Halmstads BK

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”HBK” leder hit. För andra betydelser, se HBK (olika betydelser).
Halmstads BK
Halmstads BK 1955. Laget som vann Stora silvret, allsvenska säsongen 1954-1955.
Grundinformation
Grundad 6 mars 1914
Ort Sverige Halmstad, Sverige
Hemmaarena Örjans vall (15 500)
Nyckelpersoner
Ordförande Sverige Göran Johansson
Klubbchef Sverige Fredrik Andersson
Sportchef Sverige Mikael Kaller
Tränare Sverige Jan Jönsson
Ass. tränare Sverige Torbjörn Arvidsson
Matchställ
Kit left arm halmstad1314h.png
Lagfärger
Kit body halmstad1314h.png
Lagfärger
Kit right arm halmstad1314h.png
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Hemmaställ
Kit left arm halmstad1314a.png
Lagfärger
Kit body halmstad1314a.png
Lagfärger
Kit right arm halmstad1314a.png
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Bortaställ
Meriter
Svenska mästare 4 1976, 1979, 1997, 2000
Svenska cupen 1 1995
Distrikstmästerskap 28
Övrigt
Supporterklubb(ar) Bollklubben Support, Kvastarna, Blue Madness 07
Webbplats www.hbk.se

Halmstads BK, HBK, Bollklubben eller bara Klubben är en fotbollsförening i Halmstad. HBK bildades den 7 februari 1914 och beviljades inträde i Riksidrottsförbundet 6 mars samma år, vilket senare datum räknas som HBK:s födelsedag. [1] Debuten i allsvenskan skedde den 30 juli 1933Örjans vall i en match mot AIK, som slutade 2-2 inför 10 411 åskådare.

Den första allsvenska derbymatchen för Bollklubben spelades mot IS Halmia, som hade gått upp i allsvenskan året innan, 1932. Matchen slutade 0-0.

Halmstads BK är den ledande fotbollsklubben i Halland och har vunnit SM-guld fyra gånger (1976, 1979, 1997 och 2000) samt Svenska cupen 1995.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Grundandet[redigera | redigera wikitext]

Charles Teodor Hansson i en av de första uniformerna.

"Av flera orsaker kände vi oss aldrig hemma i IFK. Än det ena och än det andra gjorde, att vi tyckte oss vara styvmoderligt behandlade av höga vederbörande. Att det under sådana förhållanden icke skulle behövas mycket för att vi skulle ställa till med en liten revolution, är ganska lättförklarligt. Och så kom droppen som gjorde att bägaren rann över. När vi - 2:dra lagets spelare - en gång begärde fotbollströjor, svarade man oss helt enkelt, att föreningen inte ville kosta på sig en sådan utgift. Ville vi ha tröjor kunde vi skaffa oss sådana själva eller mycket väl spela i vanliga skjortor. Vi skaffade oss tröjor! Men inte sådana, som buro IFK:s färger, utan de, som nu föras av Halmstads Bollklubb, den välkända blå tröjan och de svarta byxorna.

Vi handlade raskt. Vikings styrelse sammankallade "vikingarna" till ett möte på hotell "Lugnet", som på den tiden var beläget vid Stora Torg, över Lantmannabankens nuvarande lokaler. Vi voro inte många, men tillräckligt många i alla fall för att fatta det betydelsefulla beslutet att söka inträde i Riksförbundet.

Det dröjde en tid innan det officiella meddelandet på att vi vunnit inträde i Riksförbundet anlände. Den 6 mars 1914 kom så detta meddelande - och denna dag räknar vi som Bollklubbens födelsedag. Kanske gjorde vi fel häri, kanske skulle den dagen, då vi höllo det första sammanträdet räknas som födelsedagen - men för oss betydde den 6 mars nästan mera än den första sammanträdesdagen. Den 6 mars - den dagen betydde för oss att vi voro likställda med övriga föreningar i staden och nu vi på allvar kunde taga upp kampen mot dem, den dagen betydde för oss att i och med vi vunnit inträde i Riksförbundet, förpliktigade detta oss att sätta in alla våra krafter på att föra fram »H. B. K.» från det obemärkta skymundan till något som alla kunde se och alla lära känna. Den 6 mars stod för oss som det första officiella erkännandet att vi hade något att kämpa för och ett mål att vinna."

Orden ovan är Axel Winbergs, HBK:s första ordförande.

Tidiga år[redigera | redigera wikitext]

1914 spelade HBK sin första säsong, då i Pokalserien, en lokal turnering där de mötte lag såsom IS Halmia och IFK Halmstad; HBK kom sist i tabellen med två poäng. Det året blev [Friidrott] en del av föreningen. 1917 lyckades laget besegra Halmstads Kamraterna två gånger och hamnade på andra plats, tätt efter IS Halmia. 1919 vann laget för första gången över IS Halmia, och Halmstads BK:s spelare Gustav "Pytt" Söderholm blev då den som gjorde flest mål under hela säsongen. Samma år blev simning en del av föreningen.

1920 vann klubben sin allra första distriktsmästerskaps-titel genom att besegra Falkenbergs FF med 4-0 i finalen. Samma år blev boxning introducerat och en del av föreningen. 1921 vann klubben återigen mästerskapet, denna gång genom att besegra IS Halmia. Samma år van de även Hallandspostens pokal, efter att besegrat Halmstads IF med 5-0. En kvinnosektion blev tillagd till friidrotts-delen av klubben.

Halmstads BK vann Bernhard Aronssons vandringspris efter att besegrat IS Halmia 1922; klubben vann även en rad andra turneringar i Jönköping, Malmö och Ängelholm, dock vann Varberg distriktsmästerskapet det året. Genom att vinna Hallandsserien lyckades klubben nå Sydsvenskan 1923, vilket ledde till en tredjeplats 1924, tätt efter Varbergs GIF och Malmö FF. Ett internationellt samarbete gjorde det möjligt för Halmstads BK att möta laget FC Rudolfshügel från Österrike och det Danska laget B 03.

1925 vann klubben återigen distriktsmästerskapet och kom på andraplats i Sydsvenskan. Halmstads BK lyckades vinna Sydsvenskan 1926 och fick kvalificera sig i ett antal matcher mot IF Elfsborg för att nå Allsvenskan, men IF Elfsborg gick som segrare och vann med 2–1 efter tre matcher. Klubben kom endast på tredjeplats 1927, och en stor mängd skador resulterade i att klubben fick använda sig av 32 olika spelare den säsongen. 1928 gick Halmstads BK med i den nystartade serien Division 2 Söder; klubben anställde då också en amatörtränare vid namn Henning Helgesson. Örjans Vall kom endast på en andraplats i röstningen om Sveriges bästa fotbollsarenor, detta på grund av bristen på varma duschar. 1929 firade Halmstads BK 15-årsjubileum med att spela matcher mot SpVgg Sülz från Tyskland; 1600 personer beskådade matchen i ösande regn och SpVgg Sülz vann med 5–2.

En tidslinje över Halmstads BK genom åren. De olika nyanserna av grått representerar ligans divisioner.

Division II och uppåt[redigera | redigera wikitext]

Halmstads BK startade nästa årtionde med att hamna på 4:e plats i Division II södra.

Säsongen 1931, som blev försenad på grund av tung snö, hamnade klubben på fjärde plats ännu en gång. IS Halmia vann ligan 1932 och med hjälp av den lokala tidningen, Hallandsposten, startade de en kampanj där de försökte få de bättre spelarna i Halmstads BK att istället gå med i IS Halmia. Kampanjen blev ett misslyckande och Halmstads BK besegrade samma år IS Halmia i en välgörenhetsmatch för stadens arbetslösa.

Simmarna lämnade Halmstads BK och grundade istället SK Laxen.

Under tiden då laget var lett av Gunnar Olsson lyckades klubben ta sig till högstadivisionen. 1933 spelade de för första gången i klubbens historia i Fotbollsallsvenskan. Helt oväntat slutade debutsäsongen på en fjärde plats i tabellen, och de vann därmed brons. Året efter lyckades klubben inte uppnå samma resultat som året innan, och slutade på en nionde plats. Detta år blev även handboll en del av klubben.

Halmstads BK lämnade 1936 den högsta ligan, efter att slutat säsongen näst sist. De hade haft chansen att stanna kvar i den högsta ligan om de hade vunnit den sista matchen mot IK Sleipner, men de förlorade med 2-4.

Den tidigare professionella fotbollsspelaren ifrån England, Harry Bruce, blev den allra första icke-svenske lagledaren. 1938 var ett mellanår för klubben, då de slutade säsongen på en sjätte plats. Det engelska fotbollslaget Sheffield United spelade en vänskapsmatch mot Halmstads BK, som det förstnämnde laget gick segrande ur med 5-2. 1939 firade klubben 25-årsjubileum och vann Division 2, men IFK Göteborg visade sig vara det starkaste laget i kvalificeringsmatchen som de vann med 1-5.

Stora Silvret och nedflyttning[redigera | redigera wikitext]

HBK var en jojoklubb och gick upp och ner från Allsvenskan ofta. Som nykomling säsongen 1954/55 slutade man tvåa, efter Djurgårdens IF och tog det stora silvret. HBK spelade i Allsvenskan decenniet ut och flyttades ner till division 2 inför säsongen 1960. Många hoppades att HBK snabbt skulle ta sig tillbaka till finrummet. Denna väntan skulle dock bli lång. 1964 vann man serien men lyckades inte i det efterkommande kvalet till Allsvenskan. Året efter så var mörkret än större och man spelade för första gången, sedan nationella seriespelet infördes, i tredjedivisionen. Där skulle man förbli i tre säsonger. Med två raka andraplatser så vann man 1968 Division 3 Sydvästra Götaland och var åter tillbaka i rikets andra division. 1969 slutade man på en fjärdeplats, sex poäng efter vinnande Hälsingborgs IF. 1971 så vann man serien och kom tvåa i kvalspelet. Detta innebar att HBK efter 13 år åter kunde kalla sig allsvenskar. Sejouren blev ett-årig i Allsvenskan, så också den efterkommande säsongen i division 2. 1974 var man åter upp i finrummet och skulle där stanna i 14 säsonger.

De första guldåren[redigera | redigera wikitext]

Efter att 1975 varit ytterst nära att åka ur vann klubben, under nye tränaren Roy Hodgson, som Stig Nilsson hade värvat till klubben, 1976 helt otippat sitt första SM-guld. En av de bästa spelarna i laget var den före detta landslagsspelaren Hans Selander som man värvade från Sirius. Rutger Backe gjorde 21 mål och vann skytteligan. 1977 följde spel i Europacupen för mästarlag där man åkte ut mot FC Dynamo Dresden.

1979 tog HBK sitt andra SM-guld genom att ta 36 poäng och de vann allsvenskan med en poäng. I laget spelade bland andra Rutger Backe, Hans Selander, Olle Sjödahl och Mats Jingblad. I Europacupen åkte man ut direkt mot danska Esbjerg fB.

80-talet - Upp och ner från Allsvenskan[redigera | redigera wikitext]

Efter ett antal mittenplaceringar åkte Halmstad 1987 ur allsvenskan. Med Stuart Baxter som ny tränare tog man sig dock via serievinst omgående tillbaka till allsvenskan året därpå.

90-talet - Framgångar[redigera | redigera wikitext]

1991 åkte HBK via spel i kvalsvenskan ur allsvenskan igen. Stuart Baxter flyttade till Japan och ersattes av Mats Jingblad.

Halmstad återkom till allsvenskan 1993, efter spel i diverse högre serier i det virrvarr som seriesystemet var under dessa år. Denna gången kom man för att stanna. Henrik Bertilsson vann skytteligan. Halmstads-spelaren Niclas Alexandersson debuterade i landslaget. 1995 vann HBK Svenska Cupen efter final mot AIK. I Cupvinnarcupen 1995/1996 åkte man ut mot Parma AC trots att man vann den första matchen med 3-0.

Framgångarna skulle fortsätta att komma med tränaren Tom Prahl, som tillträdde 1996. Prahl tog HBK 1997 till SM-guld för tredje gången och bröt därmed IFK Göteborgs dominans i allsvenskan. Mats Lilienberg vann även skytteligan med 14 mål. En annan stor profil i laget var Fredrik Ljungberg som 1998 debuterade i landslaget innan han lämnade HBK för spel i den engelska storklubben Arsenal FC.

1998 kvalade man till UEFA Champions League men åkte ut mot FC Liteks Lovech redan i första kvalomgången. 1998 spelade man final i UEFA Intertoto Cup mot SC Bastia, förlust med 2-1 totalt. Bortalaget vann båda matcherna med 1-0. Detta innebar att det blev förlängning där Bastia gjorde mål och på så sätt avgjorde matchen.

2000-talet[redigera | redigera wikitext]

2000 blev man för fjärde gången svenska mästare, med spelare som Håkan Svensson, Petter Hansson och Stefan Selakovic i laget. Halmstad lyckades dock inte heller den här gången kvalificera sig för UEFA Champions League då man åkte ut mot belgiska Anderlecht i tredje kvalomgången. I UEFA-cupen vann man över bland annat Benfica innan man åkte ut mot TSV 1860 München. Efter klubbens fjärde SM-guld lämnade den legendariska ledaren Stig Nilsson klubben efter att ha drabbats av en stroke på guldfesten. Bengt Sjöholm, tidigare spelare i klubben, tog över som ordförande.

Tom Prahl lämnade HBK efter en 7:e plats säsongen 2001. Jonas Thern tillträdde som huvudtränare. Efter en mycket svag inledning på säsongen 2002 köpte klubben under sommaren in spelare som Pascal Simpson, Magnus Svensson och Tomas Žvirgždauskas. Man räddade kontraktet och slutade på en 6:e plats.

Jonas Thern hoppade av redan efter två år och istället tog Janne Andersson, som tidigare varit assisterande tränare i klubben, över. Klubben blev 2:a i allsvenskan efter att ha lett inför den sista omgången. Guldet gick förlorat då Halmstad spelade 1-1 hemma mot IFK Göteborg. Markus Rosenberg, inlånad från Malmö FF, vann allsvenska skytteligan med 14 mål. Andra spelare som utmärkte sig är Sharbel Touma och Dusan Djuric som båda var viktiga spelare i mittfältet. I anfallet spelade Rosenberg tillsammans med Yaw Preko.

I allsvenskan 2005 hade laget svårt att göra samma insats som under 2004 och såg under en period ut att bli inblandat i bottenstriden. Efter en svag sommar fick man under hösten bättre fart på spelet och hamnade i mitten av tabellen. Halmstads värvning från Island, Gunnar Heidar Thorvaldsson, blir hela Allsvenskans skyttekung. HBK gjorde dock succé när man på hösten, som enda svenska lag, lyckades kvalificera sig till Uefacupens gruppspel. Laget slog ut UEFA-cupens fjolårsfinalister Sporting Lissabon. I gruppspelet fick Halmstad spela sina matcher i Göteborg och mötte på "hemmaplan" Hertha Berlin (0-1) och UC Sampdoria (1-3). Laget lyckades inte att knipa någon poäng då man inte heller på bortaplan lyckades ta poäng mot RC Lens (0-5) och Steaua Bukarest (0-3). Halmstads BK:s enda målskytt under gruppspelet blev Dusan Djuric.

2006 tog Arne Ekstrand över ordförandeposten efter Bengt Sjöholm, som hade svårt att kombinera sitt jobb som VD för Tylö Bastu med ordförandeskapet i klubben. En uttalad målsättning för den nya ordföranden är att lösa "Arenafrågan", för att långsiktigt säkerställa klubbens elitambitioner.

Halmstad öppnade inte Allsvenskan 2006 bra. Första målet gjordes så sent som i den 7:e omgången av Per "Texas" Johansson i en 1-0 seger över Örgryte. Halmstad låg i botten under hela säsongen och slutade på 11:e plats när säsongen var slut.

Det blev hemmavinst i premiären 2007 mot Helsingborgs IF och HBK fick självförtroende direkt. Under sommaren visade HBK upp bländande spel och slog bland aannat regerande mästarna Elfsborg med klara 3-0. I juli skrev Emra Tahirovic på för franska Lille OSC medan HBK värvade Sebastian Johansson från Turkiet. HBK ledde serien vid fem tillfällen och så sent som efter omgång 18. Matchen därefter mot Göteborg blev avgörande. Förlust 1-3, två utvisade spelare och en korsbandsskada på Magnus Bahne. Med kort varsel värvades målvakten David Loriya från Kazakstan, men under hans sju allsvenska matcher vann inte HBK en enda och slutade till slut sjua. Sista matchen på Olympia vann Helsingborgs IF med hela 9-0.

Innan säsongen 2008 ens hade börjat försvann Dusan Djuric till FC Zürich. För att förstärka anfallet värvades brasilianaren Anselmo som blev en lyckad satsning. Hans 15 mål innebar en andra plats i skytteligan. Under sommaren försvann både Martin Fribrock och Peter Larsson till Danmark. Som ersättare kom Michael Görlitz från Tyskland. Samtidigt avgick ordföranden Arne Ekstrand efter en konflikt[2] i styrelsen. Vice ordförande Birgitta Johansson tog över fram till årsmötet där Ingemar Broström valdes till ny ordförande.

Under sommaren 2009 tecknade Halmstads BK ett samarbetsavtal med den spanska klubben Espanyol[3]. I december 2009 fick Janne Andersson lämna HBK[4], efter att klubben återigen varit inblandat i nedflyttningsstriden och slutat på en 13:e plats.

2010-talet[redigera | redigera wikitext]

2010 Återigen en tuff säsong för HBK som inför sista omgången hade säkrat kontraktet och slutade till slut på en tolfte plats. Allsvenskan startade rekordtidigt - 14 mars - när det fortfarande var kallt och fanns snö runt Örjans vall och detta påverkade givetvis publiksiffrorna. En svag mittenperiod av serien med bara två segrar på elva matcher gjorde att HBK var inblandat i en strid om kvalplatsen nedåt. Tränaren Lars Jacobsson använde inte mindre än 26 spelare, rekord för föreningen, och hade inte mindre än nio debutanter. Många av dessa var unga och inte mindre än sju 90-talister fick spela allsvensk fotboll för HBK. 17-årige Kristoffer Thydell fick debutera och var den fjärde yngsta spelaren genom tiderna i HBK. Jonas Gudni Saevarsson var uttagen till Islands landslag medan Anel Raskaj och Kujtim Bala spelade inofficiella landskamper för Kosovo. Efter säsongen valde HBK att anställa spanjoren Josep Clotet Ruiz som ny tränare.

2011 startades med att HBK utlyste ett extrainsatt årsmöte där hela styrelsen böts ut. Ingemar Broström avgick och ny ordförande blev Hallandspostens före detta VD Göran Johansson. HBK värvade inför säsongen inte mindre än fem spanske spelare, varav tre på lån från Real Madrid. Den 29 maj 2011, efter förlusten mot Malmö FF i Svenska Cupen, bröt dock två av spanjorerna kontraktet med Halmstad, målvakten Nauzet Perez och mittfältaren Ivan Diaz. [5]
Efter att halva säsongen 2011 spelats och HBK isolerats i botten av den allsvenska tabellen med endast 7 poäng på 15 matcher, meddelade HBK:s styrelse den 5 juli 2011 att Josep Clotet Ruiz entledigats från rollen som huvudtränare. Ruiz ersattes av Jens Gustafsson, tidigare tränare för HBK:s u21-lag. Han fick börja med brakförlust, Tetteh Bangura gjorde 4 mål för sitt AIK vilket gav HBK en 0-4-förlust på Råsunda. [6] Lördagen 24 september stod det klart att HBK skulle spela i Superettan 2012. Detta säkrades efter 0-1 hemma mot Syrianska FC. Det innebar att 19 raka säsonger i allsvenskan var över. De spelade endast ihop 14 poäng på 30 matcher och hade bland annat en rad på 7 förlustmatcher i rad som sämst.

Säsongen 2012 gick i dur för Bollklubben då den avslutades med en kvalvinst över GIF Sundsvall, 6-4 totalt. Framträdande spelare under året var de två anfallarna Gudjon Baldvinsson och Mikael Boman, sammanlagt 29 mål i Superettan tillsammans med målvakten Karl-Johan Jonsson som efter säsongen flyttade till NEC Nijmegen för att fortsätta sin fotbollskarriär.

Säsongen som nykomlingar i Allsvenskan visade sig inte bli allt för enkelt. Trots en smakstart med kryss i de två inledande matcherna mot Malmö och regerande mästarna Elfsborg låg man sist efter 12 spelade omgångar. När man den 29 september på hemmaplan förlorade mot Djurgården med 4-1 såg det minst sagt krisigt ut. Med bara tre omgångar kvar såg HBK ut att ramla ur allsvenskan då man inte hade det allsvenska kontraktet i egna händer. HBK:s slutspurt var dock stark. Hemma mot Mjällby AIF var man totalt överlägsna men segermarginalen blev till sist bara ett straffmål signerat islänningen Kristinn Steindorsson. Sista matchen på Rambergsvallen mot Häcken vann man lite oväntat med 3-1. Detta gav HBK chansen att i sista hemmamatchen mot Brommapojkarna genom vinst säkra sig kvar i Allsvenskan, men kunde fortfarande ramla ur om Öster skulle vinna mot Djurgården samtidigt som HBK förlorade mot BP. HBK fick en rejäl kalldusch när Brommapojkarna nätade samtidigt som Öster tog ledningen i Växjö. Inte långt senare fick HBK straffspark dömt mot sig som HBK:s Stojan Lukic räddade, han var för övrigt en av de bästa spelarna under säsongen. Matchen slutade till sist 2-2 efter att HBK förgäves jagat segermålet. Kval väntade, vilket blev en repris mot ett revanschsuget Sundsvall. Sundsvall inledde starkt i båda mötena. På hemmaplan nätade man redan i andra minuten och på Örjans Vall gjorde man 0-1 redan första kvarten. I andra halvlekarna var dock HBK starkast; på Norrporten arena var det Baldvinsson som med ett läckert mål fixade slutresultatet 1-1 och inför en lyrisk hemmapublik på Örjans Vall var det säsongens meste HBK-målskytt Mikael Boman som på fyra magiska minuter sköt två mål och skaffade HBK en ledning som höll matchen ut och höll dem kvar i Allsvenskan.

HBK:s samtliga säsonger från 1921-22 och framåt.

Klubbåren i korthet[redigera | redigera wikitext]

  • 1914 - Klubben bildas 7 februari och beviljas 6 mars inträde i Riksidrottsförbundet.
  • 1926 - Kvalar för första gången till Fotbollsallsvenskan.
  • 1933 - Spelar för första gången i Fotbollsallsvenskan säsongen 1933-34. Sensationell debut med fjärdeplats och därmed bronsmedalj.
  • 1936 - Åker ur allsvenskan.
  • 1942 - Åter i allsvenskan.
  • 1946 - Åker ur allsvenskan.
  • 1947 - Ettårigt besök i allsvenskan, säsongen 1947-48.
  • 1954 - Åter i allsvenskan där man nu gör succé och tar stora silvret. Under denna allsvenska sejour är lagets särklassiga stjärna Sylve Bengtsson, en spelare vilken av många bedöms som klubbens genom tiderna främste.
  • 1959 - Åker ur allsvenskan.
  • 1965 - Åker ur Division II i fotboll.
  • 1969 - Är tillbaka i division II.
  • 1972 - Gör en ettårig sejour i allsvenskan, där man enbart lyckas göra 14 mål.
  • 1974 - Tillbaka i allsvenskan för den dittills längsta sejouren i klubbens historia.
  • 1976 - Som favoriter till nedflyttning från Allsvenskan så tar Klubben sitt första SM-tecken.
  • 1979 - Klubben tar sitt andra SM-tecken.
  • 1987 - Åker ur allsvenskan efter en sejour på 14 år.
  • 1989 - Tillbaka i allsvenskan för en treårig sejour.
  • 1991 - Åker ur allsvenskan
  • 1993 - Tillbaka i allsvenskan.
  • 1995 - Vinner sitt hittills enda guld i Svenska Cupen
  • 1997 - Tredje SM-guldet.
  • 2000 - Fjärde SM-guldet.
  • 2004 - Stort Silver.
  • 2005 - Kvalificerar sig för gruppspelet i UEFA-cupen som första svenska lag.
  • 2011 - Spelar sin 50:e allsvenska säsong och åker ur densamma.
  • 2012 - Tar sig åter upp i Allsvenskan efter totalt 6-4 mot Gif Sundsvall.
  • 2014 - Jubileumsåret firas med en tiondeplats i Allsvenskan.

Framgångar och titlar[redigera | redigera wikitext]

Inhemska framgångar[redigera | redigera wikitext]

Liga[redigera | redigera wikitext]

  • Hallandsserien (Nivå 3)
    • Vinnare (2): 1921/22, 1922/23

Cuper[redigera | redigera wikitext]

  • Svenska Cupen:
    • Vinnare (1): 1994/95
  • Distriktsmästarskap
    • Vinnare (28):

Europeiska framgångar[redigera | redigera wikitext]

Resultat i Europa[7][redigera | redigera wikitext]

Säsong Cup Omg Motståndare H B Notering
1977/78 EC 1 Dynamo Dresden, Östtyskland 2-1 0-2
1980/81 EC 1 Esbjerg fB, Danmark 0-0 2-3
1995/96 CVC 1 Lokomotiv Sofia, Bulgarien 2-0 1-3
CVC 2 Parma FC, Italien 3-0* 0-4 * spelades på Gamla Ullevi
1996/97 UEFA Kv2 FK Vardar, Makedonien 0-0 1-0
UEFA 1 Newcastle United, England 2-1 0-4
1998/99 UCL Kv1 PFC Litex Lovech, Bulgarien 2-1 0-2
2000/01 UEFA Kv Bangor City, Wales 4-0 7-0
UEFA 1 Benfica, Portugal 2-1 2-2
UEFA 2 1860 München, Tyskland 3-2 1-3
2001/02 UCL Kv2 Bohemian FC, Irland 2-0 2-1
UCL Kv3 RSC Anderlecht, Belgien 2-3 1-1
UEFA 1 Genclerbirligi, Turkiet 1-0 1-1
UEFA 2 Sporting, Portugal 0-1 1-6
2005/06 UEFA Kv 2 Linfield FC, Nordirland 1-1 4-2
UEFA 1 Sporting, Portugal 1-2 2-1* *3-2 e förlängning
UEFA Gr Hertha Berlin, Tyskland 0-1* *Spelades på Ullevi
UEFA Gr RC Lens, Frankrike 0-5
UEFA Gr Sampdoria, Italien 1-3* *Spelades på Ullevi
UEFA Gr Steaua, Rumänien 0-3

Arena och ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Föreningen var länge känd för att prestera bra resultat med små medel, men efter ständiga ekonomiska underskott i den av Svenska Fotbollförbundet kallade "driften"[8] har det sedan mitten av 2000-talet gått allt knackigare för laget. För att finansiera underskotten är klubben ständigt tvingad att sälja av spelare till andra föreningar, framför allt till utlandet.

I samband med deltagandet i UEFA-cupens gruppspel 2005 blev problemen med Örjans Vall allt mer tydliga. Arenan godkändes inte av UEFA och klubben tvingades spela sina "hemmamatcher" på Ullevi i Göteborg. Svenska Fotbollförbundet tog sedan 2008 ett beslut att under åren fram till 2014 successivt begränsa antalet ståplatser på de allsvenska arenorna[9]. För Örjans Vall skulle detta betyda att publikkapaciteten begränsas till under 5000 åskådare från och med 2014.

För att försöka lösa arenafrågan startade klubben under hösten 2009 ett företag, Halmstads Fotbollsarena AB[10]. Sedan tidigare är man medlem i den ekonomiska föreningen Kombihallen Halmstad[11], som driver en kombinerad fotbolls- och friidrottshall.

Halmstad kommun beslutade 17 december 2013 att en renovering av Örjans Vall till ett värde av 75 miljoner skall ske. Renoveringen var planlagd att vara klar till säsongen 2015. Under hösten 2014 framkom det att arbetet hamnat mellan stolarna och att man endast kommer hinna renovera den västra läktaren tills säsongsstarten 2015. Resterande delar av arenan beräknas vara färdigställda sommaren 2016.[12] [13]

Spelare och tränare[redigera | redigera wikitext]

Truppen 2015[redigera | redigera wikitext]

Halmstads BK spelar mot Malmö FFÖrjans vall. 21 april 2008
Senast uppdaterad: 19 december 2014[14]
Nummer Land Spelare Födelsedatum Kom från Moderklubb
Målvakter
1 Sverige Stojan Lukic 28 december 1979 (34 år) Sverige Falkenbergs FF Sverige IF Leikin
30 Sverige Malkolm Nilsson 3 augusti 1993 (21 år) Sverige BK Astrio Sverige BK Astrio
Försvarare
2 Sverige Viktor Ljung 19 april 1991 (23 år) Sverige IS Örnia Sverige IS Örnia
3 Sverige Fredrik Liverstam 4 mars 1988 (26 år) Sverige Landskrona BoIS Sverige Rydebäcks IF
4 Sverige Joseph Baffo 7 november 1992 (22 år) Sverige Helsingborgs IF Sverige IFK Värnamo
25 Sverige Richard Magyar 3 maj 1991 (23 år) Sverige BK Astrio Sverige Lunds BK
26 Sverige Alexander Berntsson 30 mars 1996 (18 år) Sverige Egen Produkt Sverige Halmstads BK
27 Sverige Marcus Johansson 30 december 1993 (20 år) Sverige Egen Produkt Sverige Halmstads BK
28 Sverige Jesper Westerberg 1 februari 1986 (28 år) Norge Lilleström Sverige Arkelstorps IF
- Sverige Christoffer Andersson 22 oktober 1978 (36 år) Sverige Helsingborgs IF Sverige Nybro IF
- Sverige Andreas Bengtsson 22 februari 1996 (18 år) Sverige Oskarström IS Sverige Oskarström IS
Mittfältare
8 Sverige Kristoffer Fagercrantz 9 oktober 1986 (28 år) Sverige Kalmar FF Sverige IF Centern
10 Paraguay Antonio Rojas 27 mars 1984 (30 år) Sverige Ängelholms FF Paraguay Club Perro Porteno
11 Ghana King Osei Gyan 22 december 1988 (26 år) Norge Viking Ghana Right to Dream Academy
13 Sverige Kristoffer Thydell 17 mars 1993 (21 år) Sverige Snöstorp Nyhem FF Sverige Snöstorp Nyhem FF
16 Sverige Eric Smith 8 januari 1997 (17 år) Sverige Egen Produkt Sverige Halmstads BK
24 Sverige Simon Silverholt 17 juni 1993 (21 år) Sverige BK Astrio Sverige BK Astrio
Anfallare
15 Sverige Perparim Beqaj 3 augusti 1995 (19 år) Sverige Laholms FK Sverige Laholms FK
18 Sverige Shkodran Maholli 10 april 1993 (21 år) Sverige Hyltebruks IF Sverige Hyltebruks IF
- Sverige Junes Barny 4 november 1989 (25 år) Sverige Ängelholms FF Sverige Påarps GIF
- Sverige Sead Haksabanovic 4 maj 1999 (15 år) Sverige Egen Produkt Sverige Halmstads BK

För säsongsövergångar, se övergångar vintern 2014/2015.

Tränartruppen 2014[redigera | redigera wikitext]

Uppdaterad per den 19 November 2014.
Namn Tränarroll
Sverige Jan Jönsson Huvudränare
Sverige Torbjörn Arvidsson Assisterande tränare
Sverige Håkan Svensson Målvaktstränare
Sverige Reine Almqvist Tränare
Sverige Anders Smith Lagledare
Sverige Simon Bakkioui Sjukgymnast
Sverige Carl Hultefors Sjukgymnast

Noterbara spelare[redigera | redigera wikitext]

Se även: Halmstads BK spelare

Topp-5 matcher, totalt[redigera | redigera wikitext]

[15]

Topp-5 matcher, Allsvenskan[redigera | redigera wikitext]

[16]

Huvudtränare genom åren[redigera | redigera wikitext]

Samtliga huvudtränare sedan 1933 [17]



Ordföranden genom åren[redigera | redigera wikitext]

  • Axel Winberg (1914-1919, 1924)
  • Edgard Lindblad (1920-1922)
  • John Tjellander (1923, 1925-27, 1934-36)
  • John Söderholm (1928-1933)
  • John Jönsson (1937-45)
  • Thor Nörbeck-Olsen (196-1950)
  • Helmer Kristoffersson (1951-55)
  • Sven Nilsson (1956-58)
  • Carl Carlander (1959-60)
  • Bengt Winge(1961-64, 1969-71)
  • Nils Kjellström (1965-68)
  • Gösta Bankell (1972-75)
  • Tore Elofson (1976-85)
  • Stig Nilsson (1986-2000)
  • Bengt Sjöholm (2001-2005)
  • Arne Ekstrand (2006-08)
  • Birgitta Johansson (2008)
  • Ingemar Broström (2009-10)
  • Göran Johansson (2011-) [18]


Övrigt[redigera | redigera wikitext]

  • Flest matcher, totalt: Jan Jönsson, 557 matcher
  • Flest allsvenska matcher: Torbjörn Arvidsson, 306 matcher
  • Flest gjorda mål i allsvenskan: Rutger Backe, 77 mål
  • Flest gjorda mål i allsvenskan under en säsong: Sylve Bengtsson, 22 mål, 1955-56.
  • Flest matcher i Europaspel: Fredrik Andersson, Torbjörn Arvidsson, 28 matcher
  • Flest mål i Europaspel: Stefan Selakovic, 11 mål
  • Publikrekord: 19 753 mot Djurgårdens IF 10 juni 1955

Supportrar[redigera | redigera wikitext]

Bollklubben Support[redigera | redigera wikitext]

Bollklubben Support (BKS) är HBK:s officiella supporterklubb. Tidigare hette de Kvastarna, men bytte inför 2009 års säsong till just Bollklubben Support. Säsongen 2014 hade medlemsantalet ökat till lite över 300 medlemmar, en ökning från 35 medlemmar när namnbytet genomfördes. Ordförande sedan 2009 är Jesper "Fjärås" Uhlén.

Vision

  • Bollklubben Support ska jobba för att färga HBK:s alla sektioner blå oavsett spelplats. Föreningen skall verka för en positiv supporterkultur och främja samarbete med andra lags supportrar.

Supporterklubben Kvastarna[redigera | redigera wikitext]

2012 skapades en ny supporterförening med det gamla namnet Kvastarna. Ordförande är Anders Ek.

Blue Madness[redigera | redigera wikitext]

Blue Madness är en ultrasorienterad grupp som startades 2007, men som först 2012 på allvar började bli en kraft att räkna med på läktaren.

HBK-Ringen[redigera | redigera wikitext]

1969 bildades HBK-Ringen som en stödförening till moderklubben. Genom åren har HBK-Ringen utvecklats och utökats och består nu av c:a 600 HBK-supportrar. Ordförande är Sven Elmberg.[19]

Kända supportrar[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

A. ^ Detta inkluderar olika regionala serier inom divisionen: Division 2 Sydsvenska Serien, Division 2 Södra, Division 2 Sydvästra, Division 2 Götaland, Division 2 Västra Götaland and Divison 2 Södra Götaland.
B. ^ Intertotocupen avgjordes under åren 1967–1994 endast genom gruppspel, utan några utslagningsomgångar. Totalvinnaren utsågs baserat på det bästa gruppresultatet. Halmstads BK slutade som gruppvinnare men aldrig som totalvinnare.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter
  1. ^ ”Bolletinen”. 2004. http://www.bolletinen.se/sfs/allsvenskan/grundades.pdf. Läst 10 oktober 2011. 
  2. ^ "Det skulle ha varit vi", Offside, nummer 7 2008
  3. ^ Unikt samarbete med spansk ligaklubb. http://www.hbk.se/extra/news/?module_instance=1&id=5114. , HBK.se, läst 14 dec 2009
  4. ^ HBK och Janne Andersson går skilda vägar. http://www.hbk.se/extra/news/?module_instance=1&id=5719. , HBK.se, läst 14 dec 2009
  5. ^ Förändringar i truppen. http://www.hbk.se/extra/news/?module_instance=1&id=8361. , HBK.se, läst 29 maj 2011
  6. ^ Ny huvudtränare för A-laget. http://www.hbk.se/extra/news/?module_instance=1&id=8553. , HBK.se, läst 5 juli 2011
  7. ^ Europacuperna. http://svenskfotboll.se/svensk-fotboll/historia/historik-herrar/europacuperna/. , svenskfotboll.se, läst 14 dec 2009
  8. ^ Analys av Allsvenskans ekonomi 1998 - 2008. http://svenskfotboll.se/svensk-fotboll/medieservice/dokumentbank/ekonomi/. , svenskfotboll.se, läst 14 dec 2009
  9. ^ Gemensamt regelverk för elitarenor. http://svenskfotboll.se/svensk-fotboll/anlaggningarenor/arkiv/tidigare/2008/11/repskapet-gemensamt-regelverk-for-elitarenor/. , läst 14 dec 2009
  10. ^ ”Halmstads Bollklubb - HBK startar arenabolag”. http://www.hbk.se/extra/news/?module_instance=1&id=5431.  HBK.se, läst 14 dec 2009]
  11. ^ ”Kombihallen i Halmstad ek.för. - Hem”. http://www.kombihallen.se/.  Medlemmar, läst 14 dec 2009]
  12. ^ ”Örjans vall – arenan som ramlar mellan stolarna - Hem”. http://hallandsposten.se/asikter/hplasaren/1.3492424-orjans-vall-arenan-som-ramlar-mellan-stolarna.  Medlemmar, läst 14 dec 2009]
  13. ^ ”Renoveringen skjuts upp- Hem”. http://www.expressen.se/kvp/sport/renoveringen-skjuts-upp-det-ar-ett-skamt/.  Medlemmar, läst 14 dec 2009]
  14. ^ ”A-truppen 2014”. hbk.se. http://www.hbk.se/extra/pod/?id=71&module_instance=1&action=pod_show. Läst 17 mars 2014. 
  15. ^ http://http://http://www.hbk.se/dynamaster/file_archive/140126/ac6f555f9eb9fbf1927c8310ca12eba8/Maratontabell%20A-lagsmatcher%20spelare.pdf
  16. ^ http://www.hbk.se/extra/pod/?id=40&module_instance=1&action=pod_show
  17. ^ http://http://www.hbk.se/dynamaster/file_archive/140130/994b6c01e262f914013429d2c7383440/Allsvenska%20spelare.pdf
  18. ^ HBK.se, läst 12 november 2014”. http://www.hbk.se/extra/pod/?id=440&module_instance=1&action=pod_show. 
  19. ^ HBK.se, läst 14 december 2009”. http://www.hbk.se/extra/pod/?id=135&module_instance=1&action=pod_show. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]