Hallands regemente

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 56°41.371′N 12°51.699′Ö / 56.689517°N 12.861650°Ö / 56.689517; 12.861650

Hallands regemente
(I 16, I 16/Fo 31)
Hallandsgruppen vapen.svg
Regementets vapen 1994-2000
Datum 1624–1713, 1713–2000
Land  Sverige
Lojalitet Krigsmakten (1624-1974)
Försvarsmakten (1974-2000)
Försvarsgren Armén
Typ Infanteri
Storlek Regemente
Ingående delar Hallandsbrigaden (1949-1958)
Västkustbrigaden (1949-1964)
Hallandsbrigaden (1964-2000)
Del av Milo V (1942-1993)
Milo S (1993-2000)
Förläggningsort Halmstad
Motto Posse est velle ("Att vilja är att kunna")
Färger Svart och gult (–1952)
         
Blått och vitt (1952–2000)
         
Marsch "Friedrich-Wilhelm-marsch" (Winter)[1]
Segernamn Lützen (1632)
Leipzig (1642)
Lund (1676)
Gadebusch (1712)
Regementets vapen 1914-1994.
Sjukhuset vid Hallands regemente, 1920.
Regementets fana 1858–1952
Regementets fana 1952–1994

Hallands regemente, I 16 och I 16/Fo 31, före 1902 Västgöta-Dals regemente var ett svenskt infanteriförband inom Försvarsmakten som verkade i olika former mellan åren 1624 och 2000. Förbandet var från 1906 förlagt inom Halmstads garnison i Halmstad i Hallands län.[2][3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Regementet har sitt ursprung i de fänikor som sattes upp på 1500-talet i Västergötland och Dalsland. År 1615 organiserades dessa enheter till Västergötlands storregemente av Gustav II Adolf. Västergötlands storregemente bestod av tre fältregementen där Västgöta-Dals regemente utgjorde en. Någon gång mellan 1621 och 1624 splittrades storregementet permanent till tre mindre regementen där Västgöta-Dals regemente var ett. Västgöta-Dals regemente bildades 1624 och vapenövades från 1685-1863 på Nygårdsängen och från 1863 på Grunnebohed, båda i trakten av Vänersborg, där man även hade en expedition. Västgöta-Dals regemente var ett av de ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som nämns i 1634 års regeringsform. Regementets första befälhavare var Wilhelm von Salzburg.[4]

Regementet deltog i slaget vid Gadebusch, vilket man även fått tilldelat som segernamn. Efter Gadebusch marscherade den svenska hären västerut, vilken bland annat bestod av Västgöta-Dals regemente. Då både förplägnad och ammunition sinade tvingades Magnus Stenbock med sin kvarvarande armé att kapitulera den 6 maj 1713 vid Tönnigen i norra Tyskland, något som kom att kallas för Stenbocks kapitulation vid Tönnigen. Kapitulationen resulterade i att flera svenska regementen upplöstes och hamnade i dansk fångenskap, där bland annat hela Västgöta-Dals regemente. Regementet återuppsattes senare samma år i Sverige igen.[2]

I och med indelningsverkets upphörande genom 1901 års härordning, beslutades att Västgöta-Dals regemente 1902 skulle påbörja att lämna sina rotar och flytta till Halland. Med att regementet flyttade från Västergötland till Halland, kom namnet att ändras den 1 januari 1902 till Hallands regemente (I 16). Vid samma tid omlokaliserades den ena av regementets bataljoner till Skedalahed, sju km öster om Halmstad, där tidigare Hallands bataljon (I 28) övats.[5] År 1906 övergavs regementets gamla mötesplats på Grunnebo hed, då hela regementet flyttade in i de nybyggda kaserner i Halmstad den 1 oktober. Den 4 maj 1907 högtidlighölls inflyttningen genom en ceremoni.[6]

Fast regementet sedan år 1906 låg i landskapet Halland, behöll man landskapet Västergötlands färger (svart och gult) under en längre tid. I juni 1952 tilldelades regementet en ny fana, och regementet fick med det Hallands färger (blått och vitt).[5]

I samband med den så kallade OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret mellan åren 1973 och 1975, kom Hallands regemente att slås samman med Hallands försvarsområde (Fo 31). Och organiserades från och med den 1 juli 1975 som ett försvarsområdesregemente, med förbandsbeteckningen I 16/Fo 31.[4]

År 1994 avskildes regementets brigad, och blev från 1 juli samma år ett kaderorganiserat krigsförband inom Södra militärområdet (Milo S), under namnet Hallandsbrigaden (IB 16). Vid samma tidpunkt omlokaliserades Göta luftvärnskår (Lv 6) från Göteborg till Halmstads garnison. Regementet och brigaden avvecklades den 30 juni 2000 genom försvarsbeslutet 2000 och kasernerna övertogs av Luftvärnsregementet (Lv 6).

Brigader[redigera | redigera wikitext]

Regementet kom genom försvarsbeslutet 1942 att organisera två stycken fältregementen som genom försvarsbeslutet 1948 kom att omorganiseras till infanteribrigader.[7]

Hallandsbrigaden[redigera | redigera wikitext]

Hallandsbrigaden (IB 16) bildades 1949 genom att fältregementet Hallands regemente (I 16) omorganiserades till brigad. Brigaden kom att bli Hallands regementes sekundära brigad och kom endast att organiseras efter förbandstypen IB 49 innan den avvecklades 1958 i samband med försvarsbeslutet 1958.[8]

Västkustbrigaden[redigera | redigera wikitext]

Västkustbrigaden (IB 46) bildades 1949 genom att fältregementet Varbergs regemente (I 46) omorganiserades till brigad. Brigaden kom att bli Hallands regementes huvudbrigad och kom att organiseras efter förbandstyperna IB 49, IB 59, IB 66 och IB 77 och delvis IB 2000. 1963 övertogs namnet Hallandsbrigaden från sin avvecklade systerbrigad. 1994 kom Hallandsbrigaden (IB 46) att avskiljas från regementet och blev från 1 juli samma år ett kaderorganiserat krigsförband inom Södra militärområdet (Milo S), med den nya beteckningen IB 16. Brigaden avvecklades den 30 juni 2000 i samband med försvarsbeslutet 2000.[8]

Regementschefer[redigera | redigera wikitext]

Regementschefer och Brigadchefer:[9]

Regementschef Västgöta-dalsregemente[redigera | redigera wikitext]

  • 10 mars 1624 - Övlt Welham von Salzburg (tf chef)
  • 1625-1632 - Göran Cunnighame (den förste med titeln regementschef)
  • 1632-1651 - Nils Kagg
  • 1651-1657 - Johan Stake
  • 1657-1660 - Gustaf Oxenstierna
  • 1660-1680 - Vilhelm Jernsköld
  • 1680-1691 - David Macklier
  • 1691-1705 - Johan Fägerskiöld
  • 1705-1716 - Georg Reinhold Patkull
  • 1716-1732 - Libert Rosenstierna
  • 1732-1735 - Johan Fredrik Didron
  • 1735-1745 - Karl Ollonberg
  • 1745-1749 - Karl Lillie
  • 1749-1766 - Erik Lybecker
  • 1766-1769 - Ulrik Scheffer
  • 1769-1769 - Klaes Kristoffer Ekeblad
  • 1769-1770 - Karl Gustav Strömschiöld
  • 1770-1773 - Joen Filip Klingspor
  • 1773-1779 - Abraham Daniel Schönström
  • 1779-1785 - Fredrik Posse
  • 1785-1793 - Gustav Cronhielm
  • 1793-1796 - Gustav Lewenhaupt
  • 1796-1811 - Karl Bunge
  • 1811-1816 - Carl Axel Löwenhielm
  • 1816-1817 - Gustav Fredrik Vilhelm Gyllenram
  • 1817-1838 - Wilhelm Albrecht Dorchimont
  • 1838-1847 - Axel Vilhelm Ehrengranat
  • 1847-1853 - Polykarpus Erik Cronhielm
  • 1853-1864 - Klaes Samuel Sandels
  • 1864-1871 - Lage Evald Posse
  • 1871-1882 - Eggert Elers
  • 1882-1890 - Otto Taube
  • 1890-1890 - Pontus Henrik Vilhelm Reuterswärd
  • 1890-1894 - Karl Oskar Unaeus
  • 1894-1902 - Otto Vilhelm Löwenborg

Regementschef Hallands regemente I 16/Fo 31[redigera | redigera wikitext]

  • 1902-1909 - Karl Vilhelm Emanuel Ankarcrona
  • 1909-1917 - Emil Mörcke
  • 1917-1926 - Peter Hegardt
  • 1926-1932 - R Geijer
  • 1932-1937 - G Bratt
  • 1937-1938 - A Gyllenkrook
  • 1938-1940 - Nils Bildt
  • 1941-1944 - I Lindqvist
  • 1944-1947 - H Wrede
  • 1947-1951 - M Hedenlund
  • 1951-1954 - P Lande
  • 1954-1957 - C Klingenstierna
  • 1957-1959 - A Mohlin
  • 1959-1960 - T Olihn
  • 1960-1968 - N Juhlin
  • 1968-1976 - Lage Wernstedt
  • 1976-1980 - C-G Tiselius
  • 1980-1983 - G Malmström
  • 1983-1988 - R Morell
  • 1988-1993 - G Wetterlundh
  • 1993-1995 - P Källström
  • 1995-1996 - P Jonsson
  • 1996-1998 - Mats Welff
  • 1998-2000 - Arne Hedman

Brigadchef IB 46/IB 16[redigera | redigera wikitext]

  • 1954-1957 - C Klingenstierna
  • 1957-1959 - A Mohlin
  • 1959-1961 - S Andrae
  • 1961-1965 - B Hultgren
  • 1965-1967 - T Nordin
  • 1967-1969 - J Crafoord
  • 1969-1972 - B Selander
  • 1972-1983 - A Månsson
  • 1983-1986 - Y Johansson
  • 1986-1988 - P Källström
  • 1988-1993 - G Lindqvist
  • 1993-1995 - Paul Degerlund
  • 1995-1998 - Johan Ryden
  • 1999-2000 - Anders Emanuelsson

Fälttåg[redigera | redigera wikitext]

Organisation[redigera | redigera wikitext]

1685[10]
  • Livkompaniet (Överstens kompani)
  • Väne kompani (Majorens kompani)
  • Kållands kompani
  • Kullings kompani
  • Valbo kompani (Överstelöjtnantens kompani)
  • Vedbo kompani
  • Tössbo kompani
  • Sundals kompani

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Västgöta-Dals regemente 1624 1713-05-06
Västgöta-Dals regemente 1713 1901-12-31
Hallands regemente 1902-01-01 2000-06-30
Beteckningar
I 16 1816 1975-06-30
I 16/Fo 31 1975-07-01 2000-06-30
Mötesplatser, förläggningsorter och övningsfält
Nygårdsängen (M) 1685 1863-05-04
Grunnebo hed (M) 1863-05-05 1906-09-30
Skedalahed (M) 1903-07-01 1906-09-30
Halmstads garnison (F) 1906-10-01 2000-06-30
Ringenäs skjutfält (Ö) 1905 2000-06-30
Nyårsåsens skjutfält (Ö) 1905 2000-06-30
Mästocka skjutfält (Ö) 1984 2000-06-30

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: 91:an Karlsson

Rudolf Petersson, skapare av serien En beväringsmans upplevelser och äventyr (numera 91:an), gjorde värnplikten vid Hallands regemente som är förebilden för Klackamo Hed, där 91:an, 87:an och de andra i serien 91:an gör lumpen.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu: marscher antagna av svenska militära förband, skolor och staber samt igenkännings-, tjänstgörings- och exercissignaler ([Ny uppl.]). Stockholm: Militärmusiksamfundet med Svenskt marscharkiv. sid. 202. Libris 10413065. ISBN 978-91-631-8699-8 
  2. ^ [a b] Kjellander (2003), s. 329
  3. ^ Kjellander (2003), s. 269
  4. ^ [a b] Braunstein (2003), s. 73
  5. ^ [a b] Braunstein (2003), s. 75
  6. ^ Holmberg (1993), s. 13
  7. ^ brigadmuseum
  8. ^ [a b] Braunstein (2003), s. 322
  9. ^ ”Mer om IB 16 historia” (PDF). Hallands Regementes och Hallandsbrigadens Kamratförening. I16.se. sid. 4-5. http://www.i16.se/Historia/HALLANDSBRIGADEN%20historia.pdf. Läst 7 november 2011. 
  10. ^ ”Historiesidan”. Hallands Regementes och Hallandsbrigadens Kamratförening. I16.se. http://www.i16.se/Historiessidan.htm. Läst 7 november 2011. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Berggren, Gustaf (1924). Kungl. Hallands regemente (Västgöta-Dals regemente) 1624-1924: minnesskrift utg. med anledning av regementets 300-åriga tillvaro. Halmstad: Meijel. Libris 8220647 
  • Hallands regemente och Hallandsbrigaden: biografiska uppgifter 1974-2000. Halmstad: Hallands regemente och Hallandsbrigadens kamratförening. 2003. Libris 10312179 
  • Kungl. Hallands regemente 1902-1974: biografiska uppgifter. Halmstad: Utg. 1974. Libris 115858 
  • Kungl. Hallands regemente 350 år.. Halmstad: [Hallands regemente]. 1974. Libris 3200855 
  • Kungl. Hallands regementes historia 1962-2000. Halmstad: Hallands regementes och Hallandsbrigadens kamratfören. 2004. Libris 9645492 
  • Kollberg, Ludvig (1995). ”Hallands regemente och femtioårsminnen från beredskapstiden.”. Föreningen Gamla Halmstads årsbok "1995(72),": sid. [222]-231. 1101-9239. ISSN 1101-9239.  Libris 2124641
  • Lilliehöök, Christer; Hägge, Eric; Berggren, Gustaf (1964). Kungl. Västgötadals regemente och Kungl. Hallands regemente 1624-1961: regementets historia med glimtar ur dess liv i fred och krig i helg och söcken. [Stockholm]. Libris 1178565 
  • Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2. uppl.). Örebro: Lindh. sid. 319-324. Libris 1549756. http://runeberg.org/mjantreg/ 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]