Hasselblad (kamera)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fotografi taget med en Hasselbladskamera ute i rymden
Hasselblad 503CW, Zeiss Distagon 3,5/30, Ixpress V96C

Hasselblad, HB eller hasselbladare är det vardagliga namnet på kameror gjorda av Victor Hasselblad AB (Hasselblad AB) i Sverige.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Grafisk tidlinje över utvecklingen Hasselbladskameror, 1950-2005.

Släkten Hasselblad har en historia inom fotografin sedan mitten av 1800-talet. Hasselblads egen kameratillverkning startade år 1941 efter en order från svenska krigsmakten på en flygspaningskamera. Den kameratyp som idag kallas Hasselblad konstruerades av Victor Hasselblad och formgavs av Sixten Sason. Kameran är en så kallad mellanformatskamera och använder 120-film vilken i HB-kameran ger 6x6 cm negativ eller mindre.

Den första civila kameran lanserades den 6 oktober 1948 av Victor Hasselblad på New York Athletic Club i New York, inför ett tjugotal av USA:s ledande fotoskribenter[1]. Modellen hette "1600 F", design Sixten Sason. Det blev världens första enögda spegelreflexkamera i mellanformat (6x6 cm) med utbytbara objektiv och magasin.[2] 1600 syftar på kamerans snabbaste slutartid, 1/1600 sekund, och F står för Focal plane shutter, det vill säga ridåslutare. Nästa modell introducerades 1952 och hette "1000 F". Utifrån denna modell utvecklades en vidvinkel-version Super-wide, som hade ett fast 38 mm objektiv. Nästa stora steg kom 1957 då modellen "500 C" kom. Igen står modellbeteckningen för minsta slutartid och slutartyp; 1/500 sekund och C står för Compur shutter, det vill säga centralslutare. De efterföljande åren har en mängd modeller introducerats. Alla ingår i Hasselbladsystemet, vilket innebär att man fritt kan kombinera magasin, sökare, kamerahus och objektiv.

Hasselblad användes i stor omfattning av NASA och var bland annat den första kameran på månen.

Under 1990-talet låg Hasselblad långt framme i branschen för att utveckla digitala kameror. På grund av felaktiga strategiska satsningar från de skiftande ägarna tappade företaget detta försprång. Hasselblad fusionerades i augusti 2004 med det danska företaget Imacon A/S. Imacon utvecklar och tillverkar produkter för digital fotografi, till exempel digitala bakstycken och scannrar. Fusionen innebär att Hasselblad fokuserar uteslutande på digital fotografi. Hasselblads digitala kameror är idag (2008) återigen världsledande. Dessa kameror är uteslutande för professionellt bruk då en komplett utrustning kostar flera hundratusen kronor.

Modeller[redigera | redigera wikitext]

1600 F[redigera | redigera wikitext]

Hasselblad 1600F

1600 F var den första serietillverkade "bladaren", tillverkad av Victor Hasselblad AB, Sverige 1952. Kameran är en enögd mellanformats (6x6) spegelreflexkamera med Kodak Ektar 2.8/80 mm.

1000 F[redigera | redigera wikitext]

V-systemet[redigera | redigera wikitext]

Tillverkades mellan 1948 och 2013.

SWA (1954-1955)[redigera | redigera wikitext]

SWA (Supreme Wide Angle) är en mellanformatskamera (6x6) som utvecklades 1950-talet, och introducerades 1954. Utbytbart bakstycke och fast optik, Biogon 4.5/38 mm, med 90 graders diagonal bildvinkel och 72 graders horisontal bildvinkel. Centralslutare Synchro Compur, B.1 - 1/500 sek (blixtsynk på alla tider). Närmaste fokus var 56cm. Tillbehörssko med plats för sökare. Inbyggd libell. Hade separat vev. Producerades i liten serie. Serienummer 1.001-1.100

SW (1956-1957)[redigera | redigera wikitext]

SW (Super Wide) var samma kamera som SWA men med fast vev för filmtransport och slutare. Serienummer 1.101-2.999

SWC (1958-1979)[redigera | redigera wikitext]

SWC (Super Wide Camera) hade en helsynkroniserad Synchro-Compur slutare och ett fast objektiv, Zeiss Biogon 1:4,5/38mm, utan T * multicoating. Objektivet fanns bara i silverfinish. Slutaren spändes automatiskt i samband med filmframmatningen. I kameran fanns ett inbyggt vattenpass och en självutlösare. SWC tillverkades i två serier med serienummer 3.000-15.417 och 141.000-142.111. Kameran fick en mindre mekanisk modifiering 1966.

SWC/M (1980-1988)[redigera | redigera wikitext]

SWC/M (Super Wide Camera/Magazin) var en modifierad version av SWC som kom 1980. Magasin för Polaroidfilm kunde användas. Från 1982 blev kameran något kompaktare, fick en Prontorslutare och något annorlunda sökare. Serienummer från 142.112.

903SWC (1989-2002)[redigera | redigera wikitext]

903SWC hade förbättrade linser, bl.a för att reducera spökbilder och blänk.

905SWC (2003-nutid)[redigera | redigera wikitext]

905SWC var tvungen att ge upp vissa glastyper som innehöll bly, av miljöskäl.

500 C[redigera | redigera wikitext]

Hasselblad 500C

500 CM[redigera | redigera wikitext]

500 EL[redigera | redigera wikitext]

Hasselblad 500 EL

2000[redigera | redigera wikitext]

Xpan, Xpan II[redigera | redigera wikitext]

Hasselblads enda kamera för småbildsfilm. Två format: standardformatet 24x36 och det unika 24x65 mm. Formaten kan skiftas fritt mellan exponeringar. Genomsiktssökare med kopplad manuell avståndsmätning, inbyggd ljusmätare och möjlighet till automatisk exponering med bländarförval. Utbytbar optik. Tre objektiv utvecklades; 4/45, 4/90 och 5.6/30 ASPH (62°/94° horisontell bildvinkel). Den senare med extern sökare och ofta använd med centrumgråfilter. Motoriserad filmtransport. Exponerad film spolas in i kassetten och skyddas. Kameran levererades med vattenpass.

Redan under 1970-talet hade det funnits planer och skisser på en småbildskamera. Xpan tillverkades från 1998 tillsammans med Fuji (TX-1 & TX-2). Ej i produktion.

Hasselbladskoden[redigera | redigera wikitext]

På kameran/magasinets serienummer kan man utläsa tillverkningsåret genom denna kod. VHPICTURES = Victor Hasselblad PICTURES
V=1 H=2 P=3 I=4 C=5 T=6 U=7 R=8 E=9 S=0
Bokstäverna TP i serienumret blir därför tillverkningsår -63 osv.

Hasselbladskameran i rymden[redigera | redigera wikitext]

Hasselblad.jpg

En av de specialanpassade versionerna av Hasselbladskameran blev år 1966 ofrivilligt Sveriges första satellit då astronauten Michael Collins tappade den under en rymdpromenad.

Michael Collins beskriver händelsen i sina memoarer Carrying the Fire, an Astronauts Journeys, flera upplagor, senast på Cooper Square Press 2001. Se även Ny Teknik, 060405, artikeln "Sveriges första satellit" av Kaianders Sempler.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter
  1. ^ HASSELBLAD : En bok tillägnad Victor Hasselblad, Evald Karlsten, Gullers International, Stockholm 1981 ISBN 91-85228-59-1, s. 5
  2. ^ Svensk industridesign, en 1900-talshistoria, sida 113
Källor

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]