Haparanda kommun eller Haparanda stad är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten i Sverige. Centralort är Haparanda.
Administrativ historik[redigera]
Kommunen bildades den 1 januari 1967 genom sammanläggning av dåvarande Haparanda stad, Nedertorneå landskommun och Karl Gustavs landskommun, nominellt som Haparanda stad. Vid kommunreformen 1971 infördes enhetlig kommuntyp och staden ombildades till Haparanda kommun.
Sedan några år tillbaka använder kommunen i de flesta sammanhang namnet Haparanda stad (se Lista över kommuner i Sverige som använder begreppet stad).
Blasonering: I fält av silver en från ett grönt treberg mellan två uppväxande gröna aspar under en sol av guld uppskjutande riksgränsstolpe av guld med ett blått klot, belagt med tre kronor av guld och krönt med ett kors av guld, lagd över ett svävande, genomgående, nedtill rakt avskuret blått treberg.[5]
Vapnet återfinns i ett kungligt brev från 1828. Haparanda hade grundats efter det att Sverige avträtt Finland och riksgränsen dragits i Torne älv. Bilden syftar naturligtvis på läget intill gränsen. Vapnet fastställdes inte av Kunglig Majestät, men registrerades för den nya kommunen i Patent- och registreringsverket 1977.
Haparanda kommer av de finska orden haapa (”asp”) och ranta (”strand”).
Haparanda kommun ligger vid gränsen till Finland och tätorten Haparanda ligger där Torne älv mynnar ut i norra Bottenviken.
Det finns bara en församling i Haparanda kommun: Haparanda församling.[8]
Befolkningsutveckling[redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Haparanda kommun 1970–2010 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1970 |
|
8 893 |
| 1975 |
|
9 053 |
| 1980 |
|
9 672 |
| 1985 |
|
9 943 |
| 1990 |
|
10 517 |
| 1995 |
|
10 856 |
| 2000 |
|
10 412 |
| 2005 |
|
10 184 |
| 2010 |
|
10 059 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.
|
Bygden i kommunen har traditionellt varit finsk- och meänkielispråkig, men under 1900-talet vann svenskan stadigt terräng på landsbygden och den är nu det klart dominerande språket i de yngre generationerna.
I centralorten däremot var förhållandena annorlunda och utvecklingen har där gått i närmast omvänd riktning. Den nygrundade staden Haparanda lockade till sig människor från många olika delar av Sverige och hade därför redan på 1800-talet en svenskspråkig majoritet, varför staden i språkvetenskapliga verk till och med betecknades som en svensk språkö. Haparanda var länge den enda orten i Tornedalen där andelen enspråkigt svenska översteg andelen enspråkigt finska. Dock lärde sig många av de inflyttade svenskarna också att tala finska som andraspråk; funktionell tvåspråkighet var en nödvändighet med tanke på stadens läge.
Dagens situation[redigera]
I dag har finskan, på grund av stor inflyttning av framför allt sverigefinnar under senare delen av 1900-talet, fått en mycket stark ställning i Haparanda tätort och i Marielund, som i praktiken utgör en förort till Haparanda.
Haparanda kommun omfattas av minoritetsspråkslagstiftningen, som bland annat ger medborgare rätt att vända sig till kommunen på minoritetsspråken finska och meänkieli.
- Hermansons Handelsgård från 1832, som är en av norra Sveriges bäst bevarade handelsgårdar.
- Kukkolaforsen, som är den viktigaste av natursevärdheterna i Haparanda och Torneå kommuner, ligger i Kukkola, 15 kilometer norr om Haparanda och Torneå. Forsen är 3 500 meter lång och har en fallhöjd på cirka 14 meter.
-
Gränshandeln har alltid varit viktig för Haparanda. 2006 öppnades världens nordligaste Ikea-varuhus i Haparanda, vilket har medfört ett stort ekonomiskt uppsving. Kommunens tillväxt är i dag den starkaste i Sverige med över tio procent per år.
Mandatfördelning i valen 1970–2010[redigera]
| Valår |
V |
S |
MP |
APK |
NF |
KV |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
4 |
17 |
|
|
|
2 |
9 |
4 |
|
5 |
|
41 |
86,3 |
|
| 1973 |
4 |
18 |
|
|
|
2 |
10 |
2 |
|
5 |
|
41 |
89,0 |
|
| 1976 |
4 |
17 |
|
|
|
4 |
10 |
2 |
|
4 |
|
41 |
84,9 |
|
| 1979 |
2 |
18 |
|
1 |
|
5 |
8 |
2 |
1 |
4 |
|
41 |
84,0 |
|
| 1982 |
3 |
19 |
1 |
1 |
|
4 |
7 |
|
1 |
5 |
|
41 |
81,9 |
|
| 1985 |
3 |
19 |
1 |
|
|
4 |
7 |
1 |
|
6 |
|
41 |
78,1 |
|
| 1988 |
2 |
21 |
2 |
|
|
3 |
7 |
1 |
1 |
4 |
|
41 |
73,6 |
|
| 1991 |
2 |
22 |
1 |
|
|
2 |
7 |
1 |
1 |
5 |
|
41 |
68,8 |
|
| 1994 |
2 |
25 |
|
|
|
3 |
5 |
1 |
1 |
4 |
|
41 |
70,2 |
|
| 1998 |
4 |
17 |
|
|
2 |
2 |
4 |
|
1 |
5 |
|
35 |
60,39 |
|
| 2002 |
3 |
16 |
|
|
2 |
|
6 |
1 |
1 |
6 |
|
35 |
57,77 |
|
| 2006 |
2 |
22 |
|
|
1 |
|
5 |
|
1 |
4 |
|
35 |
59,53 |
|
| 2010 |
3 |
21 |
|
|
|
|
4 |
|
1 |
6 |
|
35 |
61,04 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Partiers starkaste stöd[redigera]
| Partiförkortning |
Starkaste valdistrikt |
Stöd i det valdistriktet |
Stöd i hela kommunen |
|
M
|
Grankullen
|
25,09%
|
15,93%
|
|
C
|
Karungi
|
22,12%
|
12,22%
|
|
FP
|
Seskarö
|
2,47%
|
0,24%
|
|
KD
|
Karungi
|
4,07%
|
2,43%
|
|
NF
|
Seskarö
|
2,56%
|
1,51%
|
|
SD
|
Haparanda Södra
|
1,60%
|
1,20%
|
|
MP
|
Haparanda Södra
|
1,11%
|
0,78%
|
|
S
|
Seskarö
|
69,87%
|
57,43%
|
|
V
|
Marielund
|
11,85%
|
8,16%
|
Haparanda kommun har fyra vänorter:
- ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls. Läst 15 mars 2012.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
- ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
- ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
- ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
- ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
- ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2010
Sverige
