Harriet Andersson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Harriet Andersson
Harriet Andersson, 1952.
Harriet Andersson, 1952.
Född Harriet Andersson
14 februari 1932 (83 år)[1]
Skeppsholms församling, Stockholm, Sverige[1]
Aktiva år 1949–
Make Bertil Wejfeldt (1959–64)
Bobo Håkansson (1980–82)
Partner Per Oscarsson (1951–53)
Ingmar Bergman (1953–55)
Gunnar Hellström (1956–58)
Jörn Donner (1960-talet)
Börje Åberg (1970-talet)
Ulf Törnberg (1970-talet)
IMDb

Harriet Andersson, under en tid Wejfeldt, född 14 februari 1932 i Skeppsholms församling i Stockholm,[1] är en svensk skådespelare. Hon är känd för ett antal huvudroller i filmer av Ingmar Bergman, däribland Sommaren med Monika, Viskningar och rop samt Fanny och Alexander. Med sensualitet har hon ofta gestaltat starka, självständiga kvinnor.[2]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Harriet Andersson och Christina Olofson diskuterar Olofsons film I rollerna tre (1996) på ett filmseminarium, som anordnades av Sveriges Förenade Filmstudios i Stockholm i mars 2012.
Harriet Andersson med Erik Strandmark i filmen Kvinna i Leopard (1958).
Harriet Andersson i För att inte tala om alla dessa kvinnor (1964).

Harriet Andersson föddes på Södra BB i Stockholm. Hon är dotter till flaggstyrmannen Johan Valfrid Harry Andersson (1899–1957) och Agda Teresia, ogift Mattsson (1898–1976).[3][4] Hon växte upp i Vasastan på Dannemoragatan och intilliggande kvarter.[2] Hon debuterade som skådespelerska i filmen Skolka skolan (1949) efter att ha gått på Calle Flygare Teaterskola redan som 15-åring och sedan som elev på Oscarsteatern där hon bland annat medverkade i Annie Get Your Gun och Snövit vid barnmatinéer. I sin ungdom spelade hon även med i revyer på Scalateatern där hon bland annat sjöng "Vill ni ha en sommar med Monika?"[3] Därefter har hon gjort mer än hundra roller.

Hon fick sitt genombrott i filmer av Ingmar Bergman och levde också med honom under ett par år. När de träffades var han gift och hon var sedan nyårsafton 1951[5] förlovad med Per Oscarsson. Åren 1953–56 arbetade hon på Malmö Stadsteater, däribland i flera uppsättningar i Ingmar Bergmans regi. Hon väckte uppseende i bland annat Bergmans uppsättningar av Pirandellos Sex roller söker en författare, Kafkas Slottet, och som Rakel i Vilhelm Mobergs Lea och Rakel. Hon uppmärksammades även som Hedvig i Vildanden. År 1956 återvände hon till Stockholm och fick där stor uppmärksamhet för titelrollen i den nyskrivna pjäsversionen av Anne Franks dagbokIntiman.[3]

Harriet Andersson slog igenom stort i den av Ingmar Bergman regisserade Sommaren med Monika (1953). Bergman skräddarsydde därefter roller för henne i filmer som Gycklarnas afton, En lektion i kärlek, Sommarnattens leende och Såsom i en spegel.[3] Hon har även arbetat med regissörer som Mai Zetterling, Stig Björkman, Jörn Donner och Lars von Trier samt medverkat i flera utländska filmer.[6]

Efter en stormig relation med skådespelaren och regissören Gunnar Hellström i slutet av 1950-talet flyttade hon åter till Skåne och en bondgård utanför Ängelholm, där hon var gift med lantbrukaren och barndomsvännen Bertil Wejfeldt (1925–2002)[4] från 1959 till 1964. Under tiden där var hon även verksam vid Helsingborgs stadsteater, där hon spelade Ofelia i Hamlet (1960) och Lucile i Jean Anouilhs Så tuktas kärleken (1961). Efter tiden i Skåne återvände hon 1962 till Stockholm och levde där ihop med regissören Jörn Donner under flera år. Under åren 1969–1992 var hon verksam vid Dramaten med 27 olika roller.[7]

Harriet Andersson är en flerfaldigt prisbelönt skådespelerska. Hon fick 1964 Skådespelarpriset vid Venedigs filmfestival för rollen i Donners Att älska (1964) Chaplinpriset och 1972/73 en Guldbagge för sin roll i Viskningar och rop; dödsscenen där blev även motiv på frimärke. Hon har även tilldelats Litteris et Artibus 1992. År 1994 fick Harriet Andersson Amandapriset som bästa kvinnliga skådespelerska för sin roll i Høyere enn himmelen. Hon mottog också en Hedersguldbagge 2009. I intervjuboken Tre dagar med Bergman (1992), omnämner Bergman henne som en av världens bästa skådespelerskor med en unik relation till filmkameran.[8]

I samarbete med filmskribenten Jan Lumholdt utkom 2005 hennes självbiografiska intervjubok Harriet Andersson – samtal med Jan Lumholdt.[9]

Harriet Andersson har också medverkat på några skivor under 78-varvstiden.[2]

I början av 1970-talet var Harriet Andersson sambo med DN-journalisten Börje Åberg[10] (1945–1977)[4] och därefter med Ulf Törnberg (född 1956) innan hon 1980–1982 var gift med Bobo Håkansson (född 1943).[11][12] Hon har en dotter född 1960 från äktenskapet med Wejfeldt.[13]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Sveriges befolkning 1990: Andersson, Harriet
  2. ^ [a b c] Ericson Uno, Engström Klas, red (1989). Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 1, A-Barc. Höganäs: Bra böcker. Sid. 100. Libris 7665079. ISBN 91-7752-222-2 
  3. ^ [a b c d] Harriet Andersson, Stiftelsen Ingmar Bergman.
  4. ^ [a b c] Sveriges dödbok 1901-2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  5. ^ Stjärnorna på Slottet i Svt 1 lördagen den 24 januari 2015 kl 20.00 (ca 30 min in i programmet)
  6. ^ Harriet AnderssonSvensk Filmdatabas
  7. ^ Harriet Andersson, Rollboken, Dramaten.
  8. ^ Björkman, Stig; Bergman Ingmar, Assayas Olivier, Björkman Stig (1992). Tre dagar med Bergman. Filmbiblioteket, 99-1233958-4 ; 3Filmkonst, 1100-7362 ; 13. Göteborg: Filmkonst. Libris 1506267. ISBN 91-88282-10-4 [sidnummer behövs]
  9. ^ Andersson, Harriet; Lumholdt Jan (2006). Harriet Andersson: samtal med Jan Lumholdt. Alfabeta pocket, 99-0681518-3 ([Ny utg.]). Stockholm: Alfabeta. Libris 10146639. ISBN 91-501-0730-5 
  10. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  11. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  12. ^ Andersson, Harriet; Lumholdt Jan (2006). Harriet Andersson: samtal med Jan Lumholdt. Alfabeta pocket, 99-0681518-3 ([Ny utg.]). Stockholm: Alfabeta. Libris 10146639. ISBN 91-501-0730-5 
  13. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]