya provinsen av en guvernör. 1658 utnämndes den första landshövdingen, enligt 1634 års regeringsform. Mellan 1658 och 1719, men med några års undantag, fanns ett eller ett par olika generalguvernement med överhöghet över de nya provinserna. 1683 infördes svensk lag. I 1719 års Regeringsform avskaffades förvaltningsformen guvernement och generalguvernemnt i den inrikes förvaltningen, Halland fick då en länsstyrelse och blev då län i full bemärkelse. Länet består fortfarande till största delen av landskapet Halland.
År 1971 tillfördes församlingarna Grimmared, Gunnarsjö, Karl Gustav och Kungsäter från dåvarande Älvsborgs län (Västergötland) (ingår i Varbergs kommun) samt Älvsered, likaså från Älvsborgs län (ingår i Falkenbergs kommun).
Samtidigt överfördes Lindome till dåvarande Göteborgs och Bohus län (ingår i Mölndals kommun, Västra Götalands län) och Östra Karup till dåvarande Kristianstads län (ingår i Båstads kommun, Skåne län).
År 1974 tillfördes församlingarna Femsjö, Färgaryd, Jälluntofta, Långaryd och Södra Unnaryd i landskapet Småland från Jönköpings län. Dessa bildar tillsammans med Drängsereds, Kinnareds och Torups församlingar Hylte kommun som är länets enda inlandskommun.
Ekonomi [redigera]
 |
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2010-05) |
Energiförsörjning [redigera]
Halland förbrukade 2004 omkring 14 500 GWh. Industrin använde 48 % av energin, 30 % gick till bostäder, lokaler och jordbruket, medan 22% användes av transportsektorn.
I länet produceras omkring 1 200 GWh elenergi från vattenkraft, vindkraft, kraftvärmeverk och industriell mottryckskraft. Dessutom produceras cirka 25 000 GWh el från kärnkraft, i Ringhals kärnkraftverk i Varbergs kommun. Omkring 700 GWh fjärrvärme produceras i länet. Biogasproduktionen är på 39 GWh, det finns 16 500 m²solvärmeanlägningar som ger 5 GWh. [2]
Politik [redigera]
Politiska majoriteter i Hallands län [redigera]
|
|
Infrastruktur [redigera]
Hallands län har god infrastruktur. E6/E20 utgör länets trafikstomme, motorvägen löper igenom länet vid kusten från Skåne upp till Göteborg.
Däremot har utbyggnaden av Västkustbanan gått i "långbänk". Järnvägen är idag utbyggd med dubbelspår från Göteborg till Varberg och dessutom rätad på flera ställen men från Varberg löper den genom Apelviken och Hästhagabergen i ett kurvigt avsnitt med flera plankorsningar. Strax söder om Varberg tar dubbelspåret åter vid och på sträckan som löper längs med motorväg E6/E20 sattes i juli 1993 svenskt fartrekord på räls med 273 km/h. Söndagen den 15 juni 2008 öppnades det nya dubbelspåret förbi Falkenberg i en ny sträckning öster om centralorten och samtidigt invigdes den nya stationen, belägen väster om motorväg E6/E20, 2 km från Stortorget i centrum. Banan går här över Ätran på en ny bro och passerar Tröingeberg och Skrea backe genom två tunnlar, 1150 respektive 550 meter långa. Det tidigare spåret har rivits upp från stationen och söderut, medan man från norr kommer att ge spåret en ny sträckning för godstrafik till det tidigare stationsområdet. Den nya infarten till Halmstad byggdes klar 1985 öster om den tidigare. Härifrån går dubbelspåret söderut i ett nytt och västligare läge förbi Laholm. Strax norr om Båstad tar den gamla, kurviga och branta sträckningen över Hallandsåsen vid i väntan på färdigställandet av den påbörjade tunneln.
Kollektivtrafiken hanteras av Hallandstrafiken, som dock Kungsbacka kommun inte är med i. Ansvaret för tågtrafiken på Västkustbanan är överlåten på Öresundståg, samtidigt som SJ kör egna tåg på banan. Det finns även tåg mot Nässjö och Borås.
Länets enda flygplats är Halmstads flygplats. Strax utanför länet finns Göteborg-Landvetter flygplats och Ängelholms flygplats. För utrikesresor från Halland används oftast Köpenhamns flygplats.
Utbildning [redigera]
Högskolan i Halmstad, som startade i början av 1970-talet, har 7 000 studerande. Högskolefilialen i Varberg, Campus Varberg, har efter utbyggnad 2008 plats för cirka 1 500 studerande.
Kultur och nöje [redigera]
Se Halland
Musikgrupper [redigera]
Se även [redigera]
- Lista över landshövdingar i Hallands län
- Lista över naturreservat i Hallands län
- Lista över sekundära länsvägar i Hallands län
- Lista över byggnadsminnen i Hallands län
- Västnytt - Regionalnyheter
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013 och befolkningsförändringar 1 januari - 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. 13 maj 2013. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
- ^ Länsstyrelsen i Hallands län, meddelande 29006/18: Energiläget i Halland
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Hallands län.
- n.lst.se - Länsstyrelsen Halland
- hallandsbibliografin.se - Hallandsbibliografin
- halland.just.nu - Hallands län
- hallandia.se - Sida om Halland
- Regionfakta.com - Fakta och perspektiv om Hallands län
|
|||||||||||
|
|||||||||||
