Harriet Andersson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Harriet Andersson
Harriet Andersson, 1952.
Harriet Andersson, 1952.
Född Harriet Andersson
14 februari 1932 (82 år)[1]
Skeppsholms församling Stockholm, Sverige[1]
Aktiva år 1949–
IMDb

Harriet Andersson, född 14 februari 1932 i Stockholm,[1] är en svensk skådespelerska.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Harriet Andersson och Christina Olofson diskuterar Olofsons film I rollerna tre (1996) på ett filmseminarium, som anordnades av Sveriges Förenade Filmstudios i Stockholm i mars 2012.
Harriet Andersson med Erik Strandmark i filmen Kvinna i Leopard (1958).
Harriet Andersson i För att inte tala om alla dessa kvinnor (1964).

Andersson är dotter till flaggstyrman Johan Valfrid och Agda Teresia Andersson.[2] Hon debuterade som skådespelerska i filmen Skolka skolan (1949) efter att ha gått på Calle Flygare Teaterskola redan som 15-åring och sedan som elev på Oscarsteatern där hon bland annat medverkade i Annie Get Your Gun och Snövit vid barnmatinéer. I sin ungdom spelade hon även med i revyer på Scalateatern där hon bland annat sjöng "Vill ni ha en sommar med Monika?"[2] Därefter har hon gjort mer än hundra roller.

Hon fick sitt genombrott i filmer av Ingmar Bergman och levde också med honom under ett par år. När de träffades var han gift och hon var förlovad med Per Oscarsson. Åren 1953-56 arbetade hon på Malmö Stadsteater, däribland i flera uppsättningar i Ingmar Bergmans regi. Hon väckte uppseende i bland annat Bergmans uppsättningar av Pirandellos Sex roller söker en författare, Kafkas Slottet, och som Rakel i Vilhelm Mobergs Lea och Rakel. Hon uppmärksammades även som Hedvig i Vildanden. År 1956 återvände hon till Stockholm och fick där stor uppmärksamhet för titelrollen i den nyskrivna pjäsversionen av Anne Franks dagbokIntiman.[2]

Harriet Andersson slog igenom stort i den av Ingmar Bergman regisserade Sommaren med Monika (1953). Bergman skräddarsydde därefter roller för henne i filmer som Gycklarnas afton, En lektion i kärlek, Sommarnattens leende och Såsom i en spegel.[2] Hon har även arbetat med regissörer som Mai Zetterling, Stig Björkman, Jörn Donner och Lars von Trier samt medverkat i flera utländska filmer.[3]

Efter en stormig relation med skådespelaren och regissören Gunnar Hellström i slutet av 1950-talet flyttade hon åter till Skåne och en bondgård utanför Ängelholm, där hon var gift med lantbrukaren och barndomsvännen Bertil Wejfeldt 1959–62. Under tiden där var hon även verksam vid Helsingborgs stadsteater, där hon spelade Ofelia i Hamlet (1960) och Lucile i Jean Anouilhs Så tuktas kärleken (1961). Efter tiden i Skåne återvände hon till Stockholm och levde där ihop med regissören Jörn Donner under flera år. Under åren 1969-92 var hon verksam vid Dramaten med 27 olika roller.[4]

Harriet Andersson är en flerfaldigt prisbelönt skådespelerska. Hon fick 1964 Skådespelarpriset vid Venedigs filmfestival för rollen i Donners Att älska (1964) Chaplinpriset och 1972/73 en Guldbagge för sin roll i Viskningar och rop; dödsscenen där blev även motiv på frimärke. Hon har även tilldelats Litteris et Artibus 1992. År 1994 fick Harriet Andersson Amandapriset som bästa kvinnliga skådespelerska för sin roll i Høyere enn himmelen. Hon mottog också en Hedersguldbagge 2009. I intervjuboken Tre dagar med Bergman (1992), omnämner Bergman henne som en av världens bästa skådespelerskor med en unik relation till filmkameran.[5]

I samarbete med filmskribenten Jan Lumholdt utkom 2005 hennes självbiografiska intervjubok Harriet Andersson – samtal med Jan Lumholdt.[6]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Sveriges befolkning 1990: Andersson, Harriet
  2. ^ [a b c d] Harriet Andersson, Stiftelsen Ingmar Bergman.
  3. ^ Harriet AnderssonSvensk Filmdatabas
  4. ^ Harriet Andersson, Rollboken, Dramaten.
  5. ^ Björkman, Stig; Bergman Ingmar, Assayas Olivier, Björkman Stig (1992). Tre dagar med Bergman. Filmbiblioteket, 99-1233958-4 ; 3Filmkonst, 1100-7362 ; 13. Göteborg: Filmkonst. Libris 1506267. ISBN 91-88282-10-4 [sidnummer behövs]
  6. ^ Andersson, Harriet; Lumholdt Jan (2006). Harriet Andersson: samtal med Jan Lumholdt. Alfabeta pocket, 99-0681518-3. Stockholm: Alfabeta. Libris 10146639. ISBN 91-501-0730-5 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]