Haverö socken

Haverö socken
Socken
LandSverige
LandskapMedelpad
KommunÅnge kommun
Bildadmedeltiden
Area956 kvadratkilometer
Upphov tillHaverö landskommun
Haverö församling
MotsvararHaverö distrikt
TingslagMedelpads domsagas tingslag (–)
Medelpads västra domsagas tingslag ()
Torps tingslag (–)
Karta
Haverö sockens läge i Västernorrlands län.
Haverö sockens läge i Västernorrlands län.
Haverö sockens läge i Västernorrlands län.
Koordinater62°22′58″N 15°04′39″Ö / 62.38277778°N 15.0775°Ö / 62.38277778; 15.0775
Koder, länkar
Sockenkod2465
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Haverö distrikt
Redigera Wikidata

Haverö socken i Medelpad och Jämtland ingår sedan 1971 i Ånge kommun och motsvarar från 2016 Haverö distrikt.

Socknens areal är 1 108,70 kvadratkilometer, varav 995,40 land.[1] År 2000 fanns här 1 096 invånare.[2] Tätorten Östavall, småorten Överturingen samt kyrkbyn Haverö med sockenkyrkan Haverö kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Haverö socken har medeltida ursprung. Enligt beslut den 9 juli 1689[3] var Turingenbyarna, Turingen, Heden, Kroknäs och Länstersjön del av Haverö kyrkosocken och församling men förda i jordeboken under Rätans socken i Jämtlands län. 1891 överfördes delen som låg i Jämtlands län till Västernorrlands län.[4]

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Haverö församling och för de borgerliga frågorna bildades Haverö landskommun. Landskommunen uppgick 1971 i Ånge kommun.[2] Församlingen ingår sedan 2010 i Borgsjö-Haverö församling.[5]

1 januari 2016 inrättades distriktet Haverö, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Medelpad. De indelta båtsmännen tillhörde Första Norrlands andradels båtsmanskompani.[6][7]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Haverö socken ligger kring Ljungan med Mellansjön, Havern och Holmsjön. Socknen har dalgångsbygd vid Ljungan och dess sjöar och kuperade skogsbygder däromkring med höjder som når 550 meter över havet.[8][9][1]

Socknen genomkorsas i öst-västlig riktning av länsväg 315. Från Ytterhogdal kommer länsväg 314 in från söder och i öster löper riksväg 83 mellan Ljusdal och Ånge. Vid denna väg ligger socknens största ort, Östavall, med en, numera nedlagd, järnvägsstation invid Norra stambanan. I Kölsillre invid Ljungan ligger skola samt äldreboende.

Svedjefinnbyar[redigera | redigera wikitext]

Från sekelskiftet 1500-1600 och framåt ägde en inflyttning av svedjefinnar rum i Haverö socken. Ursprungliga finnbyar är By och Snöberg samt i övrigt spridd finsk bosättning inom socknen.[10]

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

Man har funnit ungefär 40 fornlämningar. Det rör sig dels om boplatser från stenåldern, dels om spridda gravar från järnåldern. Gravarna finns i samma lägen som boplatserna. Inom församlingen finns cirka 75 fångstgropar samt cirka 30 ställen där lågteknisk järnhantering har förekommit. Vid de sistnämnda ställena finns väl bevarade rester av blästerugnar, vilka troligen är från historisk tid.[8][9][11][12]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet (1366 Hafrä) kommer från sjön Havern som innehåller 'hafr, 'bock' med oklar tolkning.[13][9]

Dialekt[redigera | redigera wikitext]

I Medelpad talas Medelpadsmål utom i Haverö socken, där Hogdalsmål talas.[14]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Haverö socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
250
1760
  
324
1769
  
354
1780
  
388
1790
  
390
1800
  
460
1810
  
496
1820
  
589
1830
  
692
1840
  
790
1850
  
870
1860
  
1 004
1870
  
1 231
1880
  
1 777
1890
  
2 357
1900
  
2 538
1910
  
2 729
1920
  
2 937
1930
  
3 002
1940
  
2 874
1950
  
2 603
1960
  
2 551
1970
  
1 781
1980
  
1 357
1990
  
1 209
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Haverö socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ SCB Befolkningen 1856-1860 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 133 i pdf:en anm. till Västernorrlands län not 1
  4. ^ SCB Folkräkningen 1900 del 2 Arkiverad 11 november 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 91 i pdf:en anm. till Västernorrlands län not 5
  5. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  6. ^ Administrativ historik för Haverö socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  7. ^ Om Norrlands båtsmanskompani
  8. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  9. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  10. ^ Richard Gothe (1883-1953); Medelpads finnmarker - kulturhistoriska undersökningar om finsk bosättning i mellersta Norrland under 15-, 16 och 1700-talen, Stockholm 1945, Författarens förlag (reprint 1988 - Gotab, Stockholm)
  11. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Haverö socken
  12. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Haverö socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  13. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  14. ^ Dahlstedt Karl-Hampus, Ågren Per-Uno, red (1954). Övre Norrlands bygdemål: berättelser på bygdemål med förklaringar och en dialektöversikt = Les parlers du Norrland septentrional (Suède): textes en patois avec des commentaires et un aperçu dialectologique. Skrifter / utg. av Vetenskapliga biblioteket i Umeå, 0501-0799 ; 1. Umeå: Vetenskapliga bibl. Libris 409962. http://books.google.com/books?id=Lb5GAAAAMAAJ&q=%22%C3%96vre+Norrlands+bygdem%C3%A5l:+ber%C3%A4ttelser+p%C3%A5+bygdem%C3%A5l+med+f%C3%B6rklaringar+och+en+dialekt%C3%B6versikt+%22&dq=%22%C3%96vre+Norrlands+bygdem%C3%A5l:+ber%C3%A4ttelser+p%C3%A5+bygdem%C3%A5l+med+f%C3%B6rklaringar+och+en+dialekt%C3%B6versikt+%22&hl=sv&ei=f9IZTYyAAoHGsAPU85DbCg&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CCoQ6AEwAA 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]