Halsbandsflugsnappare
 |
Den här artikeln behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2009-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
| Halsbandsflugsnappare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Flugsnappare Muscicapidae |
| Släkte | Ficedula |
| Art | Halsbandsflugsnappare F. albicollis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ficedula albicollis | |
| Auktor | Temminck, 1815 |
| Hitta fler artiklar om fåglar med | |
Halsbandsflugsnappare (Ficedula albicollis) är en liten svartvit fågel inom gruppen tätting.
Innehåll |
Utseende och läte [redigera]
Den adulta fågeln blir ungefär 13 cm lång och väger 12-18 gram. Hanen är på våren huvudsakligen svart på ovansidan och vit på undersidan, med en vit krage, ett stort vitt område på vingen och en markant vit fläck i pannan. Honan är brungrå på ovansidan, saknar det vita halsbandet och har ingen eller en liten vit pannfläck. Stjärten är svart på ovansidan men en mindre andel har vita fält på de yttersta stjärtpennorna (främst unga hanar samt alla honor).
Unga hanar har bruna handpennor eftersom dessa inte ruggas på vintern (partiell ruggning på vintern, komplett ruggning på sommaren). I höstdräkten är även hanarna mer brungrå och honlika. Fåglarna kan vara svåra att särskilja från andra Ficedula-arter. Eftersom halsbandflugsnapparen i liten utsträckning hybridiserar med svartvitflugsnappare och balkanflugsnappare (Ficedula semitorquata) så förekommer individer med klinal morfologi mellan dessa arter.
Sången är långa utdragna visslingar. Sången intensifieras när hanen uppvaktar en hona. Sången låter taktfast hos vissa individer och brukar då kännas som hambo.
Utbredning och taxonomi [redigera]
Den häckar på våren/sommaren på Gotland, Öland, i östra Europa och i sydvästra Asien. Den är en flyttfågel som övervintrar i centrala delarna av Afrika i Kongobäckenet.
Halsbandsflugsnapparen delas vanligtvis inte upp i underarter. Tidigare kategoriserades dock balkanflugsnapparen (Ficedula semitorquata) som en underart F. a. semitorquata till halsbandsflugsnapparen.[2]
Ekologi [redigera]
Biotop och häckning [redigera]
Denna art hör hemma i lövskogar, parker, ängar och trädgårdar och väljer gärna äldre skogar. Den bygger öppna bon i håligheter i träden och kan lätt utnyttja sig av en vanlig fågelholk med öppning framåt. Boet består av torrt gräs och ibland av smala barkremsor. Den lägger 5-7 ägg som ruvas i ungefär 14 dagar. Ungarna är färdiga att flyga efter två veckor.
Hybridisering [redigera]
Halsbandflugsnapparen hybridiserar i liten utsträckning med svartvitflugsnappare och balkanflugsnappare. Hybrid-honorna är sterila medan hanarna kan reproducera sig. Hybridhanar har istället reducerad reproduktiv framgång då deras partner är otrogna i stor utsträckning.
Föda [redigera]
Halsbandsflugsnapparen äter främst insekter och larver.
I kulturen [redigera]
Halsbandsflugsnappare är Gotlands landskapsfågel.
Noter [redigera]
- ^ BirdLife International 2009 Ficedula albicollis . Från: IUCN 2011. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2011.2. Läst 2011-12-26.
- ^ Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
