Hans Abramson

Från Wikipedia
Hans Abramson
Abramson (femte från vänster) tillsammans med TV-teaterensemblen säsongen 1960/1961.
Abramson (femte från vänster) tillsammans med TV-teaterensemblen säsongen 1960/1961.
FöddHans Erik Vilhelm Abramsson
5 maj 1930
Stockholm, Sverige Sverige
Död9 juni 2012 (82 år)
Valla, Tjörns kommun,
IMDb SFDb

Hans Erik Vilhelm Abramson, ursprungligen Abramsson, född 5 maj 1930 i Stockholm, död 9 juni 2012 i Valla, Tjörns kommun,[1] var en svensk regissör och manusförfattare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Abramson arbetade som regiassistent vid Hälsingborgs stadsteater 1952-1953 och som regissör vid Teatern i Gamla stan 1953-1954. På den senare gjorde han sin regidebut 1953 med Georg Büchners Woyzeck. Han anställdes som regiassistent vid SF 1954-1956. Till TV kom han 1956 som och arbetade som en av de första TV-teaterregissörerna fram till 1962 med bland annat En handelsresandes död (1962). Han var även verksam som filmregissör vid SF 1960-1965 och teaterregissör vid Malmö stadsteater 1963-1964.

Regi i urval[redigera | redigera wikitext]

Filmmanus i urval[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1952 Busschauffören Jag vill kärleken
Jean Anouilh
Ingrid Luterkort Helsingborgs stadsteater

Regi[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1954 Monsieur Bob'le
Georges Schehadé Teatern i Gamla stan
1963 Cyrano de Bergerac Edmond Rostand
Översättning Harald Molander
Uppsala stadsteater[2]
Dödsdansen
August Strindberg Malmö stadsteater
Den inbillade sjuke
Le Malade imaginaire
Molière
Översättning Hjalmar Gullberg
Malmö stadsteater

Radioteater[redigera | redigera wikitext]

Regi[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän
1963 Bastu på badort
Hans Abramson[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 978-91-87676-64-2 
  2. ^ S B-l (16 februari 1963). ”'Cyrano': Ännu lever den gamla paradhästen”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1963-02-16/46/10. Läst 28 maj 2018. 
  3. ^ ”Hört i radio”. Dagens Nyheter: s. 15. 11 februari 1963. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1963-02-11/41/15. Läst 20 mars 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]