Harplinge socken
| Harplinge socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Halland |
| Härad | Halmstads härad |
| Kommun | Halmstads kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 61 kvadratkilometer |
| Upphov till | Harplinge kommun Harplinge församling |
| Motsvarar | Harplinge distrikt |
| Tingslag | Hallands södra domsagas tingslag (–) Halmstads och Tönnersjö tingslag (–) Halmstads tingslag (–) |
| Karta | |
  Harplinge sockens läge i Hallands län. | |
| Koordinater | 56°44′12″N 12°44′16″Ö / 56.73666667°N 12.73777778°Ö |
 Socknen i häradet/länet. | |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 1458 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Harplinge distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Harplinge socken i Halland ingick i Halmstads härad, ingår sedan 1974 i Halmstads kommun i Hallands län och motsvarar från 2016 Harplinge distrikt.
Socknens areal är 61,25 kvadratkilometer, varav 60,72 land.[1] År 2000 fanns här 5 875 invånare.[2] Tätorterna Gullbrandstorp, Villshärad, Haverdal och del av Steninge samt tätorten Harplinge med sockenkyrkan Harplinge kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]
Harplinge socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Harplinge församling och för de borgerliga frågorna till Harplinge landskommun. Landskommunen utökades 1952 innan den 1974 uppgick i Halmstads kommun.[2] Församlingen uppgick 2022 i Harplinge-Steninge församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Harplinge, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier och domsagor enligt Halmstads härad. De indelta båtsmännen tillhörde Södra Hallands första båtsmanskompani.[4][5]
Geografi och natur[redigera | redigera wikitext]
Harplinge socken ligger nordväst om Halmstad vd kusten med Nyårsåsen i öster. Socknen är bördig slättbygd med flygsandsfält och skog vid kusten och skog i öster.[6][7][1]
Det finns fem naturreservat i socknen: Haverdal ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Enet, Mannarp, Särdal och Vilshärad är kommunala naturreservat.
Sätesgårdar var Margretebergs säteri,[8][9] Fjälldalens herrgård[10] och Timmersjö hovgård.[11][12]
Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]
Från stenåldern finns boplatser och en hällkista, från bronsåldern finns gravrösen och från järnåldern finns gravfält och en domarring.[6][7][13][14]
Namnet[redigera | redigera wikitext]
Namnet (1300 Harpälying) kommer från kyrkbyn. Förleden innehåller troligen harpa, 'vara stel, vara styv' och harpe, 'skorvig hud' syftande på hårdbearbetad jord eller dylikt. Efterleden är ljung, 'ljunghed'.[15][7]
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Harplinge socken 1750–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1750 | 941 | |||
| 1760 | 1 004 | |||
| 1780 | 1 080 | |||
| 1790 | 1 042 | |||
| 1800 | 1 107 | |||
| 1810 | 1 176 | |||
| 1820 | 1 242 | |||
| 1830 | 1 467 | |||
| 1840 | 1 689 | |||
| 1850 | 1 866 | |||
| 1860 | 2 186 | |||
| 1870 | 2 467 | |||
| 1880 | 2 706 | |||
| 1890 | 2 797 | |||
| 1900 | 3 134 | |||
| 1910 | 3 149 | |||
| 1920 | 3 020 | |||
| 1930 | 2 846 | |||
| 1940 | 2 674 | |||
| 1950 | 2 531 | |||
| 1960 | 2 446 | |||
| 1970 | 3 071 | |||
| 1980 | 5 184 | |||
| 1990 | 5 471 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet | ||||
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Harplinge socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Harplinge socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ Om Hallands båtsmanskompani
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940
- ^ [a b c] Nationalencyklopedin
- ^ Margreteberg, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Margreteberg i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Harplinge, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Timmersjö, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Timmersjö Hofgård i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Harplinge socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Harplinge socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Harplinge, En bok om hembygden del I-II, 1927 resp 1973
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Arkiv relaterade till Harplinge socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Harplinge socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Fornlämningar, Statens historiska museum: Harplinge socken
- Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Harplinge socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- Harplinge socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
- Harplinge socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
| |||||||
