Harriet Löwenhjelm

Från Wikipedia
Harriet Löwenhjelm
Harriet Löwenhjelm
FödelsenamnHarriet Augusta Dorotea Löwenhjelm
Född18 februari 1887
Helsingborg, Sverige
Död24 maj 1918 (31 år)
Tranås, Sverige
NationalitetSverige Sverige
FöräldrarGustaf Adolf Löwenhjelm
Konstnärskap
Fältlitteratur[1], poesi[1] och konst[1]
UtbildningWilhelmsons målarskola
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Harriet Augusta Dorotea Löwenhjelm, född 18 februari 1887 i Villa Tågaborg i Helsingborg, död 24 maj 1918 på Romanäs sanatorium i Säby socken invid Tranås, var en svensk målare och lyriker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Löwenhjelm var dotter till kammarherren och översten Gustaf Adolf Löwenhjelm (1842–1929) och Margareta, född Dickson (1853–1927). Hon hade fyra syskon, av vilka den äldre brodern, Carl Löwenhjelm (1881–1967), var läkare och den yngre, Crispin Löwenhjelm (1892–1983), var kammarherre och officer.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Löwenhjelm studerade vid Anna Sandströms högre lärarinneseminarium, Kerstin Cardons ritskola, Konstakademien (1909–1911) och för den tidigare föreståndaren på Valands konstskola professor Carl Wilhelmson. Hon betraktade sig själv i främsta rummet som bildkonstnär. Löwenhjelm är representerad vid Nationalmuseum[2] i Stockholm, Uppsala universitetsbibliotek[3], Göteborgs konstmuseum[4], Norrköpings konstmuseum och Malmö konstmuseum.

Litterär produktion[redigera | redigera wikitext]

Egenhändigt illustrerat titelblad.

Några av Löwenhjelms mer kända dikter är Jakt på fågel, Tag mig. Håll mig. Smek mig sakta och Beatrice-Aurore, som har tonsatts av Hjalmar Casserman.

Löwenhjelms tidigare dikter kännetecknas av kvickhet och ironi och var från början komplement till hennes teckningar. Hon drabbades emellertid i unga år av tuberkulos och tillbringade sina sista år på olika sanatorier. Hennes senare poesi fick därmed en allvarligare ton och är fylld av dödsmedvetande och har en fördjupad religiös dimension. [5] Löwenhjelms dikter utgavs postumt 1919.

I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en knäbild utförd av Dick Beer 1910. Vännen Elsa Björkman-Goldschmidt är Löwenhjelms främsta levnadstecknare. Hon introducerade Löwenhjelms dikter och bilder i 1920-talets litterära Sverige. Hon gav också ut biografin Harriet Löwenhjelm (1947) samt Löwenhjelms brev i volymen Brev och dikter (1952).[6]

Sjukdom och död[redigera | redigera wikitext]

Harriet Löwenhjelm avled i tuberkulos, på Romanäs sanatorium, där hon vårdats, i maj 1918. Hon är gravsatt på Djursholms begravningsplats.[7]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Manuskript[redigera | redigera wikitext]

Biografier[redigera | redigera wikitext]

Litterär skylt[redigera | redigera wikitext]

Den 15 augusti 2012 avtäcktes en litterär skylt på Kornhamnstorg i Stockholm med text ur "Beatrice-Aurore" av Harriet Löwenhjelm.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 7 november 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Nationalmuseum
  3. ^ Uppsala universitetsbibliotek
  4. ^ Göteborgs konstmuseum
  5. ^ Bra Böckers lexikon, 1977
  6. ^ Palmqvist, Uno / Grandin, Odd: "Svenska författare : Bibliografisk handbok", sid 159-160, Almqvist & Wiksell, Stockholm 1967
  7. ^ SvenskaGravar
  8. ^ Litterär skylt för Harriet Löwenhjelm

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Arb, Siv (1960). Lek, liv och längtan: studier i Harriet Löwenhjelms liv och författarskap baserade på hennes läsning av Sören Kierkegaard.. Stockholm. Libris 9219213 
  • Dickson, Elsie (2016). Harriet Löwenhjelms dalamålningar. Harriet Löwenhjelm-sällskapet. Libris 20232204. ISBN 978-91-637-8224-4
  • Elleström, Lars (2005). En ironisk historia: från Lenngren till Lugn. Stockholm: Norstedt. Libris 9706005. ISBN 91-1-301387-4 
  • Harriet Löwenhjelm 1887–1918. Nationalmusei utställningskatalog, 0585-3222 ; 284 , Nationalmusei vandringskatalog, 99-2860913-6 ; 45. Stockholm: Nationalmuseum. 1963. Libris 698848 
  • Hackman, Boel: Harriet Löwenhjelm i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
  • Käck, Mattias (2018). Harriet Löwenhjelms värld: en collagebok. Harriet Löwenhjelm-sällskapet. Libris 21912374. ISBN 978-91-637-8225-1
  • Käck, Mattias (2010). ”Minnen från en förlorad sommar: Harriet Löwenhjelms fotografier”. Lyrikvännen nr 6:2010. 
  • Lovén, Inga (1996). ”Harriet Löwenhjelm som bildkonstnär”. Artes (Stockholm : Natur och kultur, 1975-) 1996 (22:2),: sid. 28-36 : ill.. ISSN 0345-0015. ISSN 0345-0015 ISSN 0345-0015.  Libris 2293203
  • Miller, Catharina; Miller David (2015). På spaning efter berömda skrivbord. Norden ; På spaning efter berömda skrivbord. Brittiska öarna. Göteborg: Catharina Sundholm Miller. sid. 32-33. Libris 19347269. ISBN 978-91-637-8935-9 
  • Pennlöw, Malin (2000). ”Döden blev dikternas förutsättning: om myten Harriet Löwenhjelm”. Tidskrift för litteraturvetenskap (1988) (Umeå : Tidskrift för litteraturvetenskap, 1988-) 2000 (29:3/4),: sid. 91-113. ISSN 1104-0556. ISSN 1104-0556 ISSN 1104-0556.  Libris 3290062
  • Stenborg, Elisabeth (1971). Pierrot och pilgrim: studier i Harriet Löwenhjelms diktning. Studia litterarum Upsaliensia, 99-0477488-9 ; 9 Scandinavian university books, 99-0103642-9. Stockholm. Libris 7145 
  • Sundström, Gun-Britt (1978). ”Harriet Löwenhjelm”. Författarnas litteraturhistoria 2 (Stockholm, 1978): sid. 356-368.  Libris 9233409
  • Westerström, Jenny (1997). ”Harriet Löwenhjelm”. Utsikter (Lund : Litteraturvetenskapliga institutionen, Lunds universitet, 1997): sid. 227-239.  Libris 2446009

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Harriet Löwenhjelm.
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Harriet_Löwenhjelm&oldid=54250735”