Harriet Andersson

Harriet Andersson
Harriet Andersson, 1952.
Födelsenamn	Harriet Andersson
Född	14 februari 1932 Skeppsholms församling Stockholm, Sverige
År som aktiv	1949–
Guldbaggen Bästa kvinnliga huvudroll 1972 Viskningar och rop Hedersutmärkelse 2009
IMDb

Harriet Andersson och Christina Olofson diskuterar Olofsons film I rollerna tre från 1996 på ett filmseminarium, som anordnades av Sveriges Förenade Filmstudios i Stockholm i mars 2012

Harriet Andersson med Erik Strandmark i filmen Kvinna i Leopard 1958.

Harriet Andersson och Lars Passgård i Såsom i en spegel 1961.

Harriet Andersson, född 14 februari 1932 i Stockholm, är en svensk skådespelare.

Biografi

Harriet Andersson debuterade som skådespelare 1949 i filmen Skolka skolan efter att ha gått på Calle Flygare Teaterskola och som elev på Oscarsteatern i Stockholm, och även spelat i revyer i sin ungdom, och har därefter gjort mer än hundra roller. Hon fick sitt genombrott i filmer av Ingmar Bergman och levde också med honom under ett par år. När de träffades var han gift, och hon var förlovad med Per Oscarsson. Åren 1953-1956 arbetade hon på Malmö Stadsteater, däribland i flera uppsättningar i Ingmar Bergmans regi, och 1969-1992 var hon verksam vid Dramaten.

Hon slog igenom stort i Ingmar Bergmans Sommaren med Monika 1953. Hon har även arbetat med regissörer som Mai Zetterling, Stig Björkman, Jörn Donner och Lars von Trier, samt medverkat i några utländska filmer. På teatern väckte hon stor uppmärksamhet som Hedvig i Vildanden i Malmö 1954 och i titelrollen i Anne Franks dagbok på Intiman i Stockholm.

Efter en stormig relation med skådespelaren och regissören Gunnar Hellström i slutet av 1950-talet flyttade hon åter till Skåne och en bondgård utanför Ängelholm, där hon var gift med lantbrukaren och barndomsvännen Bertil Wejfeldt 1959–1962. Under tiden där var hon även verksam vid Helsingborgs stadsteater, där hon spelade Ofelia i Hamlet 1960 och Lucile i Jean Anouilhs Så tuktas kärleken 1961. Efter tiden i Skåne återvände hon till Stockholm och sammanlevde där med regissören Jörn Donner under flera år.

Hon är en flerfaldigt prisbelönt skådespelare. Hon fick 1964 Skådespelarpriset vid Venedigs filmfestival för rollen i Donners Att älska, 1964 Chaplinpriset och 1972/73 en Guldbagge för sin roll i Viskningar och rop; dödsscenen där blev även motiv på frimärke. Hon har även tilldelats Litteris et Artibus 1992. År 1994 fick Harriet Andersson Amandapriset som bästa kvinnliga skådespelerska för sin roll i Høyere enn himmelen. Hon mottog också en Hedersguldbagge 2009. I intervjuboken Tre dagar med Bergman, som utkom 1992, omnämner Bergman henne som en av världens bästa skådespelerskor med en unik relation till filmkameran.

I samarbete med filmskribenten Jan Lumholdt utkom 2005 hennes självbiografiska intervjubok Harriet Andersson – samtal med Jan Lumholdt.

Filmografi

• 1949 – Skolka skolan
• 1950 – Två trappor över gården
• 1950 – Anderssonskans Kalle
• 1950 – Stjärnsmäll i Frukostklubben
• 1950 – Medan staden sover
• 1950 – Motorkavaljerer
• 1950 – Kyssen på kryssen
• 1950 – Frökens första barn
• 1951 – Frånskild
• 1951 – Biffen och Bananen
• 1951 – Puck heter jag
• 1951 – Dårskapens hus
• 1951 – Talande tråden
• 1951 – ...och kråkorna grät
• 1952 – Sabotage
• 1952 – Ubåt 39
• 1953 – Gycklarnas afton
• 1953 – Sommaren med Monika
• 1954 – En lektion i kärlek
• 1955 – Hoppsan!
• 1955 – Sommarnattens leende
• 1955 – Kvinnodröm
• 1956 – Sista paret ut
• 1956 – Nattbarn
• 1957 – Synnöve Solbakken
• 1958 – Flottans överman
• 1958 – Kvinna i leopard
• 1959 – Noc poslubna
• 1959 – Brott i paradiset
• 1961 – Såsom i en spegel
• 1961 – Barbara - Wild wie das meer
• 1962 – Siska
• 1963 – Lyckodrömmen
• 1963 – En söndag i september
• 1964 – Att älska
• 1964 – Älskande par
• 1964 – För att inte tala om alla dessa kvinnor
• 1965 – För vänskaps skull
• 1965 – Lianbron
• 1965 – Här börjar äventyret
• 1966 – Ormen
• 1967 – Människor möts och ljuv musik uppstår i hjärtat
• 1967 – Stimulantia
• 1967 – The Deadly Affair
• 1967 – Tvärbalk
• 1968 – Flickorna
• 1968 – Jag älskar, du älskar
• 1970 – Anna
• 1972 – The Day the Clown Cried
• 1973 – Viskningar och rop
• 1975 – Den vita väggen
• 1975 – Monismanien 1995
• 1977 – Hempas bar
• 1979 – Sabina
• 1979 – Linus eller Tegelhusets hemlighet
• 1980 – Mördare!Mördare!
• 1980 – Mary Lou (TV-pjäs)
• 1982 – Fanny och Alexander
• 1983 – Vid din sida (TV-serie)
• 1983 – Raskenstam
• 1986 – De två saliga
• 1987 – Damorkestern (TV-pjäs)
• 1987 – Sommarkvällar på jorden
• 1989 – Kajsa Kavat
• 1989 – Himmel og helvede
• 1990 – Blankt vapen
• 1991 – Ålder okänd
• 1993 – Högre än himlen
• 1994 – Öppna dörrar
• 1995 – Love & Hate; European Stories
• 1995 – Majken
• 1996 – I rollerna tre
• 1997 – Emma åklagare (TV-serie)
• 1998 – Det sjunde skottet
• 1998 – Längtans blåa blomma (TV-serie)
• 1999 – Happy End
• 2000 – Gossip
• 2000 – Ljuset håller mig sällskap
• 2001 – Kaspar i Nudådalen (TV-serie)
• 2002 – Stora teatern (TV-serie)
• 2003 – Belinder auktioner (TV-serie)
• 2003 – Swedenhielms (TV-pjäs)
• 2003 – Dogville
• 2009 – Emellan (Kortfilm)
• 2009 – Bilder från lekstugan
• 2010 – Morden i Sandhamn (TV-serie)

Referenser

• Svensk Filmdatabas, biografi om Harriet Andersson
• Harriet Andersson – samtal med Jan Lumholdt, självbiografi, Alfabeta Bokförlag, 2005

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Harriet Andersson.
  Bilder & media
• Harriet Andersson på Internet Movie Database (engelska)
• Harriet Andersson på Svensk Filmdatabas
• Rollboken, Dramaten
• Malmö Stadsteater, roller