Hanna Rydh

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Hannah Rydh)
Hanna Rydh
Hanna Rydh på 1940-talet.
FöddHanna Albertina Rydh
12 februari 1891[1][2]
Adolf Fredriks församling[1][3][2] ​eller ​Stockholm[4]
Död29 juni 1964[1][3][2] (73 år)
S:t Johannes församling[1][2] ​eller ​Stockholm[4]
Medborgare iSverige
Utbildad vidStockholms universitet[2]
Uppsala universitet[3][2]
SysselsättningFörhistoriker[1], kvinnosakspolitiker[1], arkeolog
Befattning
Ordförande i Fredrika-Bremer-Förbundet (1937–1949)[5]
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1943–1944)[1][2]
President for International Alliance of Women (1946–1952)
Politiskt parti
Folkpartiet[3][2]
MakeBror Schnittger
(g. 1919–)[1][3][2]
Mortimer Munck af Rosenschöld
(g. 1929–)[1][2]
FöräldrarJohan Albert Rydh[3][2]
Redigera Wikidata

Hanna Albertina Rydh, senare Rydh-Munck af Rosenschöld, född 12 februari 1891 i Adolf Fredriks församling i Stockholm, död 29 juni 1964 i Johannes församling i Stockholm,[6] var en svensk arkeolog och politiker (Folkpartiet).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hanna Rydh var dotter till direktören Johan Albert Rydh och Matilda Westlund samt kusin till Edvard Ryd. Efter studentexamen vid Wallinska skolan i Stockholm 1910 blev hon 1915 filosofie kandidat vid Stockholms högskola.[7]

År 1919 disputerade Hanna Rydh i arkeologi vid Uppsala universitet som den första kvinnan i Sverige med avhandlingen Dosformiga spännen från vikingatiden.[8] Hon ledde arkeologiska undersökningar på Birka och Adelsö. Dessutom intresserade hon sig för Gotland under stenåldern och yngre järnåldern. Tillsammans med sin make Bror Schnittger grävde hon ut borgruinen Aranäs i Västergötland under åren 1916–1925. Hon deltog också i utgrävningar utanför Sverige. År 1924 var hon amanuens på Musée des Antiquités nationales med ansvar för de paleolitiska samlingarna och grävde då också i Pyrenéerna.

Efter Schnittgers död gifte Rydh om sig 1929 med Mortimer Munck af Rosenschöld, som var landshövding i Jämtlands län under perioden 1931–1938. Under åren som landshövdingefru i Östersund gjorde Rydh stora insatser för länets kulturarv och särskilt för Jämtlands läns museum – Jamtli. Hennes intresse för hemslöjd och framför allt sockendräkter var kopplat till ett socialt och feministiskt engagemang.

Hon var ordförande för Fredrika-Bremer-Förbundet 1937–1949 samt dess internationella motsvarighet International Alliance of Women 1946–1952. Hon var ordförande för Kommittén för ökad kvinnorepresentation 1937-1948.[9]

Hon kandiderade[förtydliga] som första kvinna i Sverige till att efterträda sin man som landshövding då denne gick i ålderspension 1938. Hanna Rydh var riksdagsledamot för Folkpartiet i andra kammaren för Stockholms stads valkrets åren 1943–1944. I riksdagen drev hon särskilt frågan om att förbättra situationen för offentliganställda kvinnor, som portvakter och lärarinnor.

Rydh var hängiven antinazist. Hon gav 1940 ut skriften Frihet och demokrati, där hon förde demokratins talan och varnade för diktaturernas upprustning. Hon deltog också i den antinazistiska organisationen Tisdagsklubbens möten. Rydhs antinazistiska arbete ledde till att hon beskrevs som "anglobolsjevik och feminist" i den nazistiska skriften Vem är vem i folkfronten?.[10]

Hanna Rydh ledde 1953–1954 en arkeologisk expedition till Rang Mahal i nordvästra Indien nära gränsen till Pakistan. Där påträffades lämningar av både tempel och vanliga boningshus från perioden 200–600 e.Kr. Bland de viktigaste fynden fanns vackert utformad keramik, ingående analyserad och beskriven i bland annat boken Rang Mahal: the Swedish archaeological expedition to India 1952–1954 (1959).[11] En del av Hanna Rydhs arkeologiska fynd finns i dag i Världskulturmuseernas samlingar.[12]

Hanna Rydh utgav många populärvetenskapliga skrifter.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Hanna Rydhs gata i Fruängen i Stockholm har fått sitt namn till hennes minne. Hon är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[13]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • De historiska källorna till Strindbergs ”Mäster Olof” (1915)
  • Olaus Petri: en levnadsteckning (1917)
  • Dosformiga spännen från vikingatiden (1919)
  • Där fädrens kummel stå: en utfärdsbok för Stockholmstraktens fornlämningar, två delar (1922)
  • Grottmänniskornas årtusenden (1926)
  • Kvinnan i Nordens forntid (1926) (Faksimilupplaga 2003)
  • Solskivans land: skildringar i ord och bild från det gamla och nya Egypten (1927) (Översatt till engelska under titeln The land of the sun-god: description of ancient and modern Egypt 1929)
  • Aranaes: en 1100-talsborg i Västergötland/utgrävd av Bror Schnittger; beskriven av Bror Schnittger och Hanna Rydh (1927)
  • Kring Medelhavets stränder: forntid och nutid (1928)
  • Mor berättar om hur det var förr i världen (1930) (Översatt till danska under titeln Mor fortæller om hvordan der var i Verden i gamle Dage 1947)
  • Adelsö (1930)
  • Stora Karlsö under forntiden (1931)
  • Hos stenåldersfolket (1933)
  • Hur man levde i Faraos land (1933)
  • Bland fornminnen och indianer (1934)
  • Förhistoriska undersökningar på Adelsö (1936)
  • Oscar Montelius: en vägrödjare genom årtusenden (1937)
  • Grottan Stora Förvar på Stora Karlsö/undersökt av Lars Kolmodin och Hjalmar Stolpe; beskriven av Bror Schnittger och Hanna Rydh (1940)
  • Frihet och demokrati (1940)
  • Min resa till Indien (1946)
  • Jämtland och Härjedalen – läsebok för skola och hem, Hembygdsböckerna (red. samt egna artiklar) (1948)
  • Brytningstid i Orienten (1952)
  • Indisk ökenby (1956)
  • Rang Mahal: the Swedish archaeological expedition to India 1952–1954 (1959)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i] Hanna A Rydh (-Munck af Rosenschöld), Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j k] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 166, läst: 12 juni 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f] Hanna Albertina Rydh, läst: 22 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 17 mars 2024.[källa från Wikidata]
  5. ^ Fredrika Bremer Förbundets historia, Fredrika-Bremer-Förbundet, oktober 2015, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Sveriges dödbok 1830–2020, Version 8.01, Sveriges Släktforskarförbund: Rydh-Munck af Rosenschöld f. Rydh, Hanna Albertina
  7. ^ Rydh, Hanna i Svenska män och kvinnor (1949)
  8. ^ Rydh, Hanna (1919). Dosformiga spännen från vikingatiden. Stockholm: Hæggström. Libris 440493 
  9. ^ Rönnbäck, Josefin, '"Utan kvinnor inget folkstyre": en historisk exposé över kampen för ökad kvinnorepresentation i Sverige', Tidskrift för genusvetenskap., 2010:3, s. 61-89, 2010
  10. ^ Elisabeth Arwill-Nordbladh (8 mars 2018). ”skbl.se - Hanna Albertina Rydh”. skbl.se. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. http://skbl.se/sv/artikel/HannaRydh. Läst 24 mars 2024. 
  11. ^ ”Hanna A Rydh (-Munck af Rosenschöld) - Svenskt Biografiskt Lexikon”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=6279. Läst 24 mars 2024. 
  12. ^ [http://collections.smvk.se/carlotta-em/web/object/2030113/REFERENCES/181 ”Rydh, Hanna  :: arkeolog”]. collections.smvk.se. http://collections.smvk.se/carlotta-em/web/object/2030113/REFERENCES/181. Läst 8 oktober 2018. 
  13. ^ ”Rydh-Munck af Rosenschöld,”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/c1609ce5-cfb5-4c28-9f0f-bed59137f59b. Läst 24 juli 2023. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hanna_Rydh&oldid=54548740”