Hassleskatten

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hassle fyndet
Depåfynd
Land Sverige
Landskap Närke
Län Örebro
Kommun Örebro
Socken Glanshammar
Information från FMIS.
Exempel på en cista a cordoni
Exempel på Hallstattsvärd

Hassleskatten hittades 1936 vid Hassle på Berga ägor i Glanshammars socken. Föremålen lades ned i en mindre vattensamling under 600-talet f.Kr. och anses vara ett rituellt offer. Hassleskatten består av importerade dyrbara bronsföremål från Syd- och Mellaneuropa.

Skatten finns idag på Statens historiska museum i Stockholm och en kopia finns utställd på Örebro läns museum.

Upptäckten[redigera | redigera wikitext]

Lantbrukaren Axel Nilsson rensade ris och annat skräp i Äverstaån i höjd med Hassle den 9 maj 1936. Då fick han se kitteln i kanten. Vårfloden hade varit ovanligt stor det året och hade ätit sig in i åkanten och blottlagt fyndet. Axel Nilsson tittade ner i kitteln och fick se de böjda svärden, han tog upp ett av dom och förstod att det var ett antikt fynd. Han kontaktade Bertil Waldén på Örebro läns museum och fyndet undersöktes med hjälp av bland annat landsantikvarien.

Föremålen[redigera | redigera wikitext]

Fyndet består av en stor bronskittel, 64 centimeter i diameter och 34 centimeter hög. Den innehöll två bronssvärd av Hallstatt-typ, två hinkliknande kärl och tolv cirkelrunda bronsplattor. Kitteln är förmodligen tillverkad någonstans i området kring Svarta havet och förekommer i Mellan- och Kontinentaleuropa – förutom i Grekland och Etrurien. Den här sortens stora kittlar har använts som offerkärl vid religiösa ceremonier. Hallstattsvärden, som har böjts för att få plats i kitteln, är vanliga över hela Europa och har säkerligen tillverkats någonstans på kontinenten. De två hinkliknande kärlen - så kallade ciste a cordoni - finns både inom den etruskiska kulturen och i det östra Alpområdet. De har använts till vätskor, eventuellt drycker, och har antagligen använts i kultbruk och vid religiösa riter. De tolv bronsplattorna har inga paralleller någonstans i Europa och det har lagts fram en idé om att de skulle kunna vara av inhemsk produktion. Detta beroende på att deras formspråk liknar andra föremål som man vet är tillverkade i Norden.

De olika fynden pekar på en datering till bronsålderns period VI, det vill säga man tror att fyndet lagts ner under 600-talet f Kr.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Fyndet uppmärksammades internationellt och fick amatöretruskologen Renzo Javarone i den italienska orten Viterbo, som såg fyndet som ett exempel på hans hemtrakts långväga kontakter under forntiden, och med stöd från borgmästaren i Viterbo fotvandrade de bägge emmissarierna Remigio Gaisek och Franco Petroselli från Vitebo till Glanshammar, där de 9 september 1956, efter sex veckors vandring överlämnade en hälsning till "borgmästaren i Hassle" - kommunalrådet i Glanshammar Erik Persson från Viterbos innevånare.

Ett gravfält vid Hassle har RAÄ-numret Glanshammar 54:1.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Annuswer, Bo och Karlenby, Leif (2002). Att sätta en plats på plats – Landskapet kring Hassleskatten tar form. Riksantikvarieämbetet Blick för Bergslagen Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Bergslagen, Årsbok 2002. Örebro. Libris http://libris.kb.se/bib/8840236. ISBN 91-7209-280-7 
  • Hasslefyndet än en gång, artikel av Bertil Waldén i Från bergslag och bondebygd 1956.

Noter[redigera | redigera wikitext]


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]