Harbo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 60°6′19″N 17°12′1″Ö / 60.10528°N 17.20028°Ö / 60.10528; 17.20028
Harbo
Tätort
Klockstapeln vid Harbo kyrka.
Klockstapeln vid Harbo kyrka.
Land  Sverige
Landskap Uppland
Län Uppsala
Kommun Heby
Församling Harbo
Koordinater 60°6′19″N 17°12′1″Ö / 60.10528°N 17.20028°Ö / 60.10528; 17.20028
Area 104,73 hektar (2010)
Folkmängd 721 (2010)[1]
Befolkningstäthet 6,88 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 74047
Riktnummer 0292
Tätortskod 6228
Harbos läge i Uppsala län.
Red pog.svg
Harbos läge i Uppsala län.

Harbo är en tätort i Heby kommun och kyrkbyn i Harbo socken. Orten ligger längs länsväg 272 mellan Uppsala och Östervåla.

Historik och i tätorten ingående byar[redigera | redigera wikitext]

Harbo tätort består av ett antal tidigare byar i Harbo socken.

Kvarsta[redigera | redigera wikitext]

Kvarsta, längst i norr, är en forntida by med anor från vendeltid. I närheten av byn finns ett gravfält[2], där 1931 4 av de 5 kvarvarande gravarna undersöktes 1912-1914 hittades även ett vikingatida svärd och en yxa från samma tid i åkermarken, som visar att gravfältet ursprungligen varit större. I skriftliga källor omtalas byn första gången 1312.

Kvarsta var frälseby under Viby säteri till mitten av 1800-talet då den inkorporerades i säteriet, dock blev handelsboden som funnits i den sydligaste gården sedan 1846 kvar, och var kvar där till slutet av 1960-talet.

En rad egnahem tillkom i början av 1900-talet på byns marker. I gården Hällsta fanns tidigare Harbo telefonväxel.

Byns skogsmarker och mera avlägset belägna torp ligger utanför tätorten.

Staffansbo[redigera | redigera wikitext]

Staffansbo eller Diken söder om kvarsta var även den en frälsegård under Viby, äldsta kända omnämnande är från 1528. Torpet Rörbo (första gången omtalat 1792) har tidvis räknats till Kvarsta. Här ligger sedan 1934 Harbo hembygdsgård, och från tidigt 1900-talet har en mängd egnahem tillkommit på ägorna.

Prästgården[redigera | redigera wikitext]

Prästgården har förmodligen sina anor i en forntida by, enstaka gravar finns på ägorna, men uppgiften i ett dokument bland de gamla kyrkböckerna att prästgården tidigare skall ha hetat Nybelberga är förmodligen felaktigt.

Skolhus byggdes 1849, nuvarande äldre skola är från 1887. Poststation inrättades 1890 och byggnaden fungerade som postkontor fram till 1980-talet. Huset har även varit Harbo kommunalhus. 1929 byggdes ett ålderdomshem, idag privatbostad, som ersatte ett äldre fattighus.

Ett antal av Prästgårdsägornas torp är 1800-tal (Torpet Lund, kallat Prästgårdslund för att skiljas från torpet Lund vid Harbonäs, är 1800-tal men ingår inte i Harbo tätortsbebyggelse. Omfattande villabebyggelse har skett på ägorna fram till idag.

Prästgårdsägorna ligger endast delvis i Harbo tätort

Smedsbo[redigera | redigera wikitext]

Smedsbo har förmodligen inte forntida anor och omtalas första gången 1528, men i samband med byggandet av villan Solbacken 1916 grävdes ett gravfält om minst 6 vikingatida gravar ut, så forntida bebyggelse har funnits på platsen. 2004 i samband med villabebyggelse på Smedsbo ägor påträffades bebyggelse- och smideslämningar från yngre järnåldern på platsen.

Torpet Hårdhällstorp tillkom i början av 1700-talet, och fungerade under stor del av 1700-talet som krog.

1925 byggdes mejeri på Smedsbo ägor. Samma byggnad blev senare en bensinmack (Caltex/Texacomack), men idag är pumparna borta och byggnaden är idag en pizzeria. 1934 byggdes även en modern handelsbod på Smedsbo ägor. Byggnaden fungerade som livsmedelsaffär fram till slutet av 1990-talet, då den flyttade till nya lokaler på Forsbo ägor. Yttrligare en bensinmack byggdes 1946 (Esso/Statoil), och finns ännu kvar.

Här ligger även byn Vad, som lades under Viby säteri redan i början av 1600-talet. Byns förmodade läge upptas nu av idrottplatsen Marmorvallen, och även övriga delar av byns marker utgörs av villabebyggelse.

Hammarbron, som utgör gränsen mot Forsbo ägor är troligen i sin äldsta form byggd omkring 1660. Passerade landsvägen förbi Viby säteri. Den första bron var en träbro med tak. Den ersattes på 1700-talet av en stenbro, som i sin tur ersattes av en betongbro i början av 1960-talet.

Täppan[redigera | redigera wikitext]

Täppan omtalas första gången 1528, och var då frälsetorp under Viby, 1561 räkas Täppan som en gård om 1/2 mantal med tillhörande kvarn.

Forsbo[redigera | redigera wikitext]

Forsbo omtalas första gången 1528, och här fanns även en kvarn redan i början av 1500-talet. Rika smideslämningar från primitiv järnhantering finns i närheten av gården, och myrmalmsslagg finns på flera ställen på ägorna. Dessutom finns lämningar efter dammkonstruktioner intill gården, större delen av bruksanläggningarna vid Viby låg troligen här under den första fasen i början av 1600-talet.

Torpen Funkbo och Björksta är båda 1600-talstorp. Högte tillkom i slutet av 1800-talet. Villabebyggelsen tog fart i början av 1900-talet.

Persborgs såg och kvarn byggdes på 1920-talet, och kvarnbygnaden fanns kvar fram till början av 2000-talet. Här fanns även Harbo Marmorfabrik från 1930- till 1950-talet. Forsbergs bageri låg även här från 1913 fram till 1980-talet. Idag finns även en livsmedelsaffär, ett bussgarage, och ytterligare en affärsfastighet på ägorna.

Norrbo[redigera | redigera wikitext]

Norrbo är en medeltida by, den saknas i markgäldsförteckningen 1312 och fanns då troligen inte. Äldsta kända omnämnande är från 1346. Harbo missionshus, uppfört 1875 men kraftigt ombyggt på 1960-talet ligger på Norrbo ägor. I Tavlan på Norrbo ägor fanns i slutet av 1800- och början av 1900-talet en handelsbod.

Norrbo ligger endast delvis inom Harbo tätort.

Guttorp[redigera | redigera wikitext]

Gården Guttorp ingår också delvis i Harbo tätort. Gården omtalas första gången 1528 och var då ett frälsetorp. Här ligger affärsfastigheten Graneberg, som byggdes på 1930-talet.

Ekelunda[redigera | redigera wikitext]

Ekelunda är en forntida by nu i Harbo tätort. Ett outgrävt gravfält finns i anslutning till byn. Harbo gästgivargård låg i Ekelunda, redan på 1600-talet var Ekelundaborna ansvariga för skjutsningen (i samarbete med angränsande byar), men något egentligt gästgiveri fanns inte förrän 1730.


Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Harbo 1960–2010[3]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
408
1965
  
385
1970
  
438
1975
  
519
1980
  
518
1990
  
640 103
1995
  
642 105
2000
  
675 105
2005
  
702 105
2010
  
721 105

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Det medeltida Sverige, volym 1:3 och 1:4, Tiundaland.
  • Byar och Gådar i Harbo Socken, Fakta och Årtal, Magnhild Umaerus & Sune Eriksson 1985
  • Harbo socken, K. GG. Söderhielm, Östervåla 1971
  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ RAÄ 40, Harbo socken
  3. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.