Hammarö kommun

Hammarö kommun
Kommun
Hammarö kommunhus
Hammarö kommunhus
Vapen för Hammarö kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Slogan: Skärgårdskommun i Värmland
Land Sverige Sverige
Län Värmlands län
Landskap Värmland
Läge 59°20′0″N 13°26′0″Ö / 59.33333°N 13.43333°Ö / 59.33333; 13.43333
Centralort Skoghall
Areal 464,15 km² (2015-01-01)[1]
191:a största (av 290)
 - land 59,44 km²
 - vatten 404,71 km²
Folkmängd 16 940 (2023-12-31)[2]
141:a största (av 290)
Befolkningstäthet 284,99 invånare/km²[2][1]
26:e högsta (av 290)
Geonames 2708180
Kommunkod 1761
Tätortsgrad (%) 93 (2015)[3]
Antal anställda 1 225 (2014-11)[4]
Webbplats: www.hammaro.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning

Hammarö kommun är en kommun i Värmlands län. Kommunen gränsar i norr till Karlstads kommun. Centralort är Skoghall.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar Hammarö socken, Karlstads härad, vari vid kommunreformen 1862 Hammarö landskommun bildades.

Den 1 januari 1934 fördes hemmanet Vidön över från Karlstad landsförsamling. [5]

1950 ombildades landskommunen till Hammarö köping. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningen.

Hammarö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Hammarö köping.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 7 februari 2005 i Karlstads domsaga och ingår sen dess i Värmlands domsaga.[7]

Kommunvapnet

Blasonering: I fält av silver en av karvskuror bildad blå bjälke, belagd med en stock av guld.

Motivet kommer från Karlstads tingslags sigill från 1600-talet och syftar på Klarälven. Vapnet fastställdes för Hammarö köping 1952 och registrerades för kommunen i PRV 1974.

Historia

På Hammarö finns en av Värmlands tre kända bevarade runstenar, den så kallade Hovlandastenen i Västra Hovlanda, daterad till omkring 1025. Stenen är en minnessten över en viking som fallit i strid, troligen i västerled, eftersom runorna är ristade i det norska runstensområdets stil. Det finns även flera forntida gravhögar samt en så kallad domarring vid Hammars udde.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Hammarö kommun 1810–2015
År Invånare
1810
  
797
1820
  
876
1830
  
997
1840
  
1 182
1850
  
1 331
1860
  
1 490
1870
  
1 632
1880
  
1 660
1890
  
1 589
1900
  
1 628
1910
  
1 586
1920
  
3 892
1930
  
4 886
1940
  
6 084
1950
  
7 813
1960
  
10 442
1970
  
10 693
1975
  
10 777
1980
  
12 129
1985
  
12 888
1990
  
13 468
1995
  
14 236
2000
  
14 162
2005
  
14 374
2010
  
14 926
2015
  
15 420
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet.
  • All statistik baserar sig på dagens kommungräns.

Geografi

Kommunen utgörs av en ö i Vänern och är till landytan Värmlands minsta kommun. Den ligger strax söder om Karlstad och består till stor del av naturskön skärgård, bland annat Hammarö sydspets med Skage fyr, och Grytudden med Sankt Olofsgrytan, där en pilgrimsled en gång började (som slutade i Trondheim). Det finns flera naturreservat (som Söön) och gott om fina badplatser. Ett flyttfågelsträck går över ön, och vid Hammarö sydspets finns en ringmärkningsstation.

Indelning

För befolkningsrapportering består kommunen av ett enda område, före 2016 Hammarö församling och från 1 januari 2016 av distriktet Hammarö[8]

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det fyra tätorter i Hammarö kommun. >

Nr Tätort Folkmängd
1 Skoghall &&&&&&&&&&013605.&&&&&013 605
2 Vidöåsen &&&&&&&&&&&&0277.&&&&&0277
3 Tye &&&&&&&&&&&&0247.&&&&&0247
4 Rud och Ängen &&&&&&&&&&&&0217.&&&&&0217

Centralorten är i fet stil.

Politik

Kommunstyrelseordförande

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Per Bergman 2003 Socialdemokraterna
  Siw Gidlöf 2003 2010 Socialdemokraterna
  Leif Sandberg 2010 2014 Moderaterna
  Siw Gidlöf 2014 2017 Socialdemokraterna
  Per Aspengren 2017 Socialdemokraterna

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Leif Bergman
Förste vice ordförande
S
Solweig Gard
Andre vice ordförande
M
Bosse Henriksson
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden
S
Solweig Gard
C
Margareta Ivarsson
Bildningsnämnden
V
Lillemor Larsson
S
Per Aspengren
Miljö- och byggnadsnämnden
S
Leif Bergman
S
Agneta Staaf
Servicenämnden
C
Margareta Ivarsson
S
Thomas Bäckman
Valnämnden
S
Lars-Gösta Johansson
S
Karin Bäckman

Valresultat i Hammarö kommun, valen 1970–2014

ValårVSMPÖVRSDNYDCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970220342
220342
3191,8
247
1973218632
218632
3193,5
229
1976217633
217633
3193,1
2110
1979218425
218425
3192,7
1912
1982218326
218326
3193,3
1912
1985163246
163246
3191,9
1813
19881613236
163236
3188,6
2011
19911513237
153237
3188,3
2011
19942181226
218226
3188,4
1714
199841321227
4132227
3183,18
1615
200231412335
3142335
3182,79
1912
2006213112237
2132237
3184,19
2011
2010112212238
1222238
3187,15
2011
2014213222226
213222226
3188,89
1714
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat äldre än 1970, se tidigare kommun; Hammarö köping.

Näringsliv

Hammarös näringsliv domineras av pappersbruket Skoghallsverken eller Skoghalls Bruk, i dag ägt av Stora Enso. Uddeholm hade på 1830-talet förvärvat udden vid Skoghall för att bygga en våg för att väga järn från bruken i norra Värmland, för att slippa tidsödande omlastningar. Vid Karlstads järnvåg skulle alla varor till och från Värmland vägas och det bildades ofta kö och vidare transportmedel fanns inte alltid tillgängligt. Med en egen våg i Skoghall kunde järnet vägas och lastas på båtar för vidare färd genom Vänern och Göta älv till Göteborg. Uddeholm anlade 1855–1856 även ett ångsågverk i närheten av järnvågen. Efter en brand i ett av bolagets sulfitfabriker 1914, beslöt Uddeholm att anlägga en ny fabrik. Under 1915–1918 anlades en sulfitfabrik vid udden i Skoghall. En god djuphamn, närheten till Klarälvens utlopp och tillgången till utmärkt vatten avgjorde placeringen, dessutom ägde Uddeholm sedan tidigare den mark där fabriken anlades. Fabriken tillverkade den första sulfitmassan den 25 oktober 1917. Pappersbruket, som är kommunens största arbetsgivare, tillverkar kartong främst för livsmedelsförpackningar, till exempel för mjölk. Brukets läge vid Klarälvens utlopp var i gamla tider idealiskt för flottning. Flottning till bruket upphörde först 1997. I dag får bruket sin träråvara på lastbilar. Bruket förses med ungefär 100 lastbilar träråvara per dygn.

År 1994 övertog Försvarsmakten det gamla vårdhemmet vid Sätterstrand intill Sättersviken, och bildade där Försvarsmaktens sjukvårdscentrum (FSC). År 2005 flyttades verksamheten till Göteborg, för att där bilda Försvarsmedicincentrum (FömedC). Försvarsmaktens sjukvårdscentrum sysselsatte drygt ett 70-tal personer och drygt 500 reservofficerare. Området har sedan Försvarsmakten flyttade omvandlats till en företagsby med inriktning på affärsutveckling.[9]

Kultur

Musiklivet har varit mycket vitalt och kommunen har fostrat många goda musiker. En viktig roll har här kyrkan spelat med den dynamiska kantorn Elisabeth Andersson, som bland annat grundat och lett elitkören Nova Cantica.

Sport och idrott

Hammarö har fina golf- och bangolfbanor. Hammarö HC är hockeylaget.

Handbollsföreningen IFK Hammarö har på senare år fått en aktiv ungdomsförening som har fostrat flera elitspelare.

Innebandyföreningen heter Skoghalls IBK och var under 2006/2007 Sveriges 10:e största innebandyklubb och spelar i Allsvenskan säsongen 14/15.[10]

IFK Skoghall hade 2016 i sin dam- och herrförening cirka 300 tjejer och 450 killar som utövade fotboll. Damerna spelade i division 1, medan herrarna spelade i division 5.

I övrigt finns på Hammarö föreningar inom Dans,konståkning, tennis och gymnastik finns också representerat i kommunen

Kända personer

se även Personer med anknytning till Hammarö kommun

Vänorter

I Norden:

Utanför Norden:

Se även

Källor

  • Hammarö - En hembygdsbok, utgiven av Hammarö köping, Karlstad 1957, Nya Wermlands-Tidningens Boktryckeri

Noter

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ https://www.arkivdigital.se/sources/244
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Karlstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  9. ^ ”Bygger hallar och etablerar sig”. vf.se/. http://www.vf.se/naringsliv/november-2009/bygger-hallar-och-etablerar-sig. Läst 5 juli 2015. 
  10. ^ http://skoghallsinnebandy.se/

Externa länkar